Syftet med den här uppsatsen är att se hur lokal dagspress i Västerbottens län framställer konflikten i Västerbotten samt undersöka vad detta hanterande haft för konsekvenser när det gäller konfliktens reproduktion. Detta görs genom en analys av en rad artiklar skrivna Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren. Fokus ligger på den rådande konflikten samt de bilder av densamma som förmedlas, detta I förhållande till hur den infallsvinkel som tidningarna själva väljer att förmedla kan tolkas utifrån ett etnicitetsperspektiv.Frågeställningar:Vilka diskurser återfinns i rapporteringen från den rådande konflikten mellan Vapstens sameby, övriga samer och övriga aktörer i Västerbottens folkblad och Västerbottenskuriren?Vad kan man, med hjälp av ovanstående, utläsa av detta I förhållande till konfliktens reproduktion?Vad kan man säga om konflikten som den framställs i Västerbottenskuriren och Västerbottens folkblad ur ett etnicitetsperspektiv?Man kan genom att studera artiklarna lingvistiskt se ett kategoriserande av samebyarna och staten som den ?andra? parten i konflikten. Detta gäller inte enbart de debattartiklarna som skrivits och analyserats utan även de artiklar skrivna av journalister.

Ett varumärkes betydelse är idag viktigt för att förstärka företagsidentiteten och imagen på marknaden. De företag som kan profilera sin verksamhet vinner konkurrensfördelar. I en artikel går att läsa: ?Otrogna konsumenter och tuffare konkurrens tvingar de stora klädkedjorna att bli ännu vassare på att förklara vad varumärkena står för.?Klädföretagen satsar stora pengar på att förmedla och stärka sitt varumärke till konsumenter. TV är det internationellt dominerade mediet och klädkedjors TV-reklam skall väcka ett tillräckligt stort intresse hos konsumenten för att denne sedan skall uppsöka butiken.

GALÄRVARVET har ett enastående läge vid Djurgårdens början och ligger i direkt närhet till några av Stockholms populäraste turistmål. Platsen är idag en öppen parkyta, som med sitt soliga och vattennära läge är en del i ett populärt promenad- och picknickstråk. En opera på denna plats hade både fungerat som dragplåster för hela Djurgårdsområdet och även gett Galärparken en byggnad att omge sig runt.PROBLEMET som uppstår när man kopplar samman operans massiva program med Galärparkens begränsade yta är att stora delar av parkytan försvinner, och med en stor och massiv byggnad tror jag att platsens offentliga och allmänna karaktär hade försvunnit. På Djurgården finns ett antal större offentliga byggnader som alla på något sätt förhåller sig till en övergriplig och mänsklig skala. En av grundtankarna var att arbeta med en uppbruten fasad för att byggnaden ska upplevas som mindre och även bli en naturlig del i landskapet på Djurgården.VIKTIGT under projektet har även varit ge grönytan tillbaka till dem som idag nyttjar platsen.

"I dag präglas samhället av en mångfald uttryck inom bild- och formområdet. I det fria konstnärliga utövandet pågår ett ständigt experimenterande med olika material, tekniker och uttrycksformer. Olika medier påverkar oss genom användning av symboler för att föra fram sina budskap. Därför finns behov av att kunna analysera och tolka bild- och formområdets olika funktioner i dagens samhälle."I min undersökning har jag tagit reda på hur man kan utveckla ett symboliskt måleri genom att låta sig inspireras av Holländska blomsterstilleben från 1600-talet, för att sedan kunna skapa en meningsfull och inspirerande stillebenundervisning i skolan.Jag har valt att utgå från dessa 1600-talsmålningar då det finns en mängd dokumenterad symbolik och historik kring dessa verk, och för att de estetiskt intresserar mig med sin passiva och dekorativa utstrålning. På ett lekfullt sätt har jag undersökt dessa målningars kraft och symboliska betydelse för att sedan förskjuta symboliken i dem och skapa egna konnotationer som betyder något för mig.Då jag främst har fokuserat på gestaltningen i min undersökning har jag kunnat konstatera att mitt bildspråk, min teknik, kompositions och associationsförmåga har berikats betydligt genom att måleriskt ha undersökt dessa religiösa, kulturella och vetenskapliga bilder.

Syfte: Vårt syfte är att, med två teoretiska ansatser som verktyg, analysera och illustrera servicemötet för att ge en fördjupad bild och en bättre förståelse för servicemötet som fenomen.Frågeställningar: - Vilka faktorer påverkar servicemötets kvalitetsaspekter för serveringspersonal och restauranggäst? - Hur kan ett dramaturgiskt perspektiv tänkas förtydliga bilden och underlätta förståelsen för restaurangens servicemöten? - Hur definieras ett positivt servicemöte och hur kan dessa uppfattningar tolkas? - På vilket sätt kan det statiska och individfokuserade perspektivet kompletteras med det dynamiska och processuella för att ge en tydligare bild och en djupare förståelse för servicemötet?Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats där kvalitativa djupintervjuer ligger till grund för vårt resonemang i uppsatsen. Den kvalitativa undersökningsmetoden är bäst lämpad för vår undersökning då vårt syfte är att nå en djupare kunskap om servicemötet och vad som sker i interaktionen mellan servicegivaren och servicemottagaren.Slutsatser: Förväntningar på service och kvalitet förändras under servicemötets gång. Subjektiva uppfattningar och föreställningar ger servicemötet ett innehåll av spontanitet och individuella krafter. Vår studie visar att på liknande sätt som gästen tar med sig föreställningar och förväntningar tar även personalen med sig föreställningar och förväntningar till servicemötet.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.        I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.        Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär.

Syftet och frågeställningarna med uppsatsen är att fastsälla vilka de betydelsebärande skillnaderna är i filmerna 13 Ghosts (1960) och Thir13en Ghosts (2001) gällande hur kvinnor framställs i aspekterna våld, scener med övernaturligt innehåll samt sexualitet. Syftet är även att ta reda på hur övernaturlighet och våldsscener skiljer sig från varandra mellan filmerna utan att väga in ett genusperspektiv, samt vad det finns för stora skillnader i hur kvinnor framställs i förhållande till männen med betoning på remaken.Teorier hämtas från Karen Boyle och Göran Bolins teorier om våld i film och feministisk filmteoretisk forskning med namn som Marianne Kleberg, Elisabeth Cowie, Laura Mulvey och Shohini Chaudhuri, där sexualitet och objektifiering av kvinnokroppen står i centrum. Vidare behandlas teorier av Emely D. Edwards, Carrol F. Fry, Marina Warner samt Tom Ruffles angående populärkultur och andlighet.Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys, där Roland Barthes beteckningar denotation, konnotation och myt agerat grundpelare.Resultat påvisar att filmerna skiljer sig till stor del inom alla aspekter och att kvinnor i remaken oftare är mer stereotypa i sina framställningar.

Fenomenet att journalistiska omdömen används i marknadsföring av kommersiella varor är inget nytt. Exempelvis dvd-filmer säljs i dag i stort sett överallt och de flesta har nog vid något tillfälle stått i den lokala hyrvideobutiken och läst omdömena på omslagen. Marknadsförarna lånar journalistiken för att sälja en produkt, samtidigt som medierna har att värna om sitt oberoende och sin integritet för att inte misstänkliggöras av sin publik. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning journalistiskt material används i marknadsföringen av dvd-filmer, samt från vilka medier det härstammar. Vi försöker också tolka och förklara fenomenet utifrån olika teoretiska utgångspunkter.

Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt.Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar:? ? ?På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter?De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Syfte: Syftet med denna studie är att jämföra entreprenörskap i Sverige och Japan och att få en förståelse för varför så olika länder båda har så lågt entreprenörskap. Jag har valt att avgränsa mig till data hämtade från GEM 2007.Metod: I detta arbete gör jag en jämförelse av entreprenörskap i Sverige och i Japan som jag gjort genom att införskaffa sekundär data från en rapport från GEM 2007. I detta arbete har mitt förhållningssätt främst varit abduktivt.Teoretiska Perspektiv: Wennekers (2006) har undersökt den U-kurva som uppstår när man studerar entreprenörskap i relation till ekonomisk utveckling. Länder tenderar att gå från en hög nivå av entreprenörskap till en låg nivå när man går från bondeekonomi till industriell ekonomi för att sedan öka igen när länder nått en avancerad nivå av ekonomisk utveckling. Trots dessa samband så skiljer sig länder fortfarande mycket åt när det kommer till entreprenörskap och förändringarna verkar vara ihållande.

Intresset för det undersökta fenomenet, uppmärksammades av en slump då vi tog del av publiksiffran från förra årets SM-final i innebandy. För oss med en uppväxt på ishockeyrinken tyckte vi det var helt otroligt att SM-finalen fyllde hela globen. Ishockeyn hade inte ens fyllt Globen på 4 år, hur kunde en ung sport som innebandy klara detta? Dessutom var det intressant att publikkontrasten mellan en seriematch och SM-finalen för innebandy var hela 14 gånger större. Ur detta skapades vår problemformulering; På vilket sätt skiljer sig marknadsföringen mellan SM-finalmatchen i innebandy och en seriematch i innebandy och vilka likheter kan urskiljas?Syftet var att beskriva vad AIK innebandy och arrangörerna för SM-finalen i innebandy gör för att locka publik till sina seriespelsmatcher respektive sitt finalevenemang.

Det här en uppsats som syftar till att närma sig frågor om förmedling av vetenskaplig kunskap, genom att ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka två kunskapsproducenters sätt att reagera på vetenskapsförmedling. Uppsatsen vill säga något om hur dessa förmedlingar bemöts och bedöms av de som tillhör traditioner inom vilka kunskapen producerats. Detta görs genom att två diskursordningar konstrueras och appliceras på två exempel. Exemplen utgörs av debatten mellan historikern Peter Englund och författaren Herman Lindqvist angående Lindqvists bokserie Historien om Sverige, samt den amerikanske fysikern Lawrence M. Krauss syn på Star Trek i boken Fysiken i Star Trek.

Syfte: Studien syftar till att undersöka om kvinnliga sportreportrar arbetar på samma villkor och blir bemötta på samma sätt som de manliga kollegorna i yrket. Sporten har historiskt sätt varit en av de mest mansdominerade institutionerna i samhället. När kvinnor började ta sig in i den manliga sfären var det därför på mannens villkor. Inom sportjournalistiken var situationen densamma, yrket ansågs från start vara en sysselsättning för mannen där journalistiken var skriven av män, om män, för en manlig publik. Därför har kvinnor, då som nu, således svårt att tränga in och ta plats i sportjournalistikens värld på samma villkor som mannen.

Sociala nätverkssidor är för människor idag en del av vardagen då vi skapar nya umgängen, bekantskaper, vänskaper och fiender. Vi träffar framtida arbetsgivare och finner i visa fall kärleken med hjälp av detta nu vardagliga verktyg. Eftersom vi gör allt detta är uppbyggnaden och utvecklingen av användarens profil ett viktigt hjälpmedel för att lyckas presentera sig själv på ett positivt sätt.Målet med denna uppsats är att undersöka hur svenska kvinnor framställer sig själva inför andra användare och vad de delar med sig av sin identitet på det sociala nätverket Twitter. Vi utgår från tre frågeställningar:? ? ?På vilka sätt framställer sig svenska kvinnor på Twitter? Vilka skillnader finns mellan användare beroende på antal följare? Vilken gräns sätter kvinnor för vad de delar med sig till sin publik på Twitter?De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är i Erving Goffmans teorier om ?front stage?, ?back stage? och ?impression management? och nyare forskning gjord av bland andra danah boyd samt begreppet representation.

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket präglas av tidsbegränsade anställningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag därför ta chansen att undersöka hur processen att sälja in en produktion till SR går till och jag undersökte därför hur man går tillväga när man producerar en dokumentär för Sveriges Radios P3, från idé till färdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lära mig hur processen går till och dessutom få dokumentären såld och sänd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete från idé till färdig produktion då jag själv skrev programförslag till P3 Dokumentär och sedan producerade en dokumentär efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mål var att följa de rådande diskurserna för att ha en större chans att få sålt in dokumentären.