Barn som insjuknar i en onkologisk sjukdom och som genomgÄr en medicinsk och kirurgisk behandling vistas oftast flera mÄnader och Är pÄ sjukhus. NÀr behandlingen Àr avslutad fortsÀtter sjukvÄrdens uppföljning under flera Ärs tid för att utvÀrdera biverkningar, seneffekter samt för att kontrollera barnets fortsatta utveckling och tillvÀxt. Under denna tid Àr barnet oftast tillbaka i skolan och försöker leva ett sÄ normalt liv som möjligt. Syftet med denna studie var att undersöka unga vuxnas, som överlevt akut lymfatisk leukemi (ALL), upplevelser av stöd under och efter sin sjukdomstid av hÀlso-och sjukvÄrden. Data insamlades frÄn en rikstÀckande kohort av patienter som behandlats för ALL i Sverige mellan 1985?1997 (n=416).

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar av utsatta barns behov i förskolan hos förskollÀrare. Studien utgick frÄn följande tre frÄgestÀllningar; Vilka uppfattningar förekommer hos förskollÀrare av utsatta barns behov i förskolan? Hur uppfattar förskollÀrare sina möjligheter att skapa gynnsammare förutsÀttningar för de utsatta barnen i förskolan? Vad Àr förskollÀrares uppfattningar av hur utsatta barn i förskolan upptÀcks? Den hÀr fenomenografiska studien genomfördes med hjÀlp av sex kvalitativa intervjuer med förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor. Resultatet redovisas som skilda beskrivningskategorier. NÀr det gÀller utsatta barns behov Àr kategorierna; behov kopplade till barnet; psykosocialt och biologiskt samt behov kopplade till miljön.

Polisyrket Àr ett högriskyrke vad gÀller vÄld och hot. DÀrmed finns ocksÄ ett stort behov av bl.a. krisstöd. Medarbetare inom polisen mÄste kunna kÀnna sig trygga gÀllande detta. De mÄste veta att de fÄr ett gott psykosocialt omhÀndertagande om de utsÀtts för psykiskt pÄfrestande hÀndelser för att mÄ bra och för att kunna trivas med yrket.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förstÄelse för vad som sker i samspel mellan hÀst och mÀnniska. Syftet var ocksÄ att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan pÄ psykosocial ohÀlsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor: Vad innebÀr samspel med en hÀst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hÀsten? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohÀlsa? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrÄn en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjÀlp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och sjÀlvpsykologin ? samt med hjÀlp av systemteoretiskt perspektiv.

Bakgrund: Permanent tarmstomi Àr ett kirurgiskt ingrepp dÀr en bit tarm lÀggs ut pÄ magen och avföringen samlas ihop i en stomipÄse. Tarmstomi blir aktuell dÄ sjukdom eller skador föreligger i tarmen. Kvinnor med permanent tarmstomi kan uppleva en förÀndrad sjÀlvbild och utveckla depressiva symptom. För att lindra kvinnorsnas lidande blir det dÀrmed viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse för deras livsvÀrld. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med peramnent tarmstomi.Metod: Systematisk litteraturstudie med ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt. 10 vetenskapliga artiklar valdes ut och analyserades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: MÄnga kvinnor hade svÄrt att identifiera sig med den förÀndrade kroppen och upplevde sig ha lÀgre vÀrde som kvinna.

Syftet var att med en enkÀtstudie undersöka om det fanns nÄgon upplevd skillnad mellan tvÄ produktionsflöden inom stÄlindustrin gÀllande arbetsrelaterad stress och tillfredsstÀllelse. Val av flöde baserades pÄ sjukfrÄnvarostatistiken dÄ flöde 1 hade en högre korttidssjukfrÄnvaro Àn i flöde 2. Studien syftade Àven till att undersöka om det fanns nÄgon mÀtbar skillnad mellan yngre och Àldre arbetstagares arbetsrelaterade stress och tillfredsstÀllelse.Resultaten visade en signifikans för delmÄttet rolltydlighet dÀr de Àldre deltagarna skattade rolltydligheten högre Àn de yngre deltagarna. Resultaten visade ocksÄ signifikans för arbetstillfredsstÀllelse för delmÄtten belysning, ljud, smuts och temperatur dÀr deltagarna i flöde 2 var mer nöjda Àn i flöde 1. De yngre jÀmfört med de Àldre visade sig uppleva mer psykosocialt stöd och deltagarna i flöde 1 upplevde sig ha en högre grad av autonomi Àn deltagarna i flöde 2, Àldre deltagare upplevde sig Àven ha en bÀttre autonomi Àn de yngre deltagarna.

?Endometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ cirka 10%. Vanligen fÄr kvinnor vÀnta flera Är innan diagnosen faststÀlls. Kvinnor som lever med endometrios pÄverkas i varierande grad av sjukdomen. En del pÄverkas knappt av sin sjukdom medan andra kan uppleva den som fullstÀndigt handikappande.

The aim of the study was to describe what it's like to live with Multiple Sclerosis (MS) and experiences of social support and being received and met by health personnel. The method was a qualitative interview study of descriptive design and was analyzed using qualitative content analysis. Three women and two men (26-75 years) with MS from two municipalitiesin central Sweden participated in the study. The main results showed that the participants felt the disease limited everyday life. The majority described feelings of injustice being affectedby the illness, but they now have a new perspective on life.

En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd som psykosocialt stöd.

Studiens syfte Àr att undersöka hur poliser i yttre tjÀnst i Bodens kommun upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare syftar studien till att undersöka vilka stödfunktioner det finns inom Polismyndigheten för att hantera störningar i den psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod anvÀnts, och sex intervjuer med poliser i yttre tjÀnst har genomförts. Den teori som anvÀnts handlar frÀmst om vikten av socialt stöd.Psykosocial arbetsmiljö Àr ett samspel mellan olika sociala och psykiska faktorer och Àr av betydelse för hur man mÄr pÄ arbetet. Brister i denna kan leda till att den enskilda individen blir utarbetad.

För att frÀmja patientens fysiska hÀlsa mÄste sjuksköterskan Àven arbeta med det mentala tillstÄndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i mÄnga olika skeden i livet. Vid en amputation gÄr bÄde funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen mÄste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsÀttningar Àn tidigare. Copingstrategier anvÀnds av personal, patienter och anhöriga och Àr viktiga för att hantera en pÄfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgÄtt amputation anvÀnde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mÄl Àr att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till mÀn diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala mÄlgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades pÄ fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: InnehÄllsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?InnehÄll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade Àven ett antal subkategorier. Tillsammans ÄskÄdliggjorde kategorierna vad mÀn med prostatacancer ansÄg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehÄlla samt hur den kan presenteras.

Bakgrund: Att fa? en stomi kan inneba?ra flera olika fo?ra?ndringar i en ma?nniskas liv. Individens sja?lvbild kan fo?ra?ndras efter operationen, till fo?ljd av det nya kroppsliga utseendet och dess funktioner. Ett tillfredssta?llande sexliv a?r starkt korrelerat till psykosocialt- och fysiskt va?lbefinnande.

Bakgrund: För att behandla vissa former av cancer och inflammatoriska tarmsjukdomar kan det ibland bli aktuellt för patienter att fÄ en stomi. Att leva med en stomi Àr inte oproblematiskt, det kan ge upphov till komplikationer och det pÄverkar sjÀlvbild och kroppsuppfattning vilket medför psykosociala konsekvenser för individen. Sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder kan vara betydelsefulla för dessa personers vÀlbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med stomi. Metod: En litteraturöversikt med 11 studier med kvalitativ data.

En svÄr sjukdom eller skada utgör ofta en kris och ett lidande som den drabbade mÀnniskan inte av egen kraft kan ta sig ur. Krisen utgör bÄde en fara och en möjlighet. MÀnniskors lidande uttrycks pÄ olika sÀtt, men lidandet har inget eget sprÄk. Den lidande mÀnniskan Àr tvungen att förklara sitt lidande och behöver en annan mÀnniska för att förvandla detta. I den hÀr studien ses stöd som psykosocialt stöd.