Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka upplevelser några av de personer som brukar personligt ombud har av verksamheten. Syftet är att ta reda på vad de anser fungerar bra och var det finns utrymme för förbättring.Utifrån detta syfte är studiens frågeställningar:Vilken betydelse har personligt ombud för ett mindre antal brukare? Hur upplevs det personliga ombudets bemötande av dessa brukare? Hur upplever dessa personer ombudsverksamheten i förhållande till socialtjänst och psykiatri vad gäller bemötande och tillgänglighet?Kvalitativ forskningsintervju har används för att samla in data. Åtta brukare har intervjuats utifrån en intervjuguide. Svaren har bearbetats och analyserats med hjälp av den analysmetod som beskrivs av Miles och Huberman.

I flera studier beskrivs hur traumatiska barndomsupplevelser och försummelse har samband med psykosocial hälsa/ohälsa i vuxen ålder. Studier visar även hur personlighet (temperament och karaktär) har samband med utvecklande av psykiska problem. I denna studie undersöks dessa faktorer tillsammans, dvs hur förekomsten av problematiska barndomsupplevelser tillsammans med temperamentsfaktorer i personligheten kan predicera olika aspekter av psykosocial hälsa/ohälsa såsom mognad, depression, ångest, social integration samt anknytning. Studien genomfördes i en studentpopulation (n = 228; 31 % män) där studenterna besvarade enkät inkluderade: CTQ BF som mäter barndomsupplevelser, personlighetstestet TCI. Vidare inkluderades SS13 som mäter social integration och anknytning samt HAD som mäter ångest och depression.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet.

Inom ett grossistföretag i dagligvaruhandeln finns två grupper av arbetstagare som är utsatta för speciella risker och krav. Det gäller rangerare som lastar bilarna nattetid och chaufförer som kör långa arbetspass dagtid.Syftet med detta arbete var att utvärdera data från hälsoundersökning av ovanstående personalgrupper genom att beskriva dessa på gruppnivå och då även se om något/några symptom var mer frekvent förekommande i någon av grupperna. Utvärderingen gjordes också för att se om företagshälsovården och/eller företaget kunde göra något mer för att förbättra hälsan i grupperna.Utvärderingen gjordes av enkät ?Arbetsliv och hälsa? och undersökning/provtagning av sköterska. Den undersökta gruppen bestod av 23 chaufförer och 11 rangerare.I stort sett alla var positiva till undersökningen och såg det som en förmån att få vara med.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

The purpose of this study is to increase an understanding of what prevents the mandatory reporting law, based on the preschool staff's approach to mandatory reporting law about child abuse and neglect to social services, and how these barriers affect their decision to report. The study will also understand what preschool staff experience facilitates the mandatory reporting process and what can be done to improve the process even more. The questions of the study were based on the purpose of the study and have been formulated in two questions:What prevents the mandatory reporting law requirements for preschool staff and how can these barriers be removed? What facilitates for preschool staff to be confident in the decision to report child abuse and neglect, to social services?The study used qualitative semi-structured interviews with five people working at the preschool, including two preschool teachers and three childcare workers. An interview guide was designed as a help to answer the questions about what the barriers are and what it is that makes it easier for the preschool staff, regarding the decision to report cases of child abuse and neglect to social services.The results, based on the five interviews , shows preschool staff's thoughts of the knowledge on the mandatory reporting law, the mandatory reporting process, their perspective of the mandatory reporting law and the uncertainty surrounding the mandatory reporting law.The study's analysis consists of the results that have been analyzed using the theory of social representations, in which the analysis shows an understanding of how the preschool staff act and think about the mandatory reporting law requirements based on their everyday knowledge.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka hinder som finns i företaget X för att hantera och minska den upplevda stressnivån.Undersökningsföretaget är ett medelstort företag som ingår i en större koncern. De har under flera år genomfört medarbetarundersökningar och sett att den upplevda stressen ökat bland de anställda. I dagens samhälle ställs allt högre krav på den enskilda individen samtidigt som möjligheterna ökar. Ansvaret för hälsa och prestation vilar på individen och vi finner det intressant att undersöka om organisationens hantering av den upplevda stressnivån påverkas av detta. Enligt tidigare forskning finns det områden på organisationsnivå som orsakar stress och som inte kan lösas av den enskilde individen.

Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns Psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten.

Constraint-Induced Aphasia Therapy (CIAT) är en gruppbehandling för personer med afasi. Tidigare forskning kring CIAT har ansetts otillräcklig gällande dess långsiktiga effekt, dess effekt vid lindrig afasi och dess effekt på kommunikativ delaktighet. Föreliggande studie är en multipel fallstudie som syftar till att undersöka CIAT:s kort- och långsiktiga effekt på språk och kommunikation vid lindrig afasi. Fyra personer med kronisk afasi deltog i CIAT under två veckor. Språkfunktioner och funktionell kommunikation bedömdes före behandling (T1), efter behandling (T2) och vid uppföljning efter 3 månader (T3). Bedömningarna kompletterades av intervjuer med deltagarna och deras närstående. Vid T2 visade samtliga behandlingsdeltagare övervägande förbättrade språkliga funktioner. Vidare skattade 4/4 deltagare och samtliga närstående en förbättring av funktionell kommunikation. Vid T3 var förbättringen övervägande stabil.

Stress har funnits förekomma i läraryrket. Stress kan samvariera med konflikter i den Psykosociala arbetsmiljön. Studiens syfte var därför att undersöka om konflikthanteringsstilar hade något samband med upplevelsen av stress. Ett annat syfte var att undersöka vilken konflikthanteringsstil som var mest och minst förekommande, samt att belysa universitetslärares upplevda stressnivå. Ytterligare syfte var att undersöka om stress och konflikthanteringsstilar hade något samband med kön och ålder.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, Psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt påfrestande. Inom storhushållsbranschen förekommer många av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hälsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushåll är ofta fysiskt tungt utan att hänsyn tas till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Till följd av detta är belastningsskador vanligt förekommande i branschen.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt, hjärnblödning och subarachnoidalblödning och är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättning internationellt sett. Insjuknandet i stroke är en plötslig händelse som för med sig stora konsekvenser. Den drabbar individen både fysiskt, psykiskt men även det sociala livet förändras. Livskvalitet är ett begrepp som beskriver individens upplevelser av sin livssituation. Att drabbas av en stroke har visat sig påverka känslan av livskvalitet.

Sedan 2008 är yoga en nationell verksamhet inom Kriminalvården på häkten och anstalter i Sverige. Undervisningen i yoga bedrivs av kriminalvårdare som fått utbildning i yoga och kallas yogainspiratörer. Syftet med studien är att belysa vad det kan innebära för dessa yogainspiratörer och kriminalvårdare att arbeta med yoga inom sitt yrke samt undersöka hur arbetet med yoga påverkar deras arbetssituation. Studien belyser även hur de ser på yoga som ett arbetsverktyg inom Kriminalvården.Studien är kvalitativ och bygger på sex stycken semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare som arbetar med yoga. Empirin från intervjuerna analyserades mot bakgrund av de teoretiska utgångspunkterna psykosocial arbetsmiljö och stress samt fyra vetenskapliga studier om yoga inom kriminalvård.Resultatet av studien visar att de intervjupersoner som arbetade som kriminalvårdare knutna till en viss avdelning genom yogan upplevde fördjupade relationer till de intagna genom ökad tillit och förtroende.