Den här rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign på bachelor-nivå vid Umeå Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tågstationer. Tänk dig in i scenariot att du är på flygplatsen, ditt flyg är försenat, du har slut på batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du är dålig på att komma ihåg telefonnummer. Du ska träffa den du älskar när flyget landar, hur ska du lyckas med detta?Genom att använda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida användare samt tillmötesgått önskemål från min samarbetspartner. Projektet genomfördes under vårterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den här rapporten..

Opera i centrala Stockholm.Då byggnaden är väl synlig från alla riktningar och i syfte att undvika de för byggnadstypen vanliga slutna väggpartierna, är byggnadens rum organiserade kring en ryggrad av scener och repetitionssalar. På så vis deltar byggnaden med sin omgivning där ett extrovert yttre gömmer ett introvert inre. Publika utrymmen är förlagda i söder, mot utsikt och sol, medan arbetsutrymmen är förlagda i norr med ljus lämpligt för såväl måleri som kontorsarbete. Byggnaden kröker sig för att skapa ett allt eftersom växande rum för den anländande besökaren där stadens rum blir byggnadens och vice versa. Byggnadens yttre struktur utgörs av trappstegsindelad rasterdurk som tillåter att byggnaden används som sittyta och bestigs som utsiktsplattform.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en komplex byggnad och med ett rumsligt program som ställer specifika krav. Jag har särskilt velat undersöka rumslig organisation och rumsliga samband och hur olika förhållningssätt resulterar i olika beslut estetiskt och konstruktivt. Samtidigt har även stadsbyggnadsperspektivet varit centralt. Tomten ligger centralt i Liljeholmen strax söder om Stockholms innerstad och gränsar till ett gammalt industriområde som kallas Lövholmen. Lövholmen betraktas som ett stadutvecklingsområde och kommer på sikt att genomgå en strukturförändring och en ny stadsdel kommer att växa fram.

Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet.Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad.Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet..

Personer med funktionsnedsättningar stöter ofta på hinder i den offentliga miljön, till exempel trappor, höga trösklar, dålig skyltning eller belysning. Detta i sin tur påverkar individens förmåga att utföra dagliga aktiviteter och att vara delaktig i samhället. En pilotversion av ett kartläggningsinstrument användes för en bedömning av miljöhinder i ett urval faciliteter i en skånsk kommun. Av de 1215 miljöitems som bedömdes påträffades 298 miljöhinder. Generellt sett visar detta på relativt få miljöhinder vilket kan vara avgörande för tillgänglighet och därmed även påverka aktivitet och delaktighet positivt.

Syftet med rapporten var att ur ett vetenskapligt perspektiv belysa och utvärdera riskbilden för personer med en hörsel- eller synskada i publika lokaler. Drygt en femtedel av den svenska befolkningen innehar en hörsel- eller synskada. Deras funktionhinder komplicerar vardagen och det sociala livet. Offentliga platser och publika lokaler skapar hinder och i vissa fall faror. Sverige klassas idag som ett av världens mest jämställda land där funktionshinder, kön, ursprung och religion inte ska ha någon betydelse, alla har samma rättigheter.

Previous studies have shown that there is a relationship between voluntary disclosure and analysts' forecast accuracy. However, there has been no research conducted specifically on bridges. Bridges contain information on how components such as price, volume, foreign exchange rates and acquisitions have impacted the financial performance between two periods. The main purpose of this thesis is to investigate the usage of bridges in quarterly financial information of companies listed on Nasdaq Stockholm. We provide a descriptive mapping of bridges and find that 30 out of 268 companies are presenting bridges as a part of their voluntary disclosures, with large firms being the most frequent users.

Den här rapporten innehåller mätningar och analyser av de kommunala trådlösa nätverken på företagsbyarna Furunäset och Acusticum i Piteå. Piteå Näringsfastigheter AB (PNF), där jag har utfört mitt examensarbete, vill veta hur det ser ut just nu på de två företagsbyarna när det gäller täckning för det kommunala nätverket. I mitt uppdrag ingick även att föreslå hur man kanexpandera eller förbättra nätverket. I det existerande trådlösa nätet fanns det sju stycken kommunala accesspunkter på Furunäset samt nio stycken på Acusticum.Rapporten belyser vad som kan förändras eller förbättras samt potentiell utbyggnad av nätverken. Rapporten diskuterar huruvida det är en bra idé att ha ett öppet, oskyddat trådlöst nät med beaktande av säkerhetsproblem och behov.Rapporten innehåller:? Fördjupning av dagens trådlösa tekniker.? "Heatmaps" över den aktuella trådlösa täckningen hos Acusticum och Furunäset.? Förslag och diskussion kring förbättringar/förändringar av nätverket.? Diskussion kring publika nätverk..

Företaget Caretech har som avsikt att utveckla en modul för överföring av puls, blodtryck och eventuella framtida givare via deras befintliga patientlarmsystem (trygghetslarm). Detta för att möjliggöra central övervakning av patientstatus vad det gäller puls och blodtryck. För att åstadkomma detta krävs ett interface mellan Caretechs system och på marknaden befintliga givare för puls och blodtryck. Innehållet i rapporten beskriver de delar av projektet som Caretech anser kan vara publika. Interfacet skall helst byggas med komponenter som är kända och använda av Caretech i deras övriga produktsortiment.

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Projektet har till syfte att undersöka den revolutionerande tekniken bakom IP-telefoni. Eftersom tekniken är relativt ung så finns det fortfarande mycket att lära om hur det fungerar och hur den används. Projektet behandlar fördelar och nackdelar samt vilka hot som finns och hur man kan känna sig säker när man använder IP-telefoni till vardags. Det primära objektivet med projektet är att få en helhetsbild och förstå hur tekniken verkligen fungerar.Vidare behandlas telefonens historia då det är viktigt att se var tekniken har sina rötter och hur den utvecklats sedan dess. Som en röd tråd från telefonens teknologi och det publika telefonnätets rötter görs en jämförelse mellan de två teknologierna för att se skillanderna och förmodade fördelar och nackdelar med de båda systemen.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Tillgänglighet i vårt samhälle innebär att alla, trots funktionsnedsättningar, ska kunna använda publika lokaler och övriga allmänna platser. Arbetsterapeuter har kunskap om tillgänglighetsfrågor då de arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Sveriges regering antog under år 2000 en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Enligt denna handlingsplan ska all verksamhet vara tillgänglig för alla medborgare i slutet av år 2010. Syftet med denna studie var att undersöka tillgängligheten i gallerior för personer med funktionsnedsättning.

Idag är aktiebolagsformen den vanligaste associationsformen i Sverige där man gör en uppdelning på publika och privata bolag. Den lag som är tillämplig på dessa bolag är Aktiebolagslagen, vilket gör den omfattande då den ska täcka in alla förhållanden som kan uppstå i både större och mindre bolag. Inom EU har en konkurrenssituation på aktiebolagsrättens område uppstått, då det i ett flertal EU-länder har gjorts en anpassning till bolag med få ägare. Vi har uppsatsen valt att inrikta oss mot mikrobolag som innebär bolag med färre än tio anställda och en omsättning på högst tre miljoner kronor. Syftet med uppsatsen var att undersöka och förklara behovet av en ny bolagsform hos mikrobolagens ägare.