MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Studiens tvÄdelade syfte motiveras utifrÄn rÄdande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mÀtas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulÀr avsett att mÀta olika typer av kohesion. FormulÀret kom att innehÄlla 12 olika aspekter av kohesion baserade pÄ tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. FormulÀret undersöktes (N=404) utifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formulÀret? FormulÀret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Syftet med den genomförda studien var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön för de konsulter som jobbar som projektledare. En styrande faktor i undersökningen var den projektledande konsultens lokalisering, dÄ vissa projekt leds frÄn konsultföretaget medan andra utförs pÄ plats hos bestÀllarföretaget. MÄlet med undersökningen var att se om det fanns nÄgra likheter och/eller skillnader i den psykosociala arbetsmiljön beroende pÄ lokaliseringen och hur den upplevdes av de projektledande konsulterna.Sex stycken projektledande konsulter intervjuades vid insamling av empiri. Respondenterna kommer frÄn tre olika konsultföretag lokaliserade i Karlstadsregionen. En jÀmn fördelning har efterstrÀvats mellan projektledande konsulter som leder projekt frÄn det egna konsultföretaget och de som arbetar pÄ bestÀllarföretaget.

Partnern Àr en viktig person i sjukdoms förloppet nÀr en kvinna drabbas av bröstcancer. Bröstcancer Àr en vanlig sjukdom som kan drabba kvinnor i alla Äldrar och har svÄra konsekvenser för det psykosociala livet. Kvinnor som drabbas av bröstcancer behöver stöd för att kunna hantera det emotionella lidandet samtidigt som deras roll och ansvar i familjen förÀndras. NÀr kvinnan lider, lider ocksÄ hennes nÀrstÄende. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva partnerns upplevelse av att leva med en kvinna med bröstcancer.

Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgÄr bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har lÀnge varit vanligt att anvÀnda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgÄr bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det Àr ett omdiskuterat Àmne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillÀmpas pÄ patienter som genomgÄr bukkirurgi.

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

Bakgrund: Blodburna infektioner utg?r ett globalt folkh?lsoproblem med varierande prevalens beroende p? socioekonomiska faktorer och tillg?ng till v?rd. Sjuksk?terskan har en viktig roll i omv?rdnadsarbetet som utg?r fr?n evidensbaserad v?rd med fokus p? patients?kerhet och smittskydd. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med blodburna infektioner i en sjukhusmilj?.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn pÄ den organisatoriska kartan. Lean Àr ett arbetssÀtt vars syfte Àr att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen dÀr ett direkt vÀrde saknas. Allt fler organisationer vÀljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssÀttet med Taylorism och Scientific management varför vi finner Àmnet intressant. För nÄgra Är sedan var en av författarna bakom den hÀr studien med och implementerade Lean pÄ sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Rapporten innehÄller en presentation av aspekter som Àr viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framstÀllas under system- utvecklingsfasen, aspekter som Àr primÀra för att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehÄller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation Àr.Det som framkommer i rapporten Àr att det Àr viktigt att en verksamhet har policies som stÀller krav pÄ kontinuerlig framstÀllning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt pÄ att minimal dokumentation ska bibehÄllas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framstÀllas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska anvÀndas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid anvÀndning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer ocksÄ. Rapporten avslutas med en allmÀn diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gÄ tillvÀga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

BarnhÀlsovÄrden anses vara en viktig del i det folkhÀlsoarbete som pÄgÄr i Sverige idag och mÄnga förÀldrar vÀnder sig till barnavÄrdcentralen (BVC) för att fÄ rÄd, stöd och vÀgledning. Idag stÄr barnhÀlsovÄrden inför delvis nya uppgifter, Äligganden har förskjutits frÄn traditionellt medicinska till mer psykosociala aspekter. Arbetet pÄ barnavÄrdscentralen innehÄller en rad olika arbetsuppgifter och som sjuksköterska Àr en av uppgifterna att hjÀlpa, stödja och stÀrka förÀldrar i deras förÀldraskap.Syftet med studien Àr att beskriva och analysera BVC-sjuksköterskors förestÀllningar om begreppet familj och dÄ med fokus pÄ förestÀllningar om förÀldraskap och kön samt förestÀllningar om vad sjuksköterskorna anser Àr det som konstituerar en vÀlfungerande familj.Uppsatsen har en kvalitativ ansats och genom fem semistrukturerade intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det övergripande teoretiska perspektivet Àr socialkonstruktivism och uppsatsen Àr skriven med förstÄelsen att sÄvÀl familj, förÀldraskap och kön Àr socialt konstruerade. FörestÀllningarna som framkommit tydligast hos BVC-sjuksköterskorna om förÀldraskap och kön handlar om förestÀllningar om ett naturligt förÀldraskap förankrat och format utifrÄn kön.

HjÀrtsvikt Àr en av Sveriges största folksjukdomar och en vanlig orsak till sjukhusvistelse. Kvalificerad professionell vÄrd i hemmet kan minska antalet inneliggande vÄrddygn för den hjÀrtsviktssjuke. Lyfts inte hjÀrtsviktssjuka personers behov av stödjande insatser fram finnsrisk för att professionella vÄrdare i hemmet inte uppmÀrksammar den sjukes behov av psykosocialt stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva behovet av psykosocialt stöd för den hjÀrtsviktssjuke personen som vÄrdas i hemmet. Systematisk litteraturstudie valdes dÀr 19 artiklar analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.