Sök:

Sökresultat:

76 Uppsatser om Putsade fasader - Sida 3 av 6

Fotgängartrafik för en attraktiv stad

Fotgängare har ofta varit bortglömda i trafikplaneringen, det finns dock många fördelar att prioritera gående: att gå är miljövänligt, ger motion och är ett transportsätt tillgängligt för alla. Många fotgängare anses ofta vara ett bevis på att en stad är attraktiv. Syftet med examensarbetet är att ta reda på om det stämmer, samt att undersöka hur stadskärnan attraherar fotgängare. Slutligen ska ett förslag för Luleå centrum arbetas fram. Arbetet har genomförts genom litteraturstudier samt nyckelpersonsintervjuer. En studieresa har gjorts till Örebro, Västerås och Karlstad. Om en stad är väl utformad väljer fler människor att uppehålla sig där, inte bara för att de måste uträtta något ärende utan även för att de har lust till det.

Villa Örnen

Detta examensarbete är ett samarbete med Fiskarhedenvillan i Borlänge där arbetsuppgiften gått ut på att göra ett nytt kataloghus. Peder Nordström, bygglovschef på Fiskarhedenvillan lade fram några önskemål för husets utformning och funktion. Det ska vara ett modernt hus som passar in på deras koncept och huset skulle passa en barnfamilj. Men det ska även kunna ändras och passa för familjer med fler eller färre personer. Den nya husmodellen har skapats genom skissarbete som sedan utvecklats och ritats upp i Autodesk Revit Architecture. Det som ligger till grund för arbetet är förutsättningarna som gavs av Nordström ifrån början.

Station Bönered - om att skapa goda miljöer kring ett pendeltågspår

När en stad växer måste man ta ställning till hur det ska ske. Idag är biltrafiken dominerande i Göteborg och i framtiden skulle spårbunden trafik och utbyggd pendeltågstrafik i regionen kunna innebära mer hållbara tranporter. En pendeltågsstation har ett relativt begränsat omland och behöver för fullt utnyttjande bebyggas nära inpå. Den spårbundna trafiken kan dock innebära störningar och risker. Jag undersöker i mitt examensarbete hur en ny stadsdel utanför Göteborg kan byggas ut kring en tänkt pendel­tågs­station.

"Medan detta nya fruktansvärda hände i Kramfors, stod mamma i köket och putsade prästgårdssilvret" : hushållssysslor som hemmets rumsliga praktiker. Thorvall, Johansson och Sandberg

This thesis is a study of spatial practice and literary depictions of homes in novels by Elsie Johansson, Kerstin Thorvall and Kristina Sandberg. The theoretical perspective is based on Henri Lefebvre´s view on social space, and on the concept of spatial practice. Research questions are: What homes are depicted? How does spatial practice function in the texts? How does the depictedspatial practice relate to norms and ideals?The novels, published 1993-2014, depict an interesting period in Swedish history (cirka 1920-1970) when politics and society at large was deeply involved in reshaping the homes and lives of Swedish citizens. The aim was to turn the citizens into new, healthy and rational parts of the new and rational society.

Klätterväxter i den urbana miljön

Under vår utbildning har vi upplevt många problem kring att plantera träd i urban miljö. Träden får ofta inte det utrymme de kräver för en, till arten sett, normal utveckling. Även den fordrade skötseln är bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att städerna växer och att trädens växtbäddar ofta är minimala, bland annat på grund av vägarnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, måste lösningar tas fram för att behålla städerna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klätterväxter kan vara ett bra sätt att föra in mer grönska i våra urbana miljöer.Syftet med det här arbetet har varit att ta reda på hur klätterväxter kan användas i den urbana miljön.

Hörby centrum : förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Identifiering och kartläggning av buller i centrala Falun

Ett problem i dagens moderna samhälle är att bullernivåerna är för höga. Dessa höga bullernivåer är en hälsorisk och kan ge människan permanenta skador. Buller är något som inte får försummas.Syftet med examensarbetet är att identifiera och kartlägga bullret på Holmgatan i centrala Falun. Syftet är också att analysera resultatet och sätta det i förhållande till myndigheternas krav och riktlinjer avseende bullernivåer.Examensarbetet avgränsas till bullermätning och kartläggning på delar av Holmgatan i centrala Falun, som bedömts vara extra utsatta för buller. Bullermätningarna utfördes under fyra vardagar och under tider från det att de flesta affärer öppnar till att de stänger, kl.

Hörby centrum - förslag till förnyelse av den offentliga miljön

Hörby centrum är till sin fysiska struktur väl sammanhållet med vackra och välproportionerliga gaturum. Mycket av den gamla bebyggelsen finns kvar och flera viktiga historiska byggnader som kyrkan och Stora hotellet sätter sin prägel och identitet på orten. Orten har dessutom expanderat ganska jämnt i alla riktningar vilket gör att centrum fortfarande finns mitt i Hörby. Precis som många andra orter har Hörby växt fram kring ett vägskäl och har genom motorfordonens framfart fått ta del av både den positiva och negativa energi detta tillför. Idag är de centrala delarna framförallt utformade för att bilarna ska ta sig fram och som gående och cyklist upplevs centrum bullrigt och ostrukturerat.

Förslag till miljöförbättrande åtgärder i Hammarkullen

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Gambrinus stadssida - Tävling i utformning av centralt attraktiva bostäder

Gambrinus stadssida- Tävling i utformning av centralt attraktiva bostäder Nässjö kommun beslutade att genom en arkitekttävling höja standarden på bostäderna i centrala delarna av staden. Bidragen skulle omfatta 70-90 lägenheter uppdelat på hyres- och bostadsrätter. Tävlingsområdet Gambrinus omfattar 0,8 ha och ligger centralt i Nässjö med sjöutsikt. Nässjö är en förhållandevis ung stad med cirka 16 000 invånare. Syftet har varit att ta fram ett tävlingsbidrag till denna arkitekttävling.

Förslag till miljöförbättrande åtgärder i Hammarkullen

Hammarkullen tillkom under slutet av 1960- talet och början av 1970. Området har formats av den tidens ideal med breda vägar och uppdelade funktioner. I Hammarkullen har få förändringar och förbättringar gjorts sedan det blev till. Genom att studera området, hur det ser ut idag, kvaliteter och brister, samt genom analyser har jag valt att främst fokuserat mitt arbete på: ? komplettering av bebyggelse ? utveckling av den yttre miljön ? utveckling av torget Huvuddelen i mitt examensarbete ligger i planförslaget.

Trä- eller betongfasad - en jämförelse av kostnader

I denna rapport görs en kostnadsjämförelse mellan två olika ytterväggars fasader. Den ena väggen är en träyttervägg med träfasad, och den andra väggen är en betongyttervägg med betongfasad. Båda fasaderna är ytbehandlade med akrylatfärg. Väggarna antas placerade på ett småhus i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Detta hus antas ligga i ett skyddat läge, därför kan klimatpåverkan antas vara normal.

Tr?stadens dolda utrymmen: fasader i husens mellanrum som kulturhistoriskt k?llmaterial

This thesis explores the narrow spaces between closely built houses in the over 300-year-old wooden town center of Mariestad, Sweden, and their potential as time capsules and sources of knowledge in cultural-historical building investigations. By interpreting well-preserved carpentry work on a facade in one of these spaces, the study aims to provide an example of how these preserved spaces can serve as a source of knowledge and understanding of craftsmanship and the history of the place. The thesis also addresses the municipality of Mariestad's work with cultural heritage, as well as maps out more of these potentially interesting interstitial spaces. Old Swedish wooden towns possess a high degree of uniqueness both nationally and internationally; nevertheless, they are subjected to relatively significant threats of demolitions and substantial changes, often in the form of many smaller restorations or changes over a long period of time. The focus of the case study is a window from the 16th or 17th century and the facade's old, hand planed wooden cladding.

Formbeskurna träd i staden : skötselteknik, kostnader och artval

I den urbana miljön finns det inte alltid rum för alla träd, många arter blir för stora för att kunna få plats. De täcker fönster, skuggar samt konkurrerar med fasader och ledningar om utrymmet. Att forma träd i Sverige idag är något som jag har hört kostar mer än vad det smakar, varför är det så? För att ta reda på hur olika städer arbetar med formade träd tog jag kontakt med Göteborg, Helsingborg, Malmö och Stockholm. Med dem hörde jag mig för om kostnader och vilka arter de använder sig utav.

Underhållsplan för maskinhallarna PM 51, 52 och 53 på Bravikens pappersbruk

I det här arbetet har jag gjort en del av en underhållsplan för maskinhallarna PM 51, PM 52 och PM 53 på Bravikens pappersbruk för en ettårs-, femårs- och tioårsperiod. I underhållsplanen har jag tagit fram var skadan är, vad som är skadat, placeringen, omfattningen av skadan, åtgärderna och kostnadsförslag från NCC och Ivarsson&Brink Byggnads AB. Jag fick även möjligheten att studera Bravikens asfaltering och göra en preliminär underhållsplan för den. Tyvärr fanns inte tid att utarbeta den så den finns endast som en bilaga, se bilaga 3. Underhållsplanen för asfalteringen gjorde jag tillsammans med Peter Winterquist från Skanska Väg.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->