Bilden av lÀrares arbetssituation som presenteras i media Àr vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lÀrarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. UngefÀr hÀlften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan hÀrledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lÀrarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och kÀnner stöd frÄn sina kollegor. Det finns sÄledes tvÄ parallella och delvis motstridiga bilder av hur lÀrare upplever sin arbetssituation.Syftet med denna studie var att utifrÄn ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lÀrarna pÄ en F-6 skola anser att de har pÄ sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrarnas upplevelse av hÀlsa i sitt arbete.

Jag har i arbetet försökt ge en bild av de funktionsvÄrigheter en lÀrare möter i sin dagliga yrkesutövning, med fokus pÄ ADHD samt de vanligaste överlappande diagnoserna. Det kan vara svÄrt att veta hur man ska förhÄlla sig till dessa. En av frÄgorna som diskuteras i litteraturen Àr om ADHD/ beror pÄ biologiska- eller psykosociala orsaker. Detta Àr inte intressant i sig, men sett ur perspektivet att en del barn feldiagnostiseras Àr det relevant. Syftet med uppsatsen Àr att tydliggöra vilken grupp som har kompetensen inom de olika omrÄdena och se pÄ vilket sÀtt grupperna kan komplettera varandra.

För den som drabbats av en obotlig, livshotande sjukdom Àr det psykosociala och fysiska stödet frÄn anhöriga och familjemedlemmar en av de viktigaste faktorerna, för att fÄ en vÀrdefull sista tid i livet. Att vara nÀra anhörig kan innebÀra en utsatt position och ett stort ansvar. Anhöriga mÄste hantera bÄde sina egna och den döende personens kÀnslor och sorg, samtidigt som vardagliga problem ska lösas. För nÄgra Àr rollen som anhörigvÄrdare sjÀlvklar, medan den innebÀr en stor uppoffring för andra. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara nÀra anhörig till en person som vÄrdas i livets slut.

ArbetstillfredsstÀllelse Àr ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika omrÄden, exempelvis hÀlsa och sjukfrÄnvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsstÀllelse ofta utifrÄn den anstÀlldes perspektiv, vilket Àr fallet i denna studie. Fokus i denna studie Àr lagd pÄ variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i bÄde negativ och positiv bemÀrkelse, eftersom de anses pÄverka arbetstillfredsstÀllelse. Med detta syfte formulerade jag en frÄgestÀllning för att ta reda pÄ i vilken mÄn mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd frÄn arbetskamrater pÄverkar de anstÀlldas tillfredsstÀllelse i arbetet. För att besvara frÄgestÀllningen valde jag kvantitativ ansats.

Bakgrund: Ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjÀlp inom primÀrvÄrden. För lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta Àr trÀning ett förstahandsval och fokus har under det senaste Ärtiondet legat pÄ bÄlstabiliserande trÀning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserÀdsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen dÄ de spelar en roll i hur lÀndryggssmÀrtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smÀrta, self-efficacy och rörelserÀdsla samt funktionsnivÄ förÀndrades hos enskilda patienter med lÄngvarig, ospecifik lÀndryggssmÀrta under och efter en intervention i grupp med bÄlstabiliserande trÀning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

I Sverige upptÀcks varje Är cirka 250 fall av cancer bland barn och ungdomar under 15 Ärs Älder. Den tredje vanligaste mottagaren av vÄrd i Sverige Àr barn, vilket innebÀr att förÀldrar till ett barn med cancer pÄverkas negativt i vad gÀller förvÀrvsarbete, ekonomi och livskvalitet. FörÀldrarna tvingas konfronteras med flera fysiska, emotionella och psykosociala problem i samband med barnets behandling. I denna situation, dÄ förÀldrar tillsammans med sitt cancersjuka barn kommer i kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden skapas en ny livssituation för hela familjen. För att sjuksköterskan ska vara ett gott stöd i omvÄrdnaden av barnet, Àr det relevant att belysa förÀldrars upplevelser för att förstÄ vilka behov som finns.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhÄllanden för att studera om dÀr fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr grundat pÄ en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade pÄ enkÀten. Resultaten visade att Àldre tandhygienister och de som hade fler Àn 19 yrkesÄr upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var sÀkrare i sin yrkesroll och kÀnde sig mindre stressade Àn yngre. Stress var relaterat till fler Àn trettio arbetstimmar per vecka.

VÄr C-uppsats handlar om hur de anstÀllda pÄ Transports avdelning Y upplever sin arbetsplats och hur dem anser att deras arbetsmiljö Àr och vad dem gör för att fÄ en god arbetsmiljö. Uppsatsen har en inriktning pÄ arbetsgruppens trygghet och trivsel samt vad det Àr arbetsgruppen gör för att fÄ en bra arbetsmiljö, hur dem upplever sin arbetsmiljö och vilka instÀllningar och upplevelser av arbetsmiljön har dem pÄ sin arbetsplats? Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ en arbetsplats arbetsmiljö som i detta fall en specifik avdelning pÄ transportmedarbetar förbundet. Vi syftar till att undersöka hur just denna arbetsplats och arbetsgrupp ska kunna utvecklas för att kunna fÄ en Ànnu bÀttre psykosocial arbetsmiljö. Men Àven för att försöka förstÄ vad det Àr som kan göra att de anstÀlld har en bra arbetsmiljö.

BarnavÄrdscentralen (BVC) Àr en frivillig men vÀl socialt accepterad del av barnhÀlsovÄrden i Sverige. Behovet av stöd pÄ BVC har förÀndrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn Àr beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen trÀffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjÀlpa barn som Àr utsatta för omsorgssvikt. Syftet med studien Àr att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer dÀr de misstÀnker att barn kan vara utsatta för omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjÀlpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och Ätta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med studien Àr öka kunskapen om sjukhuskuratorns profession och kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd. För att uppfylla syftet har jag utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vad kÀnnetecknar kuratorns arbete inom geriatrisk vÄrd, vilken kompetens behövs för kurativt arbete inom geriatrisk vÄrd, hur upplever sjukhuskuratorn sin yrkesroll i teamwork, och vilka faktorer gynnar kÀnslomÀssiga svÄra situationer. Studien bygger pÄ kvalitativ metod med fem individuella intervjuer med sjukhuskuratorer verksamma inom geriatrisk vÄrd. Intervjuerna gjordes utifrÄn en semistrukturerad frÄgeguide som utgick frÄn teman. Resultatet visar att vara kurator inom geriatrisk vÄrd innebÀr egentligen att arbeta med hela samhÀllet.

Syftet med vÄr studie Àr att ge en bild av hur högstadielÀrare anger att de arbetar mot krÀnkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har nÄgon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels pÄ kvantitativ metod med enkÀter och dels pÄ kvalitativ metod med intervjuer. En enkÀt delades ut till 80 lÀrare pÄ tvÄ högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lÀrare uppgav att de fÄtt ingripa i situationer med krÀnkande behandling. I enkÀterna kom det fram att merparten av alla lÀrare kÀnde att deras arbete mot krÀnkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesomrĂ„de har förĂ€ndrats mycket under de senaste decennierna. Detta gĂ€ller Ă€ven arbetsmiljön pĂ„ sjukhus och andra vĂ„rdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter Ă€r vanligt förekommande pĂ„ mĂ„nga arbetsplatser idag. Till följd av detta Ă€r sjuksköterskor en riskgrupp nĂ€r det kommer till att drabbas av sĂ„ kallad negativ stress. Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  Metod: Examensarbetet Ă€r en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig pĂ„ 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och Ă„tta kvantitativa.

Syftet med studien Àr att skapa en ökad kunskap om hur det Àr att leva i missbruk och vad det Àr som gör att missbrukaren vill bli drogfri. Vidare vill uppsatsen undersöka och skapa en förstÄelse för vad det Àr som hjÀlper missbrukarna att förbli drogfria. Ett missbruk har inte bara förödande konsekvenser för individen, utan kostar Àven samhÀllet oerhört mycket. I Sverige uppskattas det finnas mellan 26 000 och 30 000 tunga missbrukare (Brottförebyggande rÄdet 2012 refererad i Brottsförebyggande rÄdet, 2013). Sju intervjuer genomfördes och dessa analyserades med stöd av kvalitativ innehÄllsanalys och inslag av grounded theory.

Det Ă€r kĂ€nt att tandlĂ€kare har en ökad frekvens muskuloskeletala besvĂ€r frĂ„n nacke, övre extremiteter och rygg samt upplever mycket stress i sitt arbete. Studier har visat att tandlĂ€kare som har dessa besvĂ€r upplever sin arbetssituation som mer otillfredsstĂ€llande och rapporterar mer Ă„ngest samt visar sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa.Studien har genomförts med syfte att undersöka frekvensen av muskuloskeletala besvĂ€r, stressrelaterade symptom, skillnader mellan de som arbetade i offentlig respektive privat regi samt skillnader mellan kvinnliga och manliga tandlĂ€kare. I Uddevalla och VĂ€nersborg valdes ut 32 tandlĂ€kare, 16 vardera frĂ„n privata och offentliga mottagningar. Åtta kvinnor respektive mĂ€n i vardera gruppen. Undersökningen gjordes i form av en enkĂ€tstudie.

Studiens syfte Àr att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svÄrigheter med intrÀdet pÄ arbetsmarknaden och dÀrför behövt socialtjÀnstens stöd. Fokus ligger pÄ de ungas berÀttelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vÀgen in i arbetslivet. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras intrÀde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? UtifrÄn en kvalitativ ansats inhÀmtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades dÀrefter med hjÀlp av tvÄ olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjÀlp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.