The purpose of this randomized controlled study was to investigate the effect of internet- administered guided self-help for women suffering from psychological problems following traumatic childbirth. The eight-week treatment program consisted of written chapters based on cognitive behavioral therapy. 56 participants were randomly assigned to a treatment group (n = 28) or a waiting list group (n = 28).The results showed that post-traumatic symptoms decreased as a result of the treatment, with large within-group effects measured by both the Traumatic Event Scale (TES) (d = 1.33) and the Impact of Event Scale-Revised (IES-R) (d = 1.3). The difference between the groups was only significant when measured by the IES-R in which case the between-group effect was large (d = 0.97). The proportion of the participants who showed clinically significant improvement was considerably greater in the treatment group than in the waiting list group.

The use of mindfulness in healthcare is increasing in Sweden. A so-called secular form of mindfulness is also increasing within mediated contemporary psychology and is used in many areas such as schools, workplaces and when giving birth. The method originates from Buddhism and is much more complex than the form of mindfulness marketed in Sweden today. The religious heritage of mindfulness is interesting to study in such a secular society as Sweden, where the material for this study is found. The aim of this study is therefore to investigate whether mindfulness still is a form of religious coping or if it has become completely secularized, and thus free of its religious origin.

Bakgrund: Människor som inkluderas i varandras liv har stor påverkan på varandra. Varje gång ett barn insjuknar i cancer drabbas således hela barnets familj. Familjerelationer och vardagen blir turbulent jämfört med den trygghet familjen vanligtvis erbjuder och de friska syskonen hamnar ofta i skymundan. Syskonen drabbas, till följd av situationen, utav såväl somatiska som psykologiska problem och kan behöva hjälp av stödinsatser för att kunna ta sig igenom vardagen. Syfte: Att beskriva resultatet av stödinsatser som finns för syskon till cancersjuka barn.

Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom. Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation. Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi. Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel Ptsd och dissociativa störningar.

I Sverige drabbas varje år omkring 15 000 personer av hjärtstopp. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och 5 000 på sjukhus. Av de hjärtstopp som sker utanför sjukhus lyckas man rädda endast omkring 500. Av de som får ett hjärtstopp på sjukhus överlever omkring 30-40 procent. Att vara med om ett hjärtstopp är en traumatisk upplevelse som ger nya perspektiv på livet och kan ses som en transition från frisk till sjuk där en individs livsvärld och livskvalitet påverkas.

Posttraumatiskt Stressyndrom (Ptsd) är en erkänd diagnos som listades i DSM-III år 1980. Något som inte har uppmärksammats på samma sätt är de symptom som upplevs av individer som i andra hand exponeras för trauma. Exempelvis de som tar emot en primärdrabbads berättelse. För att beskriva påverkan av att ta emot en primärdrabbads berättelse har termen yrkesrelaterad livskvalitet (Professional quality of life) använts. Forskning med fokus på yrkesrelaterad livskvalitet har bedrivits inom många olika yrken.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

Av världens 36,8 miljoner flyktingar är nästan hälften barn. Barn är ofta direkt eller indirekt offer för krigets våld. I landskapsarkitektens arbete med att gestalta utemiljöer för alla bör även asylsökande barn tas in som en viktig grupp. Terapiträdgårdar kan vara en inspirationskälla vid skapandet av miljöer för mental återhämtning, då de används som en behandlingsmetod för reducering av stressrelaterade symtom och psykisk ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka om och i sånt fall hur terapiträdgårdar kan tänkas hjälpa asylsökande barn att må bättre.

Bakgrund: Personalen är den viktigaste tillgången inom vården och därför är det viktigt att de får det stöd som de behöver för att undvika stress och psykisk utmattning. Personal som arbetar i arbetsmiljöer där kritiska och traumatiska händelser uppstår löper en större risk att drabbas av psykisk ohälsa i form av utbrändhet, depressioner samt stress och även posttraumatisk stressyndrom (Ptsd). Personalstöd har visat sig leda till såväl lägre sjukfrånvaro som mindre personalomsättning. Det finns olika former av personalstöd, ute i verksamheterna används oftast kamratstöd, avlastningssamtal och debriefing.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av riktlinjer samt att beskriva dess innehåll för personalstöd efter kritiska och traumatiska händelser på ett antal anestesiavdelningar i Sverige.Metod: Metoden som användes var av kvantitativ och kvalitativ ansats och analysen genomfördes med manifest innehållsanalys.Resultat: 28 frågeformulär skickades ut, av dessa erhölls fjorton svar och sju utav dessa hade avdelningsspecifika riktlinjer för personalstöd. Riktlinjerna granskades och tre kategorier urskiljdes; syfte och mål med riktlinjerna, förebygga och stödja samt arbetsmiljö.

Till studenter och färdiga sjuksköterskor har det lärts ut att empati och medkänsla är ett av de viktigaste verktygen i mötet med våra patienter och deras lidande. Trots detta diskuteras det väldigt sällan hur denna egenskap också gör sjuksköterskor sårbara i sitt yrke. Att traumatiska händelser och patienters lidande även kan orsaka lidande hos sjuksköterskan är nästan tabu. Det verkar förväntas av en sjuksköterska att hantera traumatiska upplevelser snabbt och utan vidare reflektioner eller diskussioner. Att lida när andra lider eller varit med om något hemskt kan kanske ses som egoistiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskans mellanmänskliga relationer påverkas av den stress som arbete med trauman och traumatiserade patienter innebär.

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med särskilt fokus på psykisk hälsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan föräldrar. Trots denna höga siffra är gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anländer utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

År 1991 utbröt inbördeskriget i forna Jugoslavien. Kriget pågick fram till 1995. Följderna blev många civila offer, separerade familjer och hundratusentals flyktingar. Till Sverige kom under och efter kriget flyktingar från bland annat Kroatien, Bosnien-Hercegovina och Serbien. Många av flyktingarna var kraftigt traumatiserade av kriget i hemlandet.

Denna studie har genomförts på Judiska Hemmet i Stockholm där ca 75 % av de boende är överlevande från Förintelsen under andra världskriget. Syftet med studien var att undersöka undersköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda äldre personer som har upplevt trauma. Frågeställningarna handlade om vilket kunnande informanterna anser vara viktigt i arbetet med dessa personer och deras uppfattning om hur denna kunskap bäst lärs in. Vidare tillfrågades informanterna om vad de anser vara viktigt att tänka på i bemötandet av personer som har upplevt trauma. Informanterna ombads även beskriva sina upplevelser av svårigheter i arbetet och hur de hanterar dessa svårigheter.

I lokförarens arbetsmiljö ingår, förutom vardagsstressen med tidsbrist och brist på vikarier, hotet att när och var som helst längs spåret köra på en människa, antingen vid en olyckshändelse eller, vilket är vanligare, då en människa bestämt sig för att ta sitt liv.Det finns en lagstiftning som sätter ramarna för hur arbetsgivaren återinsätter lokföraren i säkerhetstjänst efter påkörning. Det finns också en lagstiftning angående arbetsgivarens skyldighet för krisberedskap. Däremot varierar rutinerna kring olyckor och påkörningar över landet och mellan företagen som arbetar med spåbunden trafik.Huruvida psykiska symptom uppträder efter psykiskt trauma eller inte, är dels avhängigt av individens nuvarande situation, socialt nätverk eller privata trauman, dels på det omedelbara bemötandet vid olycksplatsen, vid den akuta händelsen. Risken att insjukna i posttraumatiskt stressyndrom är mellan 5-30 % efter en allvarlig händelse. Det är av största vikt att känna igen den allvarliga akuta stressreaktionen och känna till den drabbades livssituation och tidigare allvarliga händelser, för att kunna förebygga psykisk sjukdom.