Detta examensarbete har utförts pÄ det Uppsalabaserade lÀkemedelsföretaget Kemwell AB, tillsammans med LeankonsultbyrÄn Valcon AB. Syftet med arbetet var att förbÀttra Kemwells produktionsplanering utifrÄn produktionsfilosofin Lean, med mÄlet att skapa förutsÀttningar  för  sÀnkta  tillverkningskostnader  och  kortare ledtider. Inledningsvis gjordes en studie av relevant litteratur inom Lean. För att fÄ en tydlig bild av den befintliga produktionsplaneringen genomfördes omfattande studiebesök och intervjuer med de anstÀllda. DÀrefter analyserades resultaten av dessa, och lÀmpliga lösningsförslag pÄ de problem vi identifierat togs fram.

Denna uppsats undersöker den emotionella dimensionen i det kommersiella företaget WeSC:s marknadsföring genom att göra en kvalitativ innehĂ„llsanalys pĂ„ datamaterialet som har bestĂ„tt av en av deras senaste reklamfilmer, sekundĂ€ra intervjuer som gjorts med grundaren Greger Hagelin, företagets presentation i boken Superbrands Sverige (2004) samt pĂ„ hemsidan. Vi har Ă€ven kompletterat analysen genom att göra en sekundĂ€r analys pĂ„ forskaren Rebecca Beals studier av den subkultur som WeSC anvĂ€nder sig utav i sin emotionellt sĂ€ljande marknadsföring. Den analys som vi gjorde av Beals studier resulterade i att vi kunde utröna tre viktiga grundstenar för skateboardkulturen ? 1. Öppet deltagandet, att alla skulle fĂ„ möjligheten att vara med oavsett bakgrund, 2.

Uppsatsen presenterar vÀrdeöverföringsbegreppet och kapitalskyddsreglerna i aktiebolag. Skyddet som bolagets borgenÀrer Ätnjuter via de aktiebolagsrÀttsliga regleringarna behandlas, och dÀribland vilka fördelar och nackdelar detta medför samt rÀttsverkningarna av en övertrÀdelse. Detta för att klargöra huruvida kapitalskyddet i privata aktiebolag ger avsedd effekt.Aktiebolag Àr den associationsform som ur Àgarsynpunkt ger bÀst skydd vid bedrivande av affÀrsverksamhet. HÀrmed uppstÀller aktiebolagslagen krav pÄ aktiekapital i aktiebolag, för att tÀcka upp eventuella förluster. Detta eftersom borgenÀrerna endast kan fÄ kapital frÄn bolagets förmögenhet och inte ur Àgarnas vilket kan leda till att stÀllningen för dem vid en konkurs i företaget kan bli mycket dÄlig.

Det finns inte nÄgra utryckliga bestÀmmelser i EG-fördraget om harmonisering eller samordning av den direkta beskattningen inom unionen. Eftersom en mindre förmÄnlig skatterÀttslig behandling kan verka hÀmmande pÄ viljan att utföra grÀnsöverskridande transaktioner, kan nationella direkta skatteregler dock i praktiken utgöra hinder för gemenskapens mÄlsÀttning att upprÀtta en öppen och effektiv inre marknad. I avsikt att avvÀrja begrÀnsningar för den fria rörligheten inom unionen driver EG-domstolen den gemenskapsrÀttsliga utvecklingen pÄ omrÄdet framÄt genom en pragmatisk tillÀmpning av de grundlÀggande friheterna. Medlemsstaterna har i stort sett accepterat domstolens ingripanden, trots att den direkta beskattningen Àr ett omrÄde dÀr medlemmarna mer Àn annars vill vÀrna om sin rÀtt till sjÀlvbestÀmmande. FrÄgan Àr dock mer kontroversiell för medlemsstaterna nÀr det gÀller tillÀmpningen av den fria rörligheten för kapital i enlighet med artikel 56.1 EGF, vilken Àr den enda fördragsfrihet som Àr tillÀmplig Àven i förhÄllande till tredje land.

Standarden IAS 19, ersÀttningar till antÀllda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika omrÄden, ett av dem Àr ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pensioner. En förmÄnsbestÀmd pensionsplan innebÀr att en anstÀlld vid pensionsavgÄng fÄr en garanterad förmÄn. För att företaget pÄ ett tillförlitligt sÀtt ska redovisa denna framtida skuld, mÄste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. SvÄrigheterna med dessa uppskattningar och vÄrt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet Àr att genom en enkÀtstudie med företag pÄ Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlÀgga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och Àven skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jÀmfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstÄ hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Standarden IAS 19, ersÀttningar till antÀllda, infördes den 1 januari 2005. Standarden behandlar fyra olika omrÄden, ett av dem Àr ersÀttning efter avslutad anstÀllning i form av pensioner. En förmÄnsbestÀmd pensionsplan innebÀr att en anstÀlld vid pensionsavgÄng fÄr en garanterad förmÄn. För att företaget pÄ ett tillförlitligt sÀtt ska redovisa denna framtida skuld, mÄste de uppskatta ett antal olika aktuariella antaganden. SvÄrigheterna med dessa uppskattningar och vÄrt intresse för pensionsredovisning, mynnade ut i denna uppsats problemformulering: Hur sker och uppfattas arbetet med de aktuariella antagandena? Syftet Àr att genom en enkÀtstudie med företag pÄ Stockholmsbörsen och telefonintervjuer med aktuarier kartlÀgga hur arbetet med de aktuariella antagandena ser ut och Àven skapa oss en uppfattning om hur respondenterna bedömer den nya standarden jÀmfört med tidigare praxis och norm.Vi vill tolka och försöka förstÄ hur arbetet kan se ut hos de personer som arbetar med de aktuariella antagandena.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

Sammanfattning och förord Studien fokuserar pÄ lÀrarstudenters syn pÄ fritidspedagogens roll för fostran av barn pÄ fritidshem. Den franske sociologen Bourdieu och hans tankar om socialisation Àr studiens huvudsakliga teoretiska perspektiv. Bourdieu talar om fÀlt, kapital, praktiskt sinne och habitus. I min studie jÀmför jag Bourdiues tankar med nÄgra pedagoger sÄsom Dewey och SÀljö vilkas arbete Àr mer sociokulturell inriktat. För att tydliggöra hur fostran av barn pÄ fritidshem sker har jag intervjuat tio blivande lÀrarstudenter vilka studerar med inriktning mot fritidshemmets pedagogik.

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

En kvalitativ intervjustudie med syftet att beskriva hur personer med fraktur upplever rehabilitering i sitt eget hem. Intervjuerna Àgde rum i sex personers hemmiljö med hjÀlp av bandspelare och en egenhÀndigt framarbetad intervjuguide. Deltagarna upplevde bland annat att det sociala nÀtverket och motivation hade stor betydelse samt att personalens goda bemötande, tillgÄng till hjÀlpmedel och den vÀlkÀnda hemmiljön bidrog till en upplevelse av trygghet under hemrerhabiliteringen.Slutsatsen Àr att deltagarna uppskattade möjligheten att fÄ vara i sitt hem under rehabiliteringen..

Syftet med studien var att utveckla kunskap och förstÄelse för chefers och ledares uppfattningar av det egna pedagogiska ledarskapet under en större organisationsförÀndring. FrÄgestÀllningen formulerades som: Vilka kvalitativa skillnader i uppfattningen av sitt eget pedagogiska ledarskap finns hos chefer under en omorganisation? För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga utfördes en kvalitativ datainsamling medelst intervjuer med Ätta chefer pÄ omrÄdes- och sektorsnivÄ inom Göteborgs Stad. Studien har en fenomenografisk ansats vilket inneburit att teoribildningen i första hand var induktiv dÄ den utgÄr frÄn den funna empirin men för att göra det studerade fenomenet greppbart och möjligt att tolka har ett abduktivt förhÄllningssÀtt genomsyrat forskningen dÀr bÄde empiri och applikabla teorier presenterats och klargjorts för lÀsaren, teorier explicit kopplade till lÀrande och ledarskap. I resultatet framkommer ett flertal kvalitativa skillnader i chefernas uppfattningar av sitt eget ledarskap vilka presenteras under tre olika beskrivningskategorier: Att leda progressivt och utvecklingsinriktat, Att leda med stabilitet och trygghet samt Att leda fokuserat och mÄlinriktat.

I denna studie undersöker vi om det förekommer earnings management i resultathöjande syfte bland svenska börsnoterade företag vid tiden av en nyemission. Studier om earnings management vid nyemissioner har gjorts förut av exempelvis av (Shivakumar, 2000). Han kommer fram till att earnings management förekommer tiden precis innan en nyemission. Vi hittar dock ingen studie utförd pÄ svenska företag, vilket vi vill undersöka nÀrmare. Syftet med resultatet av studien Àr att visa intressenter till företagen att de kan bli vilseledda nÀr de ska investera sitt kapital nÀr earnings management förekommer..

Syftet med studien Àr att med hjÀlp av Vintereks (2006) typologi av individualiseringens olika former och nyansering av dess tvÄ olika utgÄngspunkter belysa hur individualiseringen tar sig uttryck i klassrummet pÄ en gymnasieskola.  Samtidigt undersöks elevperspektivet pÄ detta i syfte att bidra till en djupare förstÄelse av elevernas (objektens) upplevelser.Individualiseringens tillÀmpning undersöks med hjÀlp av (en veckas) observationer som visar att undervisningen karaktÀriseras av en nÀra kontakt mellan lÀrare och elev, en hög andel av interaktion mellan sÄvÀl lÀrare och elev som bland elever, samt höga andelar av variation i metodik.  Sammantaget tyder detta pÄ en individualisering med utgÄngspunkt i individanpassning och speglar vad forskning pekar pÄ Àr god undervisning.  Noterbart Àr att denna utgÄngspunkt för individualisering inte Àr framtrÀdande i Sverige idag dÀr individualisering genom elevens egna val och individuellt arbete dominerar.Elevperspektivet pÄ individualisering och hur det pÄverkar lÀrande studeras med hjÀlp av (sex) halvstrukturerade intervjuer med elever i samma klass som observeras och visar att elever uppfattar variation och interaktion som positivt för lÀrande.  Elever beskriver ocksÄ en nÀra relation med lÀraren som centralt för motivation och lÀrande.  Elevers syn pÄ ansvarstagande och eget val visar att flera anser att en jÀmn fördelning Àr önskvÀrd och att positiva upplevelser av ett ökat inflytande över och ansvar för lÀrande kan vara begrÀnsade till vissa Àmnen.  Resultaten frÄn föreliggande studie visar att eleverna föredrar individualisering genom individanpassning framför individuellt arbete.  Forskning visar att denna utgÄngspunkt för individualisering kan ha positiv pÄverkan pÄ skolans likvÀrdighetsuppdrag vilket hotas idag..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur trummisar fÄr jobb idag och om nÀtverk pÄverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestÄende av djupintervjuer med fem lÀmpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak fÄr jobb genom kontakter och personliga nÀtverk och att de förlitar sig till stor del pÄ kontakter och nÀtverk för framtida jobb. Rykte har ocksÄ visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar Àven att det inte rÀcker med att endast vara en bra trummis för att bli anstÀlld, utan att man Àven mÄste ha tillrÀckliga sociala fÀrdigheter, dÄ jobbet sÀllan gÄr ut pÄ att bara spela trummor utan Àven inkluderar sociala företeelser.

Bakgrund och problem: I samband med utformandet av reglerna av kassaflödesanalys iUSA under 1980-talet och i Europa under 2000-talet, har en del kritiska röster hörts frÄnbanker som menar att en kassaflödesanalys blir ologisk och inte lÀmpar sig för verksamheten ien bank eftersom deras produkt utgörs av pengar. Vidare menar kritiken att reglerna för hurman redovisar sina kassaflöden Àr inkonsistenta och inte möjliggör att syftet medkassaflödesanalys uppfylls. Enligt IASBs förestÀllningsram syftar redovisningen till att ge sÄrelevant information till anvÀndaren som möjligt. Mot bakgrunden finns det anledning attundersöka om bankernas kassaflödesanalys Àr relevant för anvÀndaren av redovisningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om kassaflödesanalysen hos banker sÀger nÄgot om huren bank presterar finansiellt. Studien kan dÀrmed ge ett bidrag till frÄgan huruvida det finnsett vÀrde för anvÀndarna av redovisningen att banker presenterar en kassaflödesanalys.AvgrÀnsningar: Studien har avgrÀnsats till att undersöka europeiska banker som Àr aktiva,noterade och tillÀmpar IFRS.