Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skräck- och action-filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

En kvalitativ studie har genomförts på tre kampanjbilder från IQ-initiativets satsning ?IQ student?. Kampanjbilderna har ett motsvarande tema baserat på att det alltid finns en anledning till att dricka alkohol. Studien har med hjälp av fokusgruppsintervjuer och en intervju med IQ tagit reda på hur IQ vill att studenterna ska tolka bilderna och hur studenterna faktiskt tolkar dem. Studien utgick från teorier som receptionsstudie, semiotik och socialpsykologi.

Trådlosa nätverk är av naturen sårbara for avlyssning för att kommunikationen sker med radiovagor. Därfor skyddas trådlosa nätverk med kryptering. WEP var den första krypteringsstandarden som användes av en bredare Publik som senare visade sig innehålla flera sårbarheter. Följden blev att krypteringen kunde förbigås på ett par minuter. Därför utvecklades WPA som ett svar till sårbarheterna i WEP.

Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred Publik.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en Publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Facebook har öppnat upp för ett helt nytt sätt att kommunicera, och de flesta har en åsikt om det, om de använder sig av Facebook eller inte. Olika personer använder Facebook på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur informanterna upplever att användandet av Facebook påverkar dem i deras vardag. För att uppnå syftet användes metoderna deltagande observation och kvalitativ intervju med sex Facebook - användare. Vid observationerna studeras vad informanterna faktiskt gör på Facebook, medan de i intervjuerna får möjlighet att berätta hur de själva påverkas av Facebook. Resultatet visar att informanterna hade någon form av hatkärlek till Facebook som gör att de både irriterade sig på det samtidigt som de inte kan hålla sig ifrån sidan, vilket är en av studiens viktigaste slutsatser.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en Publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en Publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig Publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt ämne då podcasttrenden fullkomligt håller på att explodera i Sverige. I länder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat längre än i Sverige och hunnit få en bred Publik med många lyssnare8, medan trenden inte fått sitt fäste i Sverige förrän på senare år. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits länge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstått det senaste året?Frågeställningarna vi kommer att använda oss av i vår studie är:Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige?Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen?För att kunna besvara ovanstående frågeställningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framväxt, samt försöka ta reda på vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst.

Denna studie har undersökt vilken typ av nyhetsmaterial som svenska medier publicerar på Facebook, samt hur Publiken svarar på innehållet genom likes och delningar. Syftet med studien har varit att ta reda på om den traditionella nyhetsvärderingen speglas på Facebook, och i så fall om Publikens likes- och delningsvärderingar samstämmer med mediernas nyhetsvärdering. Materialet som undersökts i denna studie har bestått av det totala antalet publiceringar under en veckas tid på Aftonbladets, Dagens Nyheters och SVT Nyheters Facebooksidor. Genom en kvantitativ innehållsanalys har data samlats in över vilka nyhetsämnen som varit mest frekventa på Facebook, samt över hur Publiken valt att interagera på innehållet genom likes och delningar.    Resultatet visar att den traditionella nyhetsvärderingen speglas i Dagens Nyheters och SVT Nyheters rapportering på Facebook, medan Aftonbladets nyhetsvärdering följer de digitala nyhetsvärderingskriterierna.

Många svenska modeföretag är idag delägda av riskkapitalbolag och onoterade. I takt med att modebranschen har blivit allt mer uppmärksammad finns det ett ökat intresse att värdera dessaföretag som förväntas ta sig in på börsen. Acne Jeans är ett av dessa företag som har växt väldigt mycket den senaste tiden och väntas vara nästa företag på tur. Därav är det intressant att se till vilket börsvärde de kan tänkas få samt vilka skäl som finns bakom en börsintroduktion.Syftet med denna undersökning är att analysera företaget Acne Jeans AB för att beräkna ett företagsvärde vid börsintroduktion. Undersökning kan vara intressant för att få djupare inblick i Acne Jeans samt att få förståelse för hur en företagsvärdering av ett onoterat tillväxtföretag kan te sig.Undersökningens företagsvärdering är begränsad till relativ- och kassaflödesvärdering och har en fallstudieansats där Acne Jeans belyses ur flera perspektiv.

En förutsättning för att kunna etablera god Publikkontakt i en domteater är att personalen kan interagera med sin Publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlängning av det stationära styrsystemet och kontrollbåset skapas, vilket möjliggör en önskvärd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar är utförd i syfte att undersöka de metoder som är lämpliga att använda i ett tidigt skede av en sådan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.