This essay focus on work related stress and psychosocial enviroment in working life. The purpose of this study is to present a detailed description of regulation of the the Occupational Safety and Health Act and investigate how well employees are being protected by the law.I will also explain with the help of statistic which employees that most often suffer from work related stress and the results is discussed from a gender perspective.Work related phycosocial health is a big issue in todays workplaces, and people who suffers from stress are supposed to be protecteded by the the Occupational Safety and Health Act, but is that really the truth? The Occupational Safety and Health Act is a frame law, meaning the law is general and needs binding regulations to define the rules, and there is no such act about work related stress at the moment. No employer has ever been convicted for work related stress. At the same time the Occupational Safety and Health Act explains that the employer has a responsibility to take arrangement to prevent mental illness in working life.It?s mostly women who suffer from work related stress.

Tidigare forskning pekar pÄ försÀmrad kommunikationsförmÄga som ett av de mest uppmÀrksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning anvÀnder dementa som alla andra mÀnniskor bÄde verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försÀmras deras verbala uttrycksÀtt och de börjar istÀllet att i allt högre grad anvÀnda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppssprÄk, gester, parasprÄk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt ibland kan vara vÀldigt svÄra att tolka av andra i deras nÀrhet, Àr det av stor betydelse att ta reda pÄ de förutsÀttningar som pÄverkar detta. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn vÄrdpersonalens berÀttelser belysa vilka faktorer som pÄverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssÀtt under omvÄrdnadsmötet.

En stor del av befolkningen tillbringar den största delen av sin tid pÄ arbetet. Detta gör arbetsplatsen till en viktig arena att arbeta med för att ökat vÀlbefinnande bland fler mÀnniskor. Delaktighet och inflytande Àr faktorer som har stor betydelse för individens vÀlmÄende, som kan frÀmjas genom ett bra ledarskap och en bra psykosocial arbetssituation. Ett idag vanligt försök till att skapa delaktighet och inflytande pÄ arbetsplatsen Àr att anvÀnda sig av Ärliga medarbetarsamtal. Beroende pÄ hur det vÀljer att anvÀndas kan det leda till ett viktigt lÀrande för sÄvÀl individ som organisation, men anvÀnds instrumentet slarvigt riskerar samtalet att förlora sin mening för samtliga inblandade.

Tolvstegsbehandling Àr en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa lÀkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. FrÄgan vÀcktes om detta Àr förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin bestÄr av samt om möjlighet finns till förÀndring och influenser av behandlingskulturen.

Arbetsmiljön inom vÄrdarbeten skiljer sig frÄn mÄnga andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka mÀnniskor som kan vara krÀvande bÄde fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken Àr sjukhusclowner som arbetar med barn inom vÄrden. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn pÄ sjukhus. Syftet med denna studie Àr att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svÄrt sjuka mÀnniskor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

Den komparativa studien syftar till att i tvÄ olika nationella kontexter, (den svenska och den brasilianska) jÀmföra den psykosociala arbetsmiljön utifrÄn faktorerna krav, kontroll, socialt stöd, tillhörighet samt stimulans med fokus pÄ vad som frÀmjar hÀlsa. Studien syftar Àven till att undersöka huruvida medarbetarna i de olika nationella kontexterna vÀrderar olika i frÄga om vad som frÀmjar hÀlsa pÄ arbetet. Studien grundar sig i tidigare forskning kring begreppet hÀlsopromotion pÄ arbetet. En kvantitativ ansats valdes till den huvudsakliga delen av studien dÀr en enkÀt anvÀndes som instrument. En kvalitativ del i form av intervjuer och observationer valdes som ett komplement.

Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.

Uppsatsen handlar om hur de anstÀllda vid socialtjÀnsten i en kommun i Norrbotten upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt om de upplever nÄgon vÀxelverkan mellan deras arbetsmiljö och deras privatliv. För att besvara mitt syfte och mina frÄgestÀllningar har jag valt att genomföra intervjuer vilket anses som bÀst lÀmpad för att kunna beskriva just upplevelser. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna göra det genomförde jag totalt nio intervjuer med var och en av de anstÀllda vid SocialtjÀnsten. Intervjupersonerna som jag tilldelades handplockades ut av verksamhetens enhetschef och kom frÄn enheterna RÄd och försörjningsstöd samt Missbruksenheten. Förrutom Karasek och Theorells krav-kontroll och stöd modell som utgör studiens teoretiska referensram anvÀnds Àven viss tidigare forskning sÄ som Björling och HÀgglunds enkÀtstudie.

Det var under 80-talet Lean satte sitt namn pÄ den organisatoriska kartan. Lean Àr ett arbetssÀtt vars syfte Àr att effektivisera produktionssystem och eliminera moment i arbetsprocessen dÀr ett direkt vÀrde saknas. Allt fler organisationer vÀljer att implementera Lean trots att det finns kritiker vilka liknar arbetssÀttet med Taylorism och Scientific management varför vi finner Àmnet intressant. För nÄgra Är sedan var en av författarna bakom den hÀr studien med och implementerade Lean pÄ sin arbetsplats. Uppfattningen författaren fick var att medarbetarnas mottagande av Lean var negativt, ur det negativa mottagandet föddes en nyfikenhet hos författaren över relationen mellan Lean och medarbetaren.

Tidigare forskning har visat pÄ att barn till förÀldrar med psykosociala problem sjÀlva löperstörre risk att utveckla nÄgon form av psykisk ohÀlsa eller missbruksproblematik. Föreliggandestudie undersökte om gymnasieungdomar vars förÀldrar som har/haft psykosociala problem(psykisk ohÀlsa och/eller missbruksproblematik) skiljer frÄn gymnasieungdomar som intehar/haft förÀldrar med dessa problem. Data om respondenterna (N=3419) erhölls via en databasfrÄn projektet ?Psykisk hÀlsa och drogvanor hos 18-Äringar i VÀstra Götaland? vid Psykologiskainstitutionen, Göteborgs universitet. Resultaten visade att ungdomar som kommer frÄn familjermed psykosocial problematik uppvisar mer Ängest- och depressionssymtom Àn ungdomar sominte kommer frÄn familjer med denna problematik.

För att frÀmja patientens fysiska hÀlsa mÄste sjuksköterskan Àven arbeta med det mentala tillstÄndet hos patienten. Sjuksköterskan möter individer som befinner sig i mÄnga olika skeden i livet. Vid en amputation gÄr bÄde funktion och kroppsuppfattning förlorad och individen mÄste hitta tillbaka till livet med helt andra förutsÀttningar Àn tidigare. Copingstrategier anvÀnds av personal, patienter och anhöriga och Àr viktiga för att hantera en pÄfrestande situation. Syftet var att undersöka vilka copingstrategier individer som genomgÄtt amputation anvÀnde sig av och vilken betydelse dessa hade för rehabilitering.

Syftet med studien var att undersöka hur en gruppverksamhet vars mÄl Àr att ge psykosocialt stöd och fysisk aktivitet till mÀn diagnostiserade med prostatacancer bör utformas och presenteras för att tilltala mÄlgruppen.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv ansats och baserades pÄ fem individuella intervjuer och en fokusgruppsintervju . Samtliga intervjuer var semistrukturerade och spelades in.Huvudresultat: InnehÄllsanalyser av intervjuerna resulterade i följande tre kategorier; ?Presentation av gruppverksamhet?, ?Attityder? och ?InnehÄll i gruppverksamhet?. Varje kategori hade Àven ett antal subkategorier. Tillsammans ÄskÄdliggjorde kategorierna vad mÀn med prostatacancer ansÄg att en rehabiliteringsgrupp som Rehabilitering med samtal och yoga [RSYG] ska innehÄlla samt hur den kan presenteras.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur medarbetare pÄ Ringhals hanterar nedsatt hÀlsa. Ringhals har lÄg sjukfrÄnvaro vilket vÀckte intresset att studera medarbetarnas upplevda handlingsutrymme och nÀrvarokrav vid nedsatt hÀlsa samt hur de upplever sjuknÀrvaro och vilka följder en eventuell sjuknÀrvaro har. Fem grupper intervjuades med sammanlagt 42 deltagare. Urvalet inkluderade Ringhals största avdelningar och yrkeskategorier. Sjukflexibilitetsmodellen har varit utgÄngspunkt för studien.

 To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126).

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur personer med synliga fysiska funktionsnedsÀttningar upplever den psykosociala tillgÀngligheten i samhÀllet och hur en eventuell brist av denna tillgÀnglighet pÄverkar dem kÀnslomÀssigt. Studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien Àr ocksÄ inspirerad av en hermeneutisk ansatsmetod dÄ syftet Àr att tolka informanternas upplevelse av till exempel bemötande frÄn mÀnniskor i samhÀllet. Fem informanter i Äldrarna 47-74 Är deltog i studien och alla personerna hade sjÀlv olika former av synliga rörelsehinder, tre informanter Àr kvinnor och tvÄ Àr mÀn. Studiens resultat visade pÄ att dess informanter upplevde den psykosociala tillgÀngligheten, gÀllande exempelvis bemötandet och attityder, olika.