Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

A subject that is being discussed often these days is the question about the pupils own responsibility for and influence over his or hers education. Therefore, we wanted to study what taking responsibility for ones education is, according to teachers and pupils. We interviewed pupils between the ages of nine and fifteen, and asked them what taking responsibility for their own education meant to them. We also interviewed their teachers and asked them how they perceived that the pupils own responsibility-taking worked. We used informants from two different schools, a big school in a city and a small school located in the countryside.

Uppsatsen studerar förekomsten av kulturreferenser, det vill sÀga syftningar och refereringar till kulturella fenomen, i svensk dagspress kulturjournalistik. Kulturreferenser fungerar som koder som antingen kan avlÀsas eller Àr obegripliga för lÀsaren, och undersökningens syfte Àr att reda ut hur kodmaterialet skiljer sig mellan olika genrer inom kulturjournalistiken. KÀllmaterialet Àr Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets kulturdelar, perioden 14 till 20 april 2011, vilket ska representera en vanlig nyhetsvecka. Undersökningen visar att anvÀndandet av kulturreferenser skiljer sig mellan genrer beroende pÄ textens syfte. I opinionstexter Àr det vanligt förekommande med kulturreferenser som stÀrker skribentens förtroende.

Intresset för att bygga gÄrdsslakterier ökar i Sverige, likasÄ efterfrÄgan pÄ nÀrproducerade livsmedel till följd av ökad medvetenhet bland konsumenter. Att bygga ett gÄrdsslakteri Àr intressant bÄde ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett perspektiv pÄ mjuka vÀrden, men frÄgan Àr om det gÄr att fÄ lönsamhet i verksamheten. Den svenska lammuppfödningen Àr sedan lÀnge utsatt för dÄlig lönsamhet. Att bygga ett eget slakteri för de egna djuren och sÀlja sina produkter direkt till konsument borde dÀrför vara en möjlighet för mindre gÄrdar. Projektets mÄl har varit att genom kvalitativa intervjuer av Àgare till gÄrdsslakterier och upprÀttande av kalkyler utreda lönsamheten i smÄskalig lammslakt vid investering av ett gÄrdsslakteri. Uppsatsens litteraturstudie har inriktats pÄ att ta reda pÄ allt som krÀvs för att starta ett gÄrdsslakteri gÀllande bland annat byggnad, regelverk och tillstÄnd. Av det framkomna resultatet har jag dragit slutsatsen att det Àr möjligt att uppnÄ lönsamhet vid byggnation av gÄrdsslakteri för smÄskalig slakt av lamm.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

Sex ban lÀser Kalle Anka pocket och berÀttar om sina lÀsval.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Investeringsklimatet i Sverige Àr idag en viktig frÄga. Allt fler svenska investerare vÀljer att placera sitt kapital i utlandet, istÀllet för i Sverige och utlÀndska investerare vÀljer andra investeringsalternativ Àn Sverige. Ett sÀtt att mÀta dessa flöden av kapital Àr att mÀta graden av kapitalrörlighet mellan lÀnder. Med kapitalrörlighet menas att kapitalet kan röra sig fritt över grÀnserna till de lÀnder som har den mest fördelaktiga avkastningen.Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn undersöka om det föreligger nÄgot samband mellan sparande och investeringar, och om det finns nÄgon kapitalrörlighet mellan lÀnder. Dessutom se om landets storlek och öppenhet pÄverkar detta samband.Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att det förekommer kapitalrörlighet mellan lÀnder, i vissa lÀnder i vÄr undersökning.

This study examines the connection between social capital and urban and rural areas. The study divides the environments into two categories; metropolises and rural areas. Metropolises are defined as any of Swedens largest cities Stockholm, Gothenburg or Malmö. The study also examines if there is a difference between these groups in how high social trust they have to people living in the same areas as themselves versus people who live in other areas. The studie also focuses on the urbanization that the world is going through, where people move from rural areas into the cities for work and education.

Alla företag mĂ„ste enligt lag upprĂ€tta nĂ„gon form av redovisning. Via bokföringsnĂ€mnden fĂ„r svenska företag allmĂ€nna rĂ„d över hur de ska tillĂ€mpa Årsredovisningslagen och Bokföringslagen vid upprĂ€ttandet av sin redovisning. För nĂ€rvarande arbetar bokföringsnĂ€mnden med att ta fram nya redovisningsregler för svenska företag, vilket har valts att kallas K-projektet. Över 90 procent av alla bolag i Sverige betraktas som mindre. Mindre, onoterade företag som har en omsĂ€ttning mellan 3 och 25 miljoner kronor tillhör kategorin K2.

Bakgrund och problem: KlÀdbranschen Àr en konkurrensutsatt bransch med flera stora aktörer pÄ marknaden. Konkurrensen innebÀr prispress och minskade marginaler och dÀrmed mÄste företagen hitta nya och bÀttre lösningar för att nÄ sina uppsatta mÄl. Finanskrisen som accelererade under hösten 2008 stÀllde dessutom allt pÄ sin spets, vilket gör denna tid till ett ypperligt tillfÀlle att analysera och utvÀrdera hÄllbara lösningar för att behÄlla en stabil lönsamhet. Vi kommer att undersöka hur variablerna konjunktur, konkurrens, strategi, effektivitet och finansiering har pÄverkat KappAhls, Hennes & Mauritz och Retail and Brands lönsamhet under den senaste finanskrisen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att hitta och förklara förÀndringar i lönsamheten i klÀdbranschen under den senaste finanskrisen.AvgrÀnsningar: Uppsatsen fokuserar pÄ klÀdföretag som Àr börsnoterade i Sverige. Den tidsmÀssiga avgrÀnsningen Àr Ären 2006-2009.Metod: Rapporten har en abduktiv ansats, dÄ ett antal variabler, som antas ha ett samband, anvÀnds för att förklara lönsamhetsmönstret i en bransch under finanskrisen.

En sammanfattning av uppsatsen pÄ maximalt 8000 tecken..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka utvecklingen avseende tillvÀxt och finansieringunder en tio Ärs period för Gasellföretag, jÀmföra med utvecklingen för deras respektivebransch samt undersöka om det finns framtrÀdande skillnader pÄ branschnivÄ. Populationenutgjordes av 128 Gasellföretag frÄn Dagens Industris lista frÄn Är 2000 över de 250 frÀmstaGasellföretagen det Äret, vilka branschindelades i 7 branscher. För att undersöka utvecklingenför Gasellföretagen anvÀndes en jÀmförelsegrupp bestÄende av det totala antalet företag iSverige i dessa 7 branscher. JÀmförelser skedde pÄ bransch sÄvÀl som pÄ aggregerad nivÄ. Deredovisningar som lÄg till grund för utnÀmningarna Är 2000 Àr frÄn 1999 och de inledde vÄrmÀtperiod.

I januari 2012 Ă€ndrades rekvisitet frivillig till pĂ„ eget initiativ för rĂ€ttelse av oriktig uppgift i samband med skatteförfarandelagens införande. Enligt förarbetena ska detta förstĂ„s som en utvidgning som möjliggör rĂ€ttelse Ă€ven efter Skatteverkets information om generell kontroll. Ändringen har vidtagits eftersom information i media om kontrollaktionerna utgör ett effektivt kontrollmedel och förmĂ„r fler rĂ€ttelser. LagĂ€ndringen Ă€r dock kortfattad och mĂ„nga tolkningar Ă„terstĂ„r att göras av rĂ€ttstillĂ€mparen avseende nĂ€r möjligheten till rĂ€ttelse Ă€r förtagen. Jag anser att rĂ€ttelsen utvidgats som en följd av informationsutbytesavtalen och Skatteverkets agerande med anledning av dem.

Genom regeringens satsning Matlandet Sverige har Sametinget fÄtt medel för att satsa pÄ den samiska maten. Satsningarna har bidragit till att placera den samiska maten pÄ den svenska matkartan, men en tydlig och gemensamt förankrad framtidsstrategi för den samiska maten har saknats. Denna examensuppsats för Agronomprogrammet med landsbygdsutveckling som inriktning Àmnar skapa en bild av vad den samiska maten Àr för samerna, samt hur samerna i framtiden ska marknadsföra och profilera maten. Samer Àr Europas enda ursprungsbefolkning och en stor del av deras identitet kretsar kring rennÀringen och den traditionella kulturen kring renen. Exploateringar och det instrumentella samhÀllet hotar rennÀringen och samernas traditionella leverne. Såpmi Àr en gastronomisk region med stark terroir i maten, vilket betyder att maten bÀr pÄ ursprung, historia, platsbundenhet och kultur.