Inledning: Stroke är en folksjukdom som drabbar 30000 svenskar varje år. Bara i Sverige räknas stroke som en av vår tredje största folksjukdom med dödligt utgång. Därför anser vi att vetenskaplig fakta om ischemisk stroke är en viktig del i vårt kommande yrke som röntgensjuksköterskor. Även hur datortomografi perfusion (DT-perfusion) kan vara behjälplig vid undersökning av ischemisk stroke.Syfte: Syftet med studien är att beskriva DT-perfusion och dess betydelse för strokepatienter under och efter trombolys. Metod: Vi har skrivit en litteraturstudie utifrån vår frågeställning.

Slinger är en neurologisk defekt hos det gotländska russet och orsakar en rubbning i koordinationen av muskelrörelser (ataxi) härrörande från en underutveckling av lillhjärnan. Liknande fall av defekten har observerats hos arabhästar men under benämningen cerebellär abiotrofi (CA). Denna defekt uppstår likartat slinger genom degenerering av purkinjeceller i lillhjärnan och ger ataxiska symtom som följd. Nyligen har man upptäckt en kandidatgen för CA hos arabhästar och på denna utformat ett DNA-test som blivit kommersiellt tillgängligt. I den här litteraturstudien jämförs de två defekterna och dess eventuella samband för att på så sätt studera möjligheterna till att eliminera defekten slinger hos russ.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Att leva med hematologisk cancer medför förändring av människans livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att leva med hematologisk cancer. Tolv vetenskapliga studier med kvalitativ ansats analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att inte sammankoppla symtom med cancer, att kämpa mot osäkerhet och oro, att känna begränsad tillvaro och påverkan på livskvalitén, att känna behov av stöd från omgivningen och att behålla hoppet och uppskatta livet. Resultatet visar att diagnosen beskrevs som förödande med känslor av fullständig chock.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan vara omtumlande och medföra förändringar i livet på olika plan. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på personers upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt, vad deras tankar och känslor angående sjukdomen är. Artikelsökningarna gjordes i de två databaserna Cinahl och PubMed. Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som alla har granskats och tilldelats en procentsats för att kunna värdera kvalitén på artikeln. Analysen gjordes med en manifest kvalitativ innehållsanalys som slutligen ledde fram till 4 slutkategorier: Kroppsliga symtom som påverkar livskvaliteten: Förlust av det normala och känsla av rädsla: Att vara i behov av stöd och information: Att inse att livsstilen måste förändras.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

I och med en ökande psykisk ohälsa i samhället samtidigt som att användandet av sociala medier bara ökar är dessa ämnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa och eventuella skillnader avseende män och kvinnor i olika åldrar. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Enkäten delades på Facebook och var tillgänglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i något signifikant samband mellan användandet av sociala medier och psykisk hälsa.

Att drabbas av endometriois kan påverka många aspekter i en kvinnas liv så som förmågan att få barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en ständig smärta; Att tro att smärtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att känna smärta vid samlag och påverkan på kärleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförståelse; Att känna sig kontrollerad och styrd av smärtan; Att känna lättnad över att få en diagnos och känna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kände en oro över orsaken till smärtan som sjukdomen förde med sig.

Anorexia nervosa är en allvarlig psykologisk sjukdom med hög dödlighet. Studien vill belysa den psykodynamiska terapin som behandlingsmetod vid anorexia nervosa. Frågeställning: Vilka är de verksamma faktorerna i psykodynamisk psykoterapi vid behandling av anorexia nervosa? Semistrukturerade kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fem kvinnliga psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter. Intervjumaterialet har bearbetats och analyserats utifrån tematisk analys (TA).

Bakgrund: Åldrandet är en individuell process som upplevs olika av olika personer. Förändringar i åldrandet kan i stor utsträckning vara oplanerade och oönskade. Dessa förändringar beskrivs ofta i form av förluster så som nedsatt rörelse förmåga, syn eller hörsel som i sin tur kan resultera i smärta och trötthet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva förekomst och betydelser av att ha smärta och trötthet hos äldre personer mellan 60-96 år samt att undersöka om personer med smärta upplever trötthet i större utsträckning än de personer som inte upplever smärta. Metod: Data från SNAC Blekinges befolkningsdel har använts (n=1372).

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som angriper det motoriska ervsystemet. ALS har ett progressivt förlopp med tilltagande förlamning och leder slutligen till döden. Genom hela sjukdomsförloppet förblir dock tankar och känslor opåverkade. I nuläget finns inget botemedel mot ALS och behandlingen består av symtom - lindring. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med ALS.

Syftet med studien var att belysa ungdomars ohälsa och vilka faktorer som påverkar ungdomars hälsa. Jag var intresserad av hur skolsköterskor upplevde att ungdomarnas ohälsa tog sig uttryck och vilka faktorer de ansåg kunde påverka ungdomarnas hälsa. Jag har även valt att belysa hur skolsköterskorna i sitt arbete kan påverka ungdomarnas hälsa och välbefinnande. Studien var hermeneutiskt och metoden var en kvalitativ intervju utifrån halvstrukturerade frågor. Intervjuerna gjordes med fyra skolsköterskor.

BakgrundDyspraxi är ett funktionshinder som enligt undersökningar i England och USA tycks drabba mellan 2-10 % av befolkningen i dessa länder. Problematiken finns omnämnd i svensk specialpedagogisk litteratur. Den forskningsfråga som ställts i detta arbete be-handlar hur pass allmänt känd problematiken är bland svenska specialpedagoger.SyfteSyftet var att undersöka hur elever med funktionshindret dyspraxi uppfattas i skolan av specialpedagoger, vilka pedagogiska strategier de föreslår, vilket kunskapsbehov de uttrycker och vilka externa resurser som finns att tillgå.MetodFör att besvara syftet gjordes en enkätundersökning respektive en intervju. I enkäten ingick en fallstudie, vilken tillsammans med intervjusvaren gav ett kvalitativt perspek-tiv.ResultatResultatet pekar på att specialpedagoger känner igen de symtom som tas upp i fallbe-skrivningen. Helhetsbilden av vad dyspraxi innebär kommer däremot inte till uttryck.

Bakgrund: Mer än en av tio nyblivna mammor visar tecken på depression efter en förlossning och detta kan ha negativ inverkan på barnets utveckling och föräldraparets relation. I Sverige screenas alla nyblivna mammor för förlossningsdepression då barnet är 6-8 veckor. Nyblivna pappor kan också drabbas av förlossningsdepression men det finns ingen rutin för att screena dem.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter och hantering av förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar på BVC.Metod: Studien är baserad på åtta semistrukturerade intervjuer med BVC-sjuksköterskor. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: Av analysen framkom fem kategorier vilka är; svårigheter att identifiera förlossningsdepression, känsla av otillräcklighet, att stödja föräldrarna, användning av screeninginstrument och att observera samt med 13 underkategorier.Konklusion: BVC-sjuksköterskor upplevde att det inte var vanligt med förlossningsdepression hos nyblivna föräldrar. Det var ibland svårt att skilja på förlossningsdepression och depressiva symtom av andra orsaker.