Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka hur ekonomiska och psykosociala faktorer kan påverka motivation på en avdelning i en statlig myndighet i Sverige. Avdelningen består av två filialer, benämnda filial A och filial B, vilka utgjorde studiens fokus. De ekonomiska och psykosociala faktorerna avgränsades till att enbart bestå av ersättning, trivsel, stöd och egenkontroll, eftersom dessa utpekats som problemområden av de aktuella filialerna som studien berör. Ämnet motivation avgränsades genom Vrooms (1964) perspektiv och undersökningen baserades på hans kognitiva processteori Expectany Theory.För att besvara studiens forskningsfråga utfördes nio stycken semistrukturerade intervjuer, fyra på filial A och fem på filial B. Resultatet visar att problemområdena trivsel, stöd och egenkontroll innehöll faktorer som bidrog till motivation och att problemområdena ersättning, trivsel och stöd bestod av komponenter som reducerade motivation..

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.

Examensarbetet syftar till att utveckla en metod för riskbedömning vid organisationsförändring på Stora Ensos massabruk i Skutskär. I litteraturen benämns den psykiska och sociala arbetsmiljön som psykosocial arbetsmiljö, så även i detta examensarbete. Studien tar sin början i en metaanalys av tre kartläggningsmetoder för den psykosociala arbetsmiljön, detta eftersom det inte finns någon given definition av vad den psykosociala arbetsmiljön inbegriper. Metaanalysen resulterade i ett antal psykosociala faktorer som testats under fem kvalitativa intervjuer på avdelningen Torkmaskiner. Datainsamlingen bygger även på en kvantitativ enkätundersökning på samma avdelning, där all personal fick möjlighet att medverka.

Syftet med studien var att undersöka sambanden mellan personlighet, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och arbetstrivsel i bemanningsbranschen. 88 tjänstemän, anställda som ambulerande konsulter på ett av Sveriges största bemanningsföretag, deltog i undersökningen. Av respondenterna var 76 % kvinnor och 56 % var mellan 25- 35 år. En enkät innehållande 103 frågor som handlade om arbetstillfredsställelse, personlighet och psykosociala arbetsmiljöfaktorer användes i studien. Materialet bearbetades i huvudsak genom korrelations- regressions- och diskriminantanalyser.

Vissa sjukdomar för konsekvenser med sig utöver den somatiska bördan. Hepatit C är en av dessa. Detta virus påverkar den drabbades liv på ett sätt som står över den patologiska beskrivningen. Varje år anmäls 2000 fall av hepatit C i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att få kunskap om omfattningen av psykosociala problem hos hepatit C-smittade.

Det övergripande syftet med min C-uppsats är att granska lärarens bedömning och perceptio-ner för elever i behov av särskilt stöd och vidare belysa vilka möjligheter och begränsningar de anser sig ha för att kunna ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd samt få en syn på de skolsituationer som barn och elever med dolda funktionshinder och i behov av särskilt stöd kan befinna sig i.För att få svar på mina frågor har sex lärare inklusive en special lärare intervjuats och samti-digt diskuterades de psykologiska och biologiska faktorer kring barns och ungdomars utveck-ling. Den historiska återblicken ger oss en uppfattning på hur begreppet ?en skola för alla? har utvecklats inom loppet av tiden och vilka syn på barn i behov av särskilt stöd har pedagogerna idag. De centrala frågorna rörde sig om pedagogernas uppfattning om barn med koncentra-tionssvårigheter och deras syn på diagnostisering av barn med problem. En inkluderande inte-grering i jämförelse med segregering diskuterades också samt hur pedagogerna kan hjälpa dessa barn.Eleverna i skolan är olika och deras olikheter måste mötas med omtanke.

Psykiska besvär har de senaste åren framträtt som en av de ledande orsakerna till sjukfrånvaro för personal inom vård och omsorg, och det finns en tydlig koppling till den psykosociala arbetsmiljön. Känsla av sammanhang (KASAM) och self-efficacy har i tidigare forskning haft ett samband den psykosociala arbetsmiljön och syftet med nuvarande studie är att undersöka om sambandet återfinns även för anställda inom vård och omsorg. I undersökningen användes en enkät bestående av work related sense of coherence (WSOC), Occupational Self-Efficacy Scale (OSES) samt för psykosocial arbetsmiljö Karasek och Theorells krav, kontroll och stöd baserat på items från QPSNordic -34. Enkäten administrerades till 155 anställda inom vård och omsorg och 54 besvarades. Resultatet visade signifikanta positiva korrelationer mellan KASAM, self-efficacy och kontroll samt stöd.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

ABSTRAKTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbrukarvård, Examensarbete 15hp Titel                                    HVB hemmens kompetens ? Funktionshindret ADHDEngelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHDFörfattare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund PerssonHandledare                        Marie Joelsdotter HallbäckDatum                                 Mars 2009Antal sidor                          18Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning.

SammanfattningStudien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet.  Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter.  Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur personliga handläggare inom sjukförsäkringen på Försäkringskassan upplever sin psykosociala arbetsmiljö och då särskilt vad gäller deras känsla av samhörighet med organisationen och det uppdrag som de ska uträtta. Jag ämnar också undersöka deras upplevelser vad gäller krav från ledning och i vilken utsträckning de har kontroll över sina arbetsuppgifter. Vidare vill jag även undersöka huruvida de personliga handläggarna känner att det råder en balans mellan den ansträngning arbetet kräver och den belöning som ges.De teorier som ligger till grund för uppsatsen är krav- kontroll- stödmodellen, KASAM- Känsla Av Sammanhang och ansträngning ? och belöningsmodellen. Tidigare forskning redogör för den komplexitet som ofta infinner sig vid undersökningar av den psykosociala arbetsmiljön.

Arbetsmarknaden förändras ständigt i hopp om ökad konkurrenskraft, vilket påvisar högre krav på de anställda, osäkra kontrakt och en mindre stabil arbetsmiljö (Cooper, 1999). Enligt Härenstam (2005) resulterar förändringarna i en ökad stress och ett mindre välbefinnande på arbetsplatserna.Arbetsmiljön är den miljö en arbetare vistas mest regelbundet i och har stor inverkan på individens välbefinnande. Arbetsmiljön innefattar fysiska och psykosociala faktorer där de psykosociala faktorerna anses påverka arbetares välbefinnande i hög grad (Levi & Petterson, 1995). Syftet med studien är att undersöka den psykosociala arbetsmiljöns påverkan på kontorsarbetares välbefinnande genom ett experiment med arbetsmiljöbyten.En kvalitativ fallstudie på Älvkarleby kommun har varit den huvudsakliga forsknings-strategin där data insamlats med hjälp av ett experiment och intervjuer. Experimentet har innefattat minst ett arbetsmiljöbyte som arbetaren individuellt fått välja.

Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

En viktig faktor för människans förmåga att arbeta är hälsa. På arbetsplatsen tillbringar människan mer än en tredje del av sina liv, vilket gör arbetsplatsen till en betydande arena i skapandet av hälsa. Kommuner har som arbetsgivare i Sverige generellt en sämre hälsa samt högre sjukfrånvaro bland sina anställda än andra arbetsgivare. De som jobbar inom vård och omsorg har generellt dåliga psykosociala arbetsförhållanden. Den psykosociala arbetsmiljön i form av höga krav, bristande kontroll och dåligt socialt stöd kan påverka hälsan negativt, vilket kan öka rörligheten på arbetsmarknaden i form av att fler tenderar att byta jobb på grund av dåliga arbetsförhållanden.Syftet är att undersöka samband mellan självskattad psykosocial arbetsmiljö, självskattad hälsa och övervägandet att byta jobb bland kommunanställda inom äldre- och handikappomsorgen i Sverige.Studien har genomförts som en deduktiv tvärsnittsstudie och är en del av en störres studie.

Sammanfattning: Människor med lungrelaterade sjukdomar har ofta besvär med att kunna andas. Det finns många olika faktorer i miljön som kan påverka deras andning och välbefinnande. Studiens syfte var att belysa sambandet mellan den psykosociala miljön och välbefinnandet hos patienter med andningsbesvär ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar, att bli sedd och förstådd samt känslor, har en stor betydelse for denna patientgrupps välmående.