Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Det här examensarbetet behandlar den verbala kommunikationen mellan pedagog och barn som är mellan 1-3 år i förskolan. Arbetet beskriver även pedagogens påverkan på barns språkliga utveckling och deras ansvar att ha ett arbetssätt som stöder och vägleder barnen framåt i sin utvecklingsprocess. Som teoretisk grund spelar det sociokulturella perspektivet en central roll i det här arbetet. Enligt det sociokulturella perspektivet har den kommunikation och det samspel som finns mellan barnet och människorna i dess närhet en stor påverkan på barnet och hur det kommer att utvecklas. Undersökningens syfte har varit att studera hur pedagogen verbalt kommunicerar med de yngsta barnen, samt hur barnen tar kontakt med pedagogen i förskolans verksamhet.Examensarbetet har begränsats till att endast undersöka en specifik omsorgssituation i verksamheten, nämligen fruktstunden. Arbetet har utförts genom observationsstudier under ett antal fruktstunder på en småbarnsavdelning i förskolans verksamhet. De forskningsfrågor som det här arbetet har utgått ifrån är följande: (a) Hur ser pedagogens kommunikation till barnen ut under fruktstunden? och (b) Vilken kontakt försöker barnen få med pedagogen under fruktstunden? Huvudbudskapet i det här examensarbetet är att belysa pedagogens roll i den vardagliga verbala kommunikationen med de yngsta barnen i förskolans verksamhet, och vilken betydelse han eller hon kan ha för barnen och deras lärande- och utvecklingsprocess.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Syftet med arbetet var att undersöka hur lärare och elever interagerar med varandra och hur det naturvetenskapliga innehållet presenteras och kommuniceras under en naturvetenskaplig lektion på gymnasiet. Studien ingår i det nordiska forskningsprojektet Explora som arbetar med naturvetenskaplig undervisning och som har tagit fram en kodbok för detta ändamål. Utgångspunkten är sociokulturellt lärande, där kommunikationen är viktig för lärandet, där lärande innebär att socialiseras in i en diskurs och att språket används olika i olika kontexter. Undersökningen var till största delen kvantitativ och deduktiv men med kvalitativa inslag. Kodboken användes som analysinstrument och därmed gjordes en slags innehållsanalys.

Uppsatsen ämnar ge en indikation på huruvida affärsdriven SOA har adopterats i organisationer vilka har utfört eller planerat att utföra ett SOA-initiativ. Genom att karakterisera begreppet SOA via den litterära grund uppsatsen vilar på, har vi kunnat identifiera teman utifrån vilka vi utformat en intervjuguide i syfte att utföra en intervjuundersökning, i form av semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet transkriberades och analyserades. Via meningskoncentration kunde vi sedan presentera informanternas syn på ovanstående syfte samt relatera detta till litteraturgenomgången. Detta resonemang blev till en diskussion för att därifrån nå ett resultat och således kunna ge ett forskningsbidrag.

Studier har visat att lärare i ämnet idrott och hälsa har svårt att inkludera elever med funktionsnedsättningar i den ordinarie undervisningen. Den här studien har undersökt vilka uppfattningar och strategier lärare gett uttryck för när de ska inkludera elever med funktionsnedsättningar i idrott och hälsa. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med åtta lärare i grundskolans senare år, och analyserats utifrån det kategoriska och det relationella perspektivet. Studien visade att lärare i idrott och hälsa ansåg att de behöver mer tid för planering, men också mer kunskap och erfarenhet för att kunna inkludera elever med funktionsnedsättningar i undervisningen i idrott och hälsa..

Det naturliga för familjer och par som har problem är att söka sig till andra instanser än inom primärvården, därav intresset att genomföra en studie inom primärvården där syftet varit att undersöka svårigheter, möjligheter, samt öka förståelsen för att arbeta med familjeterapi. Den aktuella studien är en intervju studie där nio stycken personal med olika yrkesprofession ombads svara på semistrukturerade frågor, där deras reflektioner samt bedömningar när de remitterade till familjeterapi fick lägga grunden för studiens innehåll. Resultatet tyder på att det går att arbeta med familjesystemet inom primärvården. Slutsatsen är att det går att vidga perspektivet kring olika behandlingsmetoder, samt se möjligheterna att implementera familjeterapi som metod eller att utöka med att tänka kring familjesystemet när patienter med psykisk ohälsa söker till primärvården..

Dagens kunskapssamhälle bidrar till att läraren har en utmanande roll i skolan, eftersom samhällets förändringar påverkar. Det är därför viktigt att vara vaksam över sitt eget lärande likväl som att kunna utöva en yrkesprofessionalism. Lärarens yrkesuppdrag innebär att fullfölja det uppdrag som läraren är ålagd det vill säga att arbeta utifrån skolplaner, läroplaner och andra styrdokument. Syftet med denna studie har varit att studera vilka aspekter som lärarna anser viktiga för sitt eget lärande såväl som i deras yrkesroll. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet.

Vad är andlighet? Många av oss blandar ihop andligheten med religion, men det är viktigt att skilja på andlighet och religion. Religion är något som vi får lära oss från andra medan andlighet är någonting vi finner djupt inom oss själva.Andlighet hos en människa är ett bejakande av själen. Andlighet är ett uttryck för den del av oss människor som inte har någon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrån en personlig utgångspunkt där jag, som människa mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnämnda. För mig är ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsättning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig är perspektivet på andlighet omvänt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev således att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att ställa mig frågor om detta överhuvudtaget är möjligt? Andlighet är ju på många sätt motsatsen till att bli materialiserad..

Denna undersökning tar sin utgåmgspunkt i det förlag som folkpartisten Cecilia Wikström lade sommaren 2006 om att införa en litterär kanon, obligatorisk skönlitteratur, i skolundervisningen. Undersökningen baseras på fem kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet. Syftet är att se om det finns någon skillnad i det förhållningssätt läraren har i sitt urval av skönlitteratur, beroende på vilka elever det är som ska undervisas. Resultatet vi kom fram till är att det mångkulturella perspektivet inte är något som informanterna i vår undersökning tar någon hänsyn till när de väljer skönlitteratur, trots att Lpf 94 föreskriver att elever ska få ta del av det egna kulturarvet. Slutsatsen är att det förslag som Wikström (fp) lade om att införa en gemensam referensram inte är genomförbart om hänsyn samtidigt ska tas till alla enskilda individers kulturarv..

Detta examensarbete handlar om hårdrockssångares medvetenhet när det gäller sångteknik. Syftet med arbetet är att få kunskap om vilka tillvägagångssätt de har använt sig av när de skapat sitt sound och hittat sin teknik. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning inom området behandlar traditionell röstlära, mer moderna sångskolor och socialkulturella normer gällande inlärning. Jag har använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun som metod och mina informanter är verksamma inom området.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen när de är i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgått ifrån är två teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att täcka det finansiella behovet och även se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssätt denna studie använder sig av är två stycken intervjuer med öppna frågor. Empirin består av redovisning av intervjuer med två respondenter.

I denna uppsats utforskas det narrativa perspektivet som ett möjligt analytiskt grepp för att komma åt maktstrukturer, där erkännandet av identiteter analyseras som en upplevd domän av dominans. Uppsatsen inleds med en utveckling av begreppet diskursiv makt, vilket görs genom användande av Steven Lukes teori om maktens tredje ansikte. Följande därpå diskuteras hur man med hjälp av det narrativa greppet kan förstå makten som reglerar berättandet av jaget. Denna makt ses som påvisad då teman i metanarrativ och framträder som reproducerade i konkreta narrativ. Resonemanget klargörs genom en diskussion om republikanismen som ett metanarrativ, vilket relateras till hur maktutövning genom erkännandet kan ta sig uttryck..

Syftet med detta examensarbete är att, mot bakgrund av såväl det etiska som det moraliska som det juridiska perspektivet, undersöka lärares erfarenheter i förhållande till anmälningsplikten. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ fallstudie, i vilken vi intervjuat två erfarna lärare som båda varit med om anmälningar till socialtjänsten. Resultatet av vår uppsats visar att anmälningar till socialtjänsten kantas av en rad olika moraliska och etiska problem, både på det personliga och det organisatoriska planet. Intervjupersonerna ser dock anmälningsplikten som en del av sitt arbete, det vill säga att de anser att denna form av kontakt med socialtjänsten ingår i lärarrollen. Resultatet visar dessutom att lärarna får litet stöd av skolledningen, vilket leder till att de kan känna sig utelämnade till dessa etiska och moraliska problem..

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..