Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.

I den hÀr uppsatsen diskuteras lÀrarens motiv till lÀromedelsval i svenska, lÀromedlens innehÄll samt vad lÀraren fokuserar pÄ nÀr det kommer till lÀsning. De frÄgestÀllningar vi utgick ifrÄn var vad lÀrarna har för motiv till lÀromedelsval nÀr det kommer till lÀsutveckling, hur innehÄllet ser ut i lÀromedlen utifrÄn fyra aspekter som behandlar lÀsning och vilken aspekt som dominerar i lÀrarnas svenskundervisning enligt dem sjÀlva. Svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar fick vi reda pÄ genom att intervjua tvÄ lÀrare i mellanÄren och analysera lÀromedel som anvÀnds i deras undervisning. Det undersökta materialet bestÄr av tvÄ lÀrarintervjuer samt analyser av de tvÄ lÀromedel som anvÀndes av dessa lÀrare. Vi analyserade de tvÄ intervjuerna samt de tvÄ lÀromedlen utifrÄn fyra olika aspekter som behandlar skriftsprÄkliga förmÄgor för lÀsande.

Att mista ett barn redan innan det Àr fött Àr en traumatisk upplevelse för förÀldrarna. Andelen av intrauterin fosterdöd dvs. dödfödda barn födda efter graviditetsvecka 28 Àr ca 3-4/1000 av födda i Sverige. Den bakomliggande orsaken Àr ofta okÀnd. Syftet med studien Àr att beskriva och analysera arbetsmetoden avseende kuratorns psykosociala arbete med förÀldrar som fÄtt ett dödfött barn.

Studien syftade till att undersöka samband mellan psykosocial arbetsmiljö, positiv/negativ affektivitet, stress/energi, motionsgrad och upplevd hĂ€lsa, sjukfrĂ„nvaro och sjuknĂ€rvaro. Även den psykosociala arbetsmiljön och sinnesstĂ€mningars samband med motionsgrad undersöktes samt skillnader avseende kön, Ă„lder, befattning och arbetstidsförlĂ€ggning. Motionsgrad utgjorde sĂ„ledes bĂ„de beroende och oberoende variabel. Data insamlades via en enkĂ€t till 300 medarbetare pĂ„ ett verkstadsindustriföretag och besvarades av 115 personer. Resultatet visade bland annat att stimulans, stress, energi och motionsgrad hade samband med hĂ€lsa, att en positiv affektivitet gav en högre motionsgrad och att lĂ€gre stress gav lĂ€gre sjukfrĂ„nvaro.

Denna litteraturstudie syftade till att identifiera olika design- och skötselkriterier för anlagda vÄtmarker vars huvudsyfte Àr att producera biomassa till biogastillverkning. Syftet var Àven att utveckla en planeringsmodell för att sÀkra att alla aspekter som Àr viktiga beaktas i processen. Dessa aspekter inkluderar placering, utformning, val av vÀxtlighet, reglering av vattennivÄer och utformning av vÄtmarkens skörde- och skötselregim. Rapporten behandlar ocksÄ kriterier för att sÄdana vÄtmarker Àven ska kunna leverera ekosystemtjÀnster, sÄsom kvÀve- och fosforavskiljning, biologisk mÄngfald och fiske. Resultatet visar att det gÄr att kombinera en del av dessa med skörd med hjÀlp av mindre förÀndringar i designen.

Utvecklingen inom nÀringslivet tycks gÄ mot ett mer ansvarsfullt företagande, men hur kan man veta vilket arbete som egentligen sker och vilka effekter detta fÄr? De tre viktigaste identifierade dimensionerna av ansvarfullt företagande för en hÄllbar utveckling Àr ekonomi, miljö och etik (sociala aspekter). Ett uppmÀrksammat ramverk i sammanhanget Àr Global Reporting Initiatives riktlinjer och företagen sÄvÀl som regeringen har identifierat behovet av ett mer aktivt arbete med hÄllbar utveckling och redovisningen av detta. Syftet med denna uppsats Àr att med ett redovisningsperspektiv undersöka orsaker till och metoder för hÄllbarhetsredovisning samt identifiera och pÄvisa möjlig utveckling för företagens redovisning av hÄllbar utveckling. VÄr analys bygger pÄ en kvalitativ undersökning, eftersom vi Àr intresserade av hÄllbarhetsredovisning i ett bredare perspektiv genom att belysa sÄ mÄnga aspekter som möjligt hos de undersökta bolagen. Undersökningen har visat att det inte finns nÄgon heltÀckande hÄllbarhetsredovisning hos de undersökta bolagen, men att det trots detta finns inslag av hÄllbarhetsredovisning och en potential och vilja för att kunna utveckla och förbÀttra arbetet med och redovisningen av hÄllbar utveckling..

Studien Àr en föremÄlsanalys med semiotik som metod, och Àr en jÀmförelse mellan det konceptuella konsthantverket och klÀder frÄn varumÀrket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet Àr att analysera hur tvÄ utstyrslar frÄn Viktor & Rolf kan definieras pÄ olika sÀtt nÀr de placeras inom olika omrÄden. Dessa omrÄden Àr klÀdkonst, mode och konsthantverk. HÀr tolkas Àven hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) pÄverkar definitionen av dem. FrÄgestÀllningarna lyder:Hur pÄverkar sammanhanget föremÄlets identitet?Hur kan ett och samma föremÄl tolkas nÀr det placeras in i omrÄdena för mode, konst och konsthantverk?Vad krÀvs för att ett föremÄl ska kunna betraktas som ett superobjekt?Analysen uppmÀrksammar nÄgra aspekter av hur vi definierar och tolkar föremÄl.

Detta Àr en kvalitativ innehÄllsanalys som beskriver socialsekreterares egna tankar angÄende en pÄgÄende omorganisering inom socialtjÀnsten. Syftet med denna studie var att undersöka hur deras psykosociala arbetsmiljö pÄverkas av en omorganisering, och genom att intervjua personal frÄn sex olika enheter fick vi en bredare och mer djupgÄende bild av hur en omorganisering kan pÄverka personalen. Forskning har visat att förÀndringar pÄ arbetsplatsen Àr en stor bidragande faktor till arbetsplatsrelaterade problem, sÄsom bland annat stress och utbrÀndhet. Resultaten visade att den viktigaste faktorn gÀllande omorganisering Àr delaktighet och information. De slutsatser som kunnat dras genom denna studie var i stort att personalen pÄ denna socialtjÀnst var positivt instÀllda till denna förÀndring och detta kan ses som ett resultat av en delaktighet och god information och kommunikation, samt att viljan till förÀndring var starkt nÀrvarande pÄ denna arbetsplats..

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosförestÀllningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger. Det finns olika synsÀtt pÄ och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen faststÀller ocksÄ att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstÄ en religion krÀvs det Àven att man studerar hur religionen praktiseras av mÀnniskorna. Uppsatsen behandlar Àven litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förstÄelse kan erhÄllas vid möten mellan elever och mÀnniskor frÄn olika religioner.

1999 mördades tvÄ poliser i Malexander. 2007 skedde Ànnu ett polismord. Att tre poliser hade dött i tjÀnsten basunerades ut i media ? men hur mÄnga vet vad som hÀnde med kollegor och anhöriga efter hÀndelsen? Fick de nÄgot stöd eller lÀmnades de att sjÀlva hantera sina upplevelser? DÄ vi sjÀlva snart Àr fÀrdiga poliser undrar vi hur det psykosociala omhÀndertagandet ser ut om vi sjÀlva eller nÄgon kollega skulle rÄka ut för nÄgot. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ hur arbetet med debriefing har förÀndrats mellan de tvÄ polismorden.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivÄ: Examensarbete, 15 poÀngTitel: ?Alla cyklar likadant ÀndÄ? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer pÄ högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och Är: VÄrterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrÀndbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frÄgor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet Àr att undersöka hur lÀrare lÀgger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrÄnperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgÄngspunkt i lÀroplanen, anvÀnt oss av intervjuer med verksamma lÀrare och enbarnmorska pÄ ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi anvÀnt annan relevantlitteratur.ResultatLÀrarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska kÀnna sig inkluderade, oavsett sexuelllÀggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och krÀnkningar av hbtpersoner.Relevans för lÀraryrketDetta arbete Àr tÀnkt att generera olika förslag pÄ utvecklingsomrÄden gÀllande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Bakgrund: Kaffet har sitt ursprung frĂ„n ca 1500 Ă„r tillbaka i Etiopien, dĂ€r det spreds vidare till Mellanöstern. Under 1600- talet vĂ€lkomnades kaffet i Europa och de första kaffehusen öppnades i Venedig, London, Paris etc. Tidiga kaffehusen var centrala platser till övre klassens politiska och kulturiska spel. I Sverige intrĂ€dde kaffekulturen under 1700- talet, som i likhet med övriga Europa framförde rollen som mötesplatser för konstnĂ€rer, författare, etc. Även om antalet kafĂ©er i Sverige har sjunkit mycket mellan 1950- 80- talen Ă€r fikandet idag mer populĂ€rare Ă€n nĂ„gonsin.

Sammanslagningar och förvÀrv (S&F) Àr ett strategiskt val som mÄnga företag genomför för att skapa tillvÀxt, konkurrensfördelar, resurser, synergieffekter samt tillgÄng till nya marknader. Det Àr inte alla sammanslagningar som blir lyckade pÄ grund av olika faktorer, den faktor som studien Àmnar studera Àr kultur aspektens pÄverkan. Syftet med denna studie Àr att ur ett företagsekonomiskt perspektiv fÄ förstÄelse för hur kulturella aspekter pÄverkar integrationen vid internationella S&F, samt undersöka vilka förbyggande ÄtgÀrder managementkonsulter vidtar för att motverka problematiken.Teorierna som framlagts har anvÀnts för att skapa förstÄelse och analysera hur kulturella aspekter kan pÄverka integrationen och utgÄngen av S&F. Det empiriska materialet har tolkats och tillsammans med de insamlade teorierna som anvÀnts har slutsatser presenterats för att besvara studiens syfte. I samband med fördjupning av vetenskaplig litteratur identifierades vissa element dÀr teorierna var bristfÀlliga, dessa punkter skulle kunna utgöra underlag för framtida forskning inom omrÄdet.Resultatet av de kvalitativa intervjuerna identifierade kulturella faktorer som upplevts i samband med integrationen vid internationella fusioner.

Uppsatsen behandlar lÀroplansförÀndring i grundskolan kontra samhÀllsförÀndring i Sverige mellan Ären 1969 och 1994, dÄ tre lÀroplaner ges ut. Syftet Àr bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhÀllsförÀndringen kommer till uttryck i lÀroplanerna och om det finns förÀndringar i samhÀllet som man skulle förvÀntat sig speglas i lÀroplanerna, men som inte kommer till uttryck. PÄ ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och dÀrefter lÀroplanernas innehÄll. Metoden som anvÀnds Àr hypotetiskt - deduktiv, dÀr undersökningen utgÄr frÄn en hypotes. För att begrÀnsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt pÄ det pedagogiska, sociala och globala perspektivet.

Personal inom vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvÀr. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försÀmrats sedan 1990-talet och de höga ohÀlsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshÀlsovÄrd för arbetsmiljöinsatser. Personalhandledning Àr en liten och marginaliserad del av företagshÀlsovÄrdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshÀlsovÄrdens handledning med personalgrupper inom vÄrd och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshÀlsovÄrden.