Mitt arbete Àr ett sökande efter en skapandeprocess som passar mig. Jag riktar blicken utÄt för att hitta nya sÀtt att göra pÄ och att ge fler möjligheter i mitt eget skapande och i förlÀngningen komma nÀrmare mitt eget sÀtt att skapa. Genom intervjuer med verksamma kulturutövare inom olika media, sÄsom designers, en serietecknare, en musiker och en poet söker jag efter nya möjliga metoder och processer. Liksom de personer jag intervjuar vill jagmed mitt skapande dela med mig av berÀttelser sprungna ur mitt jag och ursprung. Jag vill berÀtta för att vÀcka tankar, minnen och reflektion.Min utgÄngspunkt Àr metodiken som föresprÄkas pÄ Carl Malmsten Furniture Studies samt litteratur om skapande och jaget som utgÄngspunkt.

Investeringar krÀvs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet pÄ gÄrden. För investeringar krÀvs kapital och ofta Àr lantbrukets investeringar kapitalkrÀvande. Det Àr maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slÄ hÄrt pÄ den redan pressade ekonomin. De senaste Ärens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att lÄna ut mer kapital, eftersom gÄrdarna har haft möjlighet att sÀtta marken i sÀkerhet för lÄnen. MÄnga lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har bÄde skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag Àr att anvÀnda inkomster frÄn skogsproduktionen till de kapitalkrÀvande investeringarna.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

Inom omrÄdet entreprenörskap finns massor av böcker skrivna. De behandlar allt frÄn innovationsprocessen och kreativitet till affÀrsplaner och marknadsföring.SÄ gott som alla av dessa böcker utgÄr dock ifrÄn att entreprenören har ett klart mÄl för sin förmÄga till företagsamhet. I managementlitteraturen beskrivs tillvÀgagÄngssÀtt om hur entreprenören ska lÀgga upp sina strategier, knyta kontaktnÀt, skaffa kapital och andra metoder för att nÄ sitt mÄl för sin idé. Det verkar helt enkelt vara en idealbild dÀr allt bara stegvis hÀnder med ett lyckat mÄl. Ponera att entreprenören istÀllet redan har givna resurser sÄsom partners och kapital, men ingen klar idé över vad man kan skapa med hjÀlp av dessa resurser. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten arbetar vid planering och beslutsfattande. AnvÀnder de sig av de metoder som beskrivs i managementböcker, eller lÄter det saker hÀnda mer oplanerat och spontant? Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med tre entreprenörer ska jag försöka ta reda pÄ hur entreprenörer i verkligheten förhÄller sig till beslutsfattande och planering. Resultatet visar att förhÄllningssÀtten Àr lika olika som entreprenörernas personligheter.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid MÀlardalens Högskola, Kandidatuppsats i ekonomistyrning, vÄrterminen 2008.Datum: 2008-06-04NivÄ: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hpFörfattare:Carolina Ampuero och Martin Sloberg.Titel: Att mÀta mÀnniskor ? en fallstudie pÄ ett nordiskt byggföretagHandledare: Matti Skoog, universitetslektorProblem:Humankapital Àr svÄrt att mÀta eftersom företaget varken kan Àga eller fullt kontrollera resursen. Problemet uppstÄr vid bestÀmmandet av vad som Àr relevant att mÀta och hur man ska mÀta det för att uppnÄ högre prestation.Syfte:Uppsatsens syfte Àr att genom en fallstudie fördjupa förstÄelsen av hur organisationer internt mÀter och analyserar sitt humankapital samt vilka potentiella konsekvenser detta kan ha för styrningen av organisationen.Metod:Denna studie omfattar en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med personalen pÄ företaget NCC.Slutsats:Humankapital Àr svÄrt att mÀta men med hjÀlp av mÀtinstrumentet Humankapitalindex (HKI) kan mÀtningen förenklas. Nyttan med HKI faller bort helt eller delvis lokalt i vissa fall p.g.a negativa mÀtningsfaktorer. Att nyttan ibland faller bort lokalt pÄverkar dock inte den strategiska nyttan.Sökord: Humankapital, intellektuell kapital, mÀta, kunskap, kompetens, immateriella tillgÄngar..

SAMMANFATTNING Syftet med studien Àr att undersöka grundskoleelevers attityder till NO med ett utomhuspedagogiskt arbetssÀtt. Studien Àmnar Àven undersöka hur eleverna ser pÄ sitt eget lÀrande i det utvidgade klassrummet. Det Àr en kvalitativ studie och för att besvara vÄra frÄgestÀllningar har empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer och observationer. FrÄgestÀllningarna som stÀlls Àr: Vilka attityder har elever till NO i det utvidgade klassrummet? Hur upplever eleverna sitt eget lÀrande utomhus? Empirin har vidare analyserats genom en tematisering.

AbstractLeva och Bo i VÀstra TorsÄsFörfattad av:Hanna Andersson och Sandra JohanssonStudien Àr ett uppdrag som har syftat till att genomföra en utredning om invÄnarna i VÀstra TorsÄs Ät SockenrÄdet. Avsikten med utredningen Àr att kartlÀgga invÄnarnas Äsikter och attityder. Slutprodukten ska sedan fungera som ett styrdokument och vÀgleda SockenrÄdet i det framtida arbetet.Uppsatsens fokus ligger pÄ invÄnarna i VÀstra TorsÄs vardagstrivsel. Vi undersöker om det finns faktorer som Àr grundlÀggande för att trivas i samhÀllet, dessa Àr: kön, Älder, hem- och familjesituation, arbetssituation, bakgrund, mÀnniskor i individens nÀrhet, gemenskap samt förenings- och fritidsaktiviteter.Vi anvÀnde oss av en av en enkÀtundersökning. Urvalet utgjordes av ett proportionellt stratifierat urval pÄ 15 procent av totalpopulationen i Äldrarna 20-79 Är.

Det har de senaste Ärtiondena skett en ökning av den internationella handeln vilket har medfört en internationell kapitalmarknad. AnvÀndningen av finansiella instrument har ökat och det har uppstÄtt ett behov av enhetliga regler för redovisningen av dessa. FrÄn och med Är 2005 ska samtliga börsnoterade företag inom EU redovisa enligt IASB:s standarder. I uppsatsen studerar vi vilka effekter IAS 39 ?Finacial instruments: Recognition and Measurement? kommer att fÄ för svenska börsnoterade företag samt svensk lagstiftning.

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagslÀget möjlighet att redovisa sina externa spelarförvÀrv pÄ tvÄ olika sÀtt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultatrÀkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgÄng i balansrÀkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jÀmförbarheten mellan klubbarnas Ärsredovisningar kan pÄverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka motiv som spelar in nÀr klubbarna vÀljer metod för redovisning av sina spelarförvÀrv.Metod: Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt. Vi har anvÀnt oss av primÀrdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundÀrdata i form av klubbarnas Ärsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

För att kunna etablera sig pÄ arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nÀstintill ett mÄste. Av de nyanlÀnda elever som kommer till Sverige efter sju Ärs Älder Àr endast 44 procent behöriga att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvÀgledning för att utveckla förmÄgan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta stÀllning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det rÄder en stor variation kring nÀr och i vilken omfattning nyanlÀnda elever fÄr studie- och yrkesvÀgledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvÀgledare verksamma inom sprÄkintroduktionen pÄ gymnasiet arbetar med nyanlÀnda elever.

Uppsatsen bestÄr av en textanalys av 10 Mills&Boon Harlequinromaner som med ett kultursociologiskt perspektiv lyfter fram den process hjÀltinnan i Harlequinromanen genomför dÄ hon i böckerna förÀndras frÄn att vara en vanlig kvinna (Everywoman) till att bli en idealkvinna (Idealwoman. Studien inleds med en presentation av förlaget Harlequin Mills&Boon samt en enkel introduktion av romanens uppbyggnad och handling. Vidare följer en tillbakablick pÄ tidigare forskning kring populÀrkulturen i allmÀnhet och kÀrleksromaner i synnerhet. Den teoretiska utgÄngspunkten finns i Pierre Bourdieus teorier kring habitus, fÀlt och kapital. Analysen delar upp hjÀltinnans process i fyra delar: Everywoman, Avkodning, Kapitalhöjning och Idealwoman.

I en processindustri innebÀr ofta ett produktionsstopp stora bekymmer dÄ hela flödet frÄn rÄvara till fÀrdig produkt kan stÄ stilla. Detta medför att underhÄllet Àr viktigt och att det finns reservdelar för att laga det som behöver lagas. Detta innebÀr att mÄnga processindustrier samlar pÄ sig mÄnga reservdelar som kan binda mycket kapital. Ytterligare en bidragande orsak till kapitalbindning Àr att det Àr svÄrt att planera ÄtgÄngen av reservdelar dÄ de har en varierande efterfrÄgan. PÄ Smurfit Kappa Kraftliner PiteÄ binds mycket kapital i reservdelar vilket blir kostsamt för företaget, dock bedrivs det idag inget standardiserat arbete för att minska pÄ detta.

Syftet med denna studie Àr att beskriva legitimerade arbetsterapeuters erfarenheter av att driva eget företag inom ramen för arbetsterapi och visa vilka möjligheter det finns med att vara arbetsterapeut och egenföretagare.För studien valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex arbetsterapeuter verksamma med eget företag intervjuades. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys varpÄ det framkom fem kategorier.Resultatet visar att den breda kompetensen som arbetsterapeuter besitter ger möjligheter att driva företag och erbjuda tjÀnster inom flera olika omrÄden. Deltagarna lyfter nyttan av tidigare erfarenheter, friheten med att vara egenföretagare, samt egenskaper och kunskap som Àr till nytta i företagandet. Vidare beskriver deltagarna hur de marknadsför sig sjÀlva och sina företag, samt vikten av att ha ett nÀtverk, dels för att fÄ rÄd och stöd, men Àven för att generera kunder.

Syftet med denna uppsats var att synliggöra hur pedagoger uppfattar sitt eget genusarbete, deras tankar och synsÀtt kring hur de arbetar mot en jÀmstÀlld förskola.I forskningsbakgrunden fokuseras det pÄ att förklara begreppet genus nÀrmre. Det definieras vad skollagen sÀger om genus och jÀmstÀlldhetsarbete och vad det innebÀr för dem som arbetar som pedagoger inom förskolan i dag. Sedan beskrivs Àven hur pedagogers arbete med genus kan se ut pÄ förskolan och pedagogernas arbete berörs genom relevant litteratur. Metoden som valdes för att synliggöra pedagogerns tankar kring sitt eget arbetssÀtt var kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Vid intervjuerna anvÀndes inte en ljudupptagare utan stödpunkter antecknades under intervjuns gÄng.Resultatet visade att de flesta pedagoger inte tyckte att de uppnÄdde mÄlen enligt lÀroplanen och att de inte finns tillrÀckligt med kunskap inom arbetslaget för att det skall ske.

I uppsatsen utreds om det utlÀndska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterÀtten. I sitt eget hemland Àr truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan dÀr behandlas trusters förvaltare som dess Àgare och dÀrmed Àven som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.NÀr truster figurerat i svenska rÀttsfall har ofta trusten, utan nÀrmare motivering, liknats vid en stiftelse. RegeringsrÀtten har ansett en utlÀndsk stiftelse vara en utlÀndsk juridisk person och en i Sverige begrÀnsat skattskyldig person. Kan Àven trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrÀttsliga stiftelsebegreppet har upptÀckts att stiftelsebegreppet Àr lÄngt ifrÄn enhetligt.