Detta arbete har fötts ur en övertygelse om att nyskapad konstmusik bör kunna vara lättillgänglig även för oerfarna lyssnare inklusive en yngre generation, utan att göra avkall på de kvalitetskrav som förknippas med denna genre. Via Gunnar Valkares avhandling Det audiografiska fältet kom jag till en större medvetenhet både om min egen ambition som tonsättare och om vilka parametrar i musiken som kan sägas avgöra om musiken får plats inom allmänna, eller om man så vill, vanligt folks musikaliska preferenser. Efter ytterligare fördjupningar i referenslitteratur samt efter några konstmusikaliska ut- och återblickar kunde jag identifiera de principer efter vilka jag ville försöka skriva ett musikstycke som skulle kunna motsvara dessa föreställningar. Uppsatsens teoretiska del utgörs av ett referat av Valkares text, särskilt hans begrepp ?Det Gemensamt Givna? (DGG), mina egna kommentarer och reflexioner kring denna text samt ett försök att ytterligare utveckla tankarna kring vad som kännetecknar sådan musik som kan omfattas av en bred publik.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Byggnader kan rymma personliga minnen från svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan också genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsättningar. Byggnader är en del av vår historia och därmed även av vårt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s världskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel på en byggnad, Riksmannagården i Alvesta, som är byggnadsminnesmärkt vilket innebär att det skyddas utifrån kulturminneslagen av länsstyrelsen.

Facebook har öppnat upp för ett helt nytt sätt att kommunicera, och de flesta har en åsikt om det, om de använder sig av Facebook eller inte. Olika personer använder Facebook på olika sätt. Syftet med studien är att undersöka hur informanterna upplever att användandet av Facebook påverkar dem i deras vardag. För att uppnå syftet användes metoderna deltagande observation och kvalitativ intervju med sex Facebook - användare. Vid observationerna studeras vad informanterna faktiskt gör på Facebook, medan de i intervjuerna får möjlighet att berätta hur de själva påverkas av Facebook. Resultatet visar att informanterna hade någon form av hatkärlek till Facebook som gör att de både irriterade sig på det samtidigt som de inte kan hålla sig ifrån sidan, vilket är en av studiens viktigaste slutsatser.

Uppsatsen behandlar hur den ryska televisionen behandlas av den ryska staten och vilken betydelse detta fått för yttrandefriheten i Ryssland. Uppsatsen fokuserar på tiden mellan president Putins första och andra presidentval (1999-2000). Den ryska staten har under denna tid kritiserats från många håll då den statliga kontrollen över televisionen kraftigt ökat. Uppsatsen försöker reda ut hur detta ökade statliga inflytande påverkat mediaföretagen och hur detta i sin tur påverkat den nyhetsbevakning den ryska allmänheten fått ta del av. Uppsatsen ger också en historisk beskrivning av hur televisionen förändrats från Sovjetunionens fall fram till idag.

Försäkringsbolagen i Sverige betalar årligen ut stora belopp till följd av brandskador. Det är allmänt känt att det förstörs stora värden vid bränder i byggnader. Hur stora dessa värden är presenteras årligen av Svenska brandskyddsföreningen genom uppgifter från försäkringsbolagen. Hur stora värden som räddas vid insatser till byggnadsbränder är däremot okänt. För att räddningstjänstens personal ska kunna uppskatta hur stora värden som har räddats efter en insats krävs ett lätthanterligt verktyg.

Ambassaden som institution har en lång tradition bakom sig och associeras med hög prestige. En fråga som måste ställas är hur den traditionen fungerar i dagens samhälle? Är det dags att uppdatera formen för hur en ambassad förhåller sig till sin omgivning, och rentav i grunden ifrågasätta ambassadens roll? Vilka problem möter svenska och nordiska ambassader idag, och hur kan arkitekturen hjälpa till att handskas med dem? Vilken roll kommer ambassaden att spela de kommande decennierna, och hur kan arkitekturen bidra till dess utveckling?Ökande samarbete och rörlighet mellan västländer och framförallt EU-länder innebär att ambassaderna får allt ett större kulturellt och identitetsskapande uppdrag, i och med att de konsulära uppgifterna minskar. I en värld med mer och mer informellt utbyte mellan länder i form av turism, affärskontakter, utbytes-studier m.m. får den officiella diplomatin en något förändrad roll.

Pålagt skratt är något som har använts i hela tevens historia och används än idag. Från början fick man inspirationen från radions tidiga dagar då man ofta spelade in sina program eller shower framför en publik. Det pålagda skrattet har funnits i din teveapparat i nästan 70 år, men i din radio hör du det aldrig. Varför inte det? Mitt examensarbete syftar till att göra ett humorprogram i radio med pålagt skratt och undersöka vad folk tycker om detta grepp i radio.

Uppsala nya KonstmuseumEtt nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala.Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken.

Redan tidigt då jag besökte North Kingdom kom det upp förslag på studier som skulle kunna vara av intresse. Flera förslag fick man stryka direkt då de var mer programmeringsinriktade. Men det som fastna var förslaget att göra en teaser trailer. Tillsammans med Tomas Hillergren tog vi på oss den uppgiften, att skapa en teaser trailer till en fiktiv film eller ett spel. Då vi hade fria händer (det var inte kommersiellt) valde vi ett science fiction tema, inspirerat av The King In Yellow, en samling noveller av Robert W.

Hur skapas den hållbara bostaden och vilka aspekter behöver tas hänsyn till för att uppnå ett gott resultat? I denna uppsats har god arkitektur och byggande studerats genom både litteratur och genom studier av en uppförd byggnad. Detta för att analysera hur god arkitektur och byggande kan användas för att uppnå hållbarhet. Det som relaterar bostaden till hållbarhet är främst den stora energiförbrukning som upptas av bostäder. För att bryta mönstret av denna energianvändning måste fokus ligga på att integrera energieffektivitet i utformningen och skapa bostäder som istället för att inkräkta på naturen tar del i dess kretslopp.

Flera internationella studier har visat att elever i åldrar som motsvarar Sveriges gymnasienivå har svårt att förstå genetiska begrepp. Den främsta orsaken till detta är begreppens abstrakta karaktär. Syftet med den här studien är att skapa en webbaserad övning som konkretiserar de biomolekylära begreppen associerade med det centrala dogmat. I övningen studeras en människlig gen och dess transkript på nukleotidnivå och tillhörande proteiner på aminosyranivå. Genom att navigera i en publik gendatabas får eleverna följa det genetiska informationsflödet från gen till protein via omoget och moget mRNA.

Operabyggnaden placeras längst ut på piren och tar hela dess udde i anspråk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept kräver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skärs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stålkonstruktion som på vissa ställen fungerar som ett orangeri medan den på andra ställen är en öppen pergolastruktur. Växtligheten används som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och såväl personal som besökare rör sig på gångar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, på olika nivåer. En önskan med uppdelningen i flera volymer är dels för att få in ljus på ett vackert sätt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt även för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

För att mångfalden av människor i arbetslivet ska kunna tillvaratas, uppskattas och erkännas krävs ett organisationsklimat ochettledarskap som möjliggör detta. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett meningsskapande kring mångfald kommer tilluttryck inom Sveriges Television, då produkten ska nå en mångfaldig publik.Sveriges Television är ett public service-företag vars uppdrag är att nå ut till tv-tittare i hela Sverige, vilket förutsätter en mångfaldig produkt. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med anställda på Sveriges Television. Intervjuerna har transkriberats och resultatet hartolkats utifrån Piagets konstruktivistiska lärandeteori och Mezirows teori om transformativt lärande. Våra viktigaste resultat visar att det som upplevs som meningsskapande kommer till uttryck i relationen mellan det som anses värdefullt och det lärande som de anställda får ta del av.

Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt ämne då podcasttrenden fullkomligt håller på att explodera i Sverige. I länder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat längre än i Sverige och hunnit få en bred publik med många lyssnare8, medan trenden inte fått sitt fäste i Sverige förrän på senare år. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits länge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstått det senaste året?Frågeställningarna vi kommer att använda oss av i vår studie är:Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige?Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen?För att kunna besvara ovanstående frågeställningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framväxt, samt försöka ta reda på vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst.