Sök:

Sökresultat:

11 Uppsatser om Psykossjukdomar - Sida 1 av 1

Omvårdnadsåtgärder för att öka följsamheten till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom

BakgrundPsykossjukdomar förekommer över hela världen och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del av behandlingen vid Psykossjukdomar och syftar till att hjälpa individen att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom är en vanlig orsak till att patienten återinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinläggning. Tidigare forskning har påvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvårdspersonal ägnar för lite tid åt att hjälpa dessa patienter nå en högre grad av följsamhet.SyfteAtt belysa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med Psykossjukdomar.MetodFör att sammanfatta kunskapsläget inom forskningsområdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo.

Förekomst av läkemedelsbiverkningar vid behandling av psykossjukdomar samt stöd till drabbade individer

Syftet med studien var att beskriva vilka biverkningar individer som behandlas med antipsykotika upplever och dess konsekvenser för livskvaliteten samt hur vårdpersonalen kan ge stöd till drabbade individer i vardagen för att minska obehaget av biverkningar. Metoden som användes var en avgränsad systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via två databaser. Totalt inkluderades tio artiklar som genomgick kvalitets- och resultatanalys. Resultatet visade att vanligt förekommande biverkningar av antipsykotika som patienterna upplevde och rapporterade var psykiska, extrapyramidala följt av endokrina och metaboliska effekter samt övriga biverkningar som autonoma, antikolinerga och allergirelaterade.

Att främja tillit hos invandrarpatienter med psykossjukdomar : - en kvalitativ studie om sjuksköterskans erfarenheter

Bakgrund: Ett mångkulturellt samhälle kan vara en utmaning för sjukvårdspraxis. Tillit är viktigt för att kunna bygga en välfungerande relation mellan en patient och vårdgivare.Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att främja tillit hos invandrarpatienter med Psykossjukdomar Metod: Fem sjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna jobbar inom psykiatriska vårdenheter i Stockholm. En kvalitativ design användes i denna studie.Resultat: Resultatet diskuteras utifrån de fyra kategorier och två underkategorier som uppkom i studien: Kommunikationens betydelse för tillitsskapande i psykiatrisk vård, med underkategorin värdet av tolksamtal; kroppsspråkets betydelse för tillit; kulturella skillnader gällande psykiska sjukdomar, med underkategorin kulturella skillnader i att beskriva sjukdomssymptom; närståendes betydelse för ett tillitsskapande möte. Resultaten visar att språksvårighet är ett hinder för kommunikation och för främjandet av tillit hos patienter med invandrarbakgrund och tyder på att empati och lyhördhet är grunderna för att främja tillit och skapa förtroendeDiskussion: Resultaten visar att där språket inte räcker till blir den icke-verbala kommunikationen viktig.

Personer med dubbeldiagnos - behov och behandlingar

Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar Psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad. Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.

Erfarenheter av psykopedagogisk intervention

I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ?Burden of care?. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ?Expressed emotion?.

En rättspsykiatrisk populationsstudie över tid

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Bemötande av personer med psykossjukdomar ? en kvalitativ studie

Syfte Syftet med studien är att undersöka vad personalen på en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning tycker är ett gott bemötande och hur professionella i socialt arbete kan använda sig av denna kunskap.Frågeställningar Studiens frågeställningar är: Vilka är dina erfarenheter av vad som fungerar bra i mötet med patienter? Använder du dig av några specifika metoder och strategier i ditt arbete som du har märkt fungerar bra i mötet med patienter?, Talar ni i arbetsgruppen om metoder och strategier som fungerar bra i mötet med patienter? Tror du att det som händer i mötet mellan dig och patienter har någon effekt på behandlingen? MetodEn kvalitativ metod har använts för att genomföra studien. För att undersöka respondenternas subjektiva tankar kring forskningsfrågan har åtta halvstrukturerade intervjuer genomförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån kommunikationsteori och Bubers tankar om Jag-Du, Jag-Det. Resultat och slutsatserHuvudresultaten som studien har kommit fram till är de professionellas förmåga att kunna se personen bakom sjukdomen är central.

Synen på den kroppsliga hälsan : En intervjustudie med unga vuxna med psykossjukdom

Bakgrund Många studier visar att personer med psykiska besvär oftare drabbas av fysisk ohälsa och unga personer med psykossjukdom utgör en speciellt utsatt grupp.SyfteSyftet var att undersöka hur unga vuxna med Psykossjukdomar upplever sin kroppsliga hälsa. Arbetet syftade även till att kartlägga patienternas uppfattning om hjälp- och stödbehov när det gäller upprätthållande/förbättring av hälsotillståndet.MetodEn kvalitativ studie med intervjuer med tio patienter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.ResultatAnalysen ledde fram till ett tema: Synen på den kroppsliga hälsan är en strävan efter att med stöd och hjälp leva ett liv som alla andra. Temat uppstod utifrån fyra kategorier.1. Hur man lever livet ? livsstilsaspekter som studiedeltagarna förknippade med kroppslig hälsa, dvs.

Patienters uppfattning av läkemedelsadministrering inom sluten psykiatrisk psykosvård

SAMMANFATTNINGBakgrund: Antipsykotika utgör grunden i behandling av Psykossjukdomar. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen är dock vanligt förekommande och en stor anledning till att patienter återinsjuknar i psykos och behöver vårdas inom slutenvård. Syfte: Dels att beskriva hur patienter som vårdas inom sluten psykiatrisk psykosvård uppfattar läkemedelsadministrering och dels att beskriva om patienterna uppfattar att sjuksköterskors bemötande i samband med läkemedelsadministrering har betydelse för deras inställning till att medicinera. Metod: Kvalitativ ansats. Intervjustudie med fenomenografi som metod i datainsamling och analys.

Samverkan mellan psykiatri och socialtjänst ? kuratorers och psykiatrihandläggares olika erfarenheter och synsätt

Vårt syfte med denna kandidatuppsats är att undersöka hur socialtjänsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjänstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar både öppen och slutenvård, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som är i behov av stöd och insatser från båda huvudmännen. För att undersöka ovanstående formulerade vi tre frågeställningar som belyser vad psykiatrihandläggarna inom socialtjänsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker är god respektive dålig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svårigheter i samverkan dem emellan samt vad det måste finnas för förutsättningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar även faktorer inom verksamheterna som påverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger på enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer från psykiatrin och tre psykiatrihandläggare från socialtjänsten, där samtliga har erfarenhet av att arbeta med Psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrån ettmålinriktat urval.

Förstagångspsykos - vilken betydelse har familjesamtal i behandlingen?

Syftet med studien var främst att undersöka vilken betydelse familjesamtal har i behandlingen vid förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos. Dessutom var syftet att utvärdera hur personer med förstagångspsykos eller misstänkt förstagångspsykos och familj/närstående upplever mötet och behandlingen på öppenvårdsmottagning Björkängen (ÖVM B, en mottagning inom den specialiserade psykiatriska vården med inriktning mot Psykossjukdomar) samt att undersöka om vårdtagare och familj upplever att de behandlingar/insatser som de har erbjudits och deltagit i, har gett något resultat.Metod för studien var både kvantitativ och kvalitativ. I den kvantitativa metoden skickades enkäter till alla vårdtagare (21 personer) och närstående (28 personer) som blev aktuella på ÖVM B under åren 2006 och 2007. I den kvalitativa metoden gjordes individuella djupintervjuer med fem föräldrar och fyra vårdtagare från fyra familjer. Frågeområdena i intervjuerna var: förväntningar, upplevelse av mötet med vården, resultat av alla behandlingar/insatser och nytta av familjesamtal.