Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid på arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat välbefinnande bland fler människor. Delaktighet och inflytande är faktorer som har stor betydelse för individens välmående, som kan främjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande på arbetsplatsen är att använda sig av årliga medarbetarsamtal. Beroende på hur det väljer att användas kan det leda till ett viktigt lärande för såväl individ som organisation, men används instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

I en tid d?r samh?llet st?ndigt f?r?ndras och utvecklas har banksektorn f?tt m?ta nya krav och f?rv?ntningar fr?n marknaden. Efterfr?gan p? digitala l?sningar, tekniska innovationer och nya kundbeteenden ?r saker svenska banker beh?vt anpassa sig till under senare ?r. I ett f?r?ndringsklimat kan akt?rer i banksektorn beh?va genomf?ra strategiska f?r?ndringsarbeten f?r att forts?tta f?lja utvecklingen och den r?dande efterfr?gan.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre.

Introduktion: Tandvårdsrädsla är ett problem som inte verkar avta trots modernare behandlingsmetoder. Mellan 4-20% av världens befolkning lider av tandvårdsrädsla. Tandvårdsrädslan har en multifaktoriell bakgrund, vanligast anges smärtsamma minnen från barndomen och traumatiska tandvårdsupplevelser senare i livet. Hur de tandvårdsrädda hanterar sin situation beror på ett antal psykosociala faktorer i samverkan. Syfte: Att beskriva vilka kliniskt prövade metoder som finns för att få patienter med tandvårdsrädsla att acceptera och fullfölja tandvårdsbehandling.

Syfte med denna studie var att identifiera måltidssvårigheter hos patienter med sjukdomen demens, belysa relevanta omvårdnadsåtgärder och att studera betydelsen av kunskap och utbildning hos vårdpersonal. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades på Högskolan Dalarna biblioteket med hjälp av sökmotor ELIN och i databasen CINAHL. Sökorden som användes var dement*, nursing, eating, problem*, mealtime, apraxia. Artiklarnas kvalitet och evidensgrad baserades på modifierad version av granskningsmallar enligt Willman, Stoltz, Bahtsevani (2006) och Forsberg & Wengström (2008).

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord.

Barnhälsovården anses vara en viktig del i det folkhälsoarbete som pågår i Sverige idag och många föräldrar vänder sig till barnavårdcentralen (BVC) för att få råd, stöd och vägledning. Idag står barnhälsovården inför delvis nya uppgifter, åligganden har förskjutits från traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet på barnavårdscentralen innehåller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska är en av uppgifterna att hjälpa, stödja och stärka föräldrar i deras föräldraskap.Syftet med studien är att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors föreställningar om begreppet familj och då med fokus på föreställningar om föräldraskap och kön samt föreställningar om vad sjuksköterskorna anser är det som konstituerar en välfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet är socialkonstruktivism och uppsatsen är skriven med förståelsen att såväl familj, föräldraskap och kön är socialt konstruerade. Föreställningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om föräldraskap och kön handlar om föreställningar om ett naturligt föräldraskap förankrat och format utifrån kön.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie där syftet var att undersöka vad det kan innebära att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som påverkade deras hälsa och arbetstillfredsställelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjälp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjälp av granskningsmallar som erhölls från Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansågs svara på studiens syfte och frågeställningar.

Studien syftar till att undersöka hur unga pappor upplever och hanterar rollen som pappa. Som forum för att finna lämpliga respondenter till detta användes verksamheten ?Unga mammor och pappor?. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken narrativa intervjuer. En intervjuguide med olika teman utformades och dessa teman följer sedan både i resultatet och i analysen.

Denna uppsats behandlar ämnet barn som vistas med sin förälder i fängelse. Idag finns möjlighet för spädbarn att följa med sin moder under ett fängelsestraff. Hur ser anstaltspersonal på åldersgränser för barns vistelse med förälder i anstalt? Vilka fördelar respektive nackdelar kan finnas med att låta barn bo med sin förälder i anstalt? För barnet, för den frihetsberövade föräldern, för de medintagna? Bör fäder ges jämlika möjligheter att medföra barn i anstalt? Sex intervjuer med anställda på mans- och kvinnoanstalt har utförts och analyserats med hjälp av meningskategorisering. Intervjuerna visar att det kan finnas vinster för barnet att följa sin förälder i fängelse, såsom skydd mot potentiellt skadliga separationer och kontinuitet i omvårdnadsförhållandena.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Denna systematiska litteraturstudie syftade till att beskriva och kartlägga humorns betydelse i omvårdnadsarbetet med inriktning på humorns påverkan på patientens välbefinnande, sjuksköterskans kommunikation med patienter och närstående samt sjuksköterskans psykosociala arbetsmiljö. Tjugo vetenskapliga artiklar, vilka sökts huvudsakligen via fulltextbasen Electronic Library Information Navigator (ELIN), valdes ut utifrån titel, abstrakt och genomläsning, varefter de kvalitetsgranskades och genomgick textanalys utmynnande i sex temata. Dessa evidensgraderades utifrån artiklarnas kvalitet. Resultatet visade att humor upplevdes ha betydelse i omvårdnadsarbetet både för patient och sjuksköterska genom att göra det lättare att hantera känslor, bygga upp en positiv självbild och att bevara värdigheten. Humorn är ett verktyg i bemästring av sjukdom och hälsoproblem samt viktig för en god kommunikation mellan såväl sjuksköterska och patient som mellan vårdpersonal.