Bakgrund: MÄnga faktorer kan pÄverka patienters upplevelser av att bo pÄ sjukhus, bland annat vÄrdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo pÄ sjukhus under sin vÄrdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanstÀlldes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbÀddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns bÄde för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

I det psykosociala arbetet som h?lso- och sjukv?rdskurator m?ter vi dagligen ber?ttelser fr?n personer med kroniska sjukdomar i sv?ra situationer vilket g?r forskning kring det narrativa f?rh?llningss?ttet betydelsefull. Narrativt f?rh?llningss?tt inom h?lso- och sjukv?rden fokuserar p? att hj?lpa personer ?terta makt och kontroll av sina livsber?ttelser efter att sjukdom gjort intr?de i deras liv (Silv?n Hagstr?m, 2022). Syftet med studien ?r att genom en litteraturstudie n? en kunskaps?versikt ?ver hur det narrativa f?rh?llningss?ttet behandlas inom forskningen i relation till h?lso- och sjukv?rdskuratorns psykosociala arbete med personer som diagnosticerats med en kronisk sjukdom inom den specialiserade h?lso- och sjukv?rden.

Bakgrund: Br?st- och ovarialcancer ?r vanliga cancerformer bland kvinnor, d?r en ?rftlig mutation i BRCA1/2-generna ?kar risken f?r insjuknande markant. Profylaktisk kirurgi, som mastektomi och salpingooforektomi, kan minska risken att insjukna med upp till 90 procent. Beslutet att genomg? profylaktisk kirurgi ?r dock komplext och p?verkas av psykosociala, fysiska och etiska aspekter. Kvinnor st?lls inf?r sv?ra val g?llande fertilitet, identitet och kroppslig integritet.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

BakgrundAv Sveriges befolkning konsumerar 87 procent alkohol. Sju procent av kvinnorna och 12 procent av mÀnnen har ett alkoholberoende eller alkoholmissbruk, vilket kan orsaka fysiska, psykiska och sociala problem. Det finns farmakologiska och psykosociala behandlingsmetoder. Motiverande samtal och rÄdgivande samtal Àr psykosociala behandlingar som genom ett medvetet förhÄllningssÀtt uppmuntrar patienten till beteendeförÀndring. SyfteSyftet var att beskriva effekten av motiverande samtal och effekten av rÄdgivande samtal pÄ alkoholberoende och alkoholmissbruk. MetodFör att skapa en översikt av det aktuella kunskapslÀget valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl.

Ur ett folkhÀlsoperspektiv har mÀnniskors levnadsvanor en central betydelse för hÀlsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utstrÀckning att drabbas av försÀmrad hÀlsa och sjukdom Àn övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbÀttrar personer med funktionshinders möjlighet till en bÀttre hÀlsa.  Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienternas psykosociala omvÄrdnads behov vid cancersjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie, dÀr tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa. Resultatet av denna studie visar pÄ att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, StÀrka kÀnslan av hopp och BibehÄlla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stÀrkas..

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

I en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting Àr ÄtgÀrder mot den kvinnliga ohÀlsan och sjukfrÄnvaron prioriterade. Som ett led i detta arbete genomfördes denna undersökning med syfte att undersöka lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd utifrÄn ett genusperspektiv. Detta genom att faststÀlla könsskillnader avseende uttalanden om psyko-socio-ekonomiska aspekter som inte Àr av relevans för det medicinska tillstÄndet i lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd. För att erhÄlla kunskap om huruvida psyko-socio-ekonomiska aspekter förekom i undersökningsunderlaget, analyserades 247 lÀkarutlÄtanden om hÀlsotillstÄnd med kvalitativ innehÄllsanalys. Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier med sammanlagt 16 identifierade faktorer som alla var av psyko-socio-ekonomisk karaktÀr och utan relevans för det medicinska tillstÄndet.

Denna undersökning hadlar om att analysera och beskriva vad lÀrare och rektorer vid tvÄ grundskolor och vad de ansÄg som viktiga aspekter av lÀrande för hÄllbar utveckling. Undersökningen genomfördes med intervjuer av lÀrare och rektorer vid tvÄ skolor. Samtalen analyserades med hermeneutiska utgÄngspunkter. Resultatet visade pÄ fyra teman som de intervjuade personerna framhöll som viktiga teman i lÀrande för hÄllbar utveckling. Dessa Àr: eldsjÀlar, förhÄllningssÀtt, fortbildning och lokala resurser..

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.