Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga handläggare inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan upplever sin psykosociala arbetsmiljö och då särskilt vad gäller deras känsla av samhörighet med organisationen och det uppdrag som de ska uträtta. Jag ämnar också undersöka deras upplevelser vad gäller krav från ledning och i vilken utsträckning de har kontroll över sina arbetsuppgifter. Vidare vill jag även undersöka huruvida de personliga handläggarna känner att det råder en balans mellan den ansträngning arbetet kräver och den belöning som ges.De teorier som ligger till grund för uppsatsen är krav- kontroll- stödmodellen, KASAM- Känsla Av Sammanhang och ansträngning ? och belöningsmodellen. Tidigare forskning redogör för den komplexitet som ofta infinner sig vid undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön.

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna.Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

Kranskärlssjukdom är den vanligaste dödsorsaken, både i världen och i Sverige. Effektiv behandling leder till att fler överlever sjukdomen, men oförmåga att ändra livsstilen gör att många återinsjuknar. Syfte: Syftet var att belysa de psykosociala faktorer som hindrar alternativt underlättar livsstilsförändringar hos patienter med kranskärlssjukdom. Metod: Litteraturstudien har utgått från en modifierad version av Polit och Becks niostegsmodell för litteraturstudier. Söktermer arbetades fram utifrån studiens syfte.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av männen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rådgivande samtal är psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhållningssätt uppmuntrar patienten till beteendeförändring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rådgivande samtal på alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapsläget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Den komparativa studien syftar till att i två olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jämföra den psykosociala arbetsmiljön utifrån faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus på vad som främjar hälsa. Studien syftar även till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna värderar olika i fråga om vad som främjar hälsa på arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hälsopromotion på arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien där en enkät användes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermadonatorer?? Vad innebär det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermadonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

SammanfattningDet här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, medbetoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på,kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inomelevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan..

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.