Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Bakgrund: Hysterektomi innebÀr avlÀgsnande av livmodern och eventuellt nÀrliggande organ som Àggstockar och livmoderhals. Det Àr viktigt att ha i Ätanke att livskvaliteten kan pÄverkas vid avlÀgsnande av livmodern. Livskvalitet definieras som en persons egna upplevelser och inre tillstÄnd.Syfte: Att beskriva kvinnors livskvalitet efter att ha genomgÄtt en hysterektomi.Metod: Litteraturstudie baserad pÄ nio artiklar. En systematisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och PsycINFO. En metod inspirerad av manifest innehÄllsanalys anvÀndes för att sammanstÀlla resultatet.Resultat: Fysisk livskvalitet: SmÀrta upplevdes i varierande grad hos kvinnor som genomgÄtt en hysterektomi.

BakgrundFatigue Àr ett begrepp som beskriver trötthet som pÄverkar den drabbades dagliga liv negativt. I samband med en cancerbehandling drabbas i stort sett alla patienter av fatigue i olika grad. NÀr sedan behandlingen Àr slutförd kvarstÄr problemet med trötthet, och behov finns av rehabilitering som syftar till att patienten ska ÄtergÄ till en normal nivÄ av trötthet. Antalet patienter som överlever sin cancerbehandling ökar och dÄ Àven deras behov av rehabilitering. DÀrför Àr det viktigt att utvÀrdera den cancerrehabilitering som bedrivs idag.SyfteAtt beskriva hur fatigue förÀndras hos patienter som genomgÄtt cancerrehabilitering.MetodPatienter som deltagit i ett program för cancerrehabilitering har fÄtt fylla i ett formulÀr som mÀter nivÄn av fatigue.

Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor upplevde den psykosociala arbetsmiljön vid den verksamhetsförlagda utbildningen som studenter. Syftet var ocksÄ att utreda vilka omstÀndigheter som upplevdes stressande och hur informanterna upplevde sin sociala situation pÄ VFU som studenter. Vidare var avsikten att fÄ fram förbÀttringsförslag. Metoden för studien var intervjuer med tio nyligen utexaminerade röntgensjuksköterskor med en kvalitativ innehÄllsanalys som ansats. Informanterna hade allmÀnt trivts pÄ VFU, men arbetsmiljön upplevdes som bÀttre utanför universitetssjukhuset, pÄ mindre VFU-platser.

Ridterapi har varit kÀnd som behandlingsform för sjukgymnaster sedan lÀnge, men vad Àr det arbetsterapeuterna anser att ridterapi kan ge vid rehabilitering? Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeutens erfarenheter av att anvÀnda sig av ridterapi som behandlingsform till personer med funktionella begrÀnsningar. Insamlingen av data skedde med hjÀlp av en egen konstruerad enkÀt med sÄvÀl slutna som öppna frÄgor. Det framgick att arbetsterapeuterna ansÄg att ridterapi Àr en behandlingsform, med mÄnga positiva behandlingseffekter och att ridterapi Àr ett bra komplement till övrig behandling. Slutsatsen Àr att det inom ridterapi saknas validerade mÀtinstrument, vilka skulle göra det lÀttare att sammanstÀlla en utvÀrdera, ridterapi som behandlingsmetod..

I en rapport frÄn Konjunkturinstitutet (2010) framkommer att produktivitets-utvecklingen i den svenska byggbranschen stÄtt still sen mitten pÄ 90-talet. Detta samtidigt som övriga nÀringslivet ökat sin produktivitet kraftigt under samma period. Denna skillnad i produktivitetsutveckling skulle kunna betyda att det finns mycket arbete kvar att göra för en ökad produktivitet i byggbranschen.För att fÄ en högre produktivitet i byggbranschen krÀvs det att de som utför arbetet har en strÀvan efter att vara produktiv. Denna strÀvan pÄverkas av mjuka faktorer som t.ex. incitament, engagemang och psykosocial arbetsmiljö.

Bakgrund: En rehabiliteringsplan bör vara enskilt anpassad efter individen och beskriver personens rehabilitering. Den ska innehÄlla mÄl, rehabiliteringsinsatser och uppföljning. Mottagningen för Neurorehab vid ett sjukhus i Norrbotten anvÀnder sig av rehabiliteringsplaner för att för att uppnÄ patientcentrerade mÄl. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva vilka upplevelser patienter har i samband med bedömning och upprÀttande av en rehabiliteringsplan samt tillÀmpning av den tre till sex mÄnader efter utskrivning. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex deltagare som har fÄtt en rehabiliteringsplan upprÀttad.

Detta Àr en utvÀrdering av projekt ?Entré?. ?Entré? Àr ett samverkansprojekt mellan Malmö stads Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen Nya Invandrare i Malmö. Syftet med utvÀrderingen Àr att undersöka huruvida projektet har nÄtt upp till sina huvudmÄlsÀttningar, om projektet pÄverkat verksamhetens kvalitativa aspekter och pÄ vilket sÀtt samt att bidra med ökad kunskap och erfarenhet som vunnits genom projektet.

Bakgrund:LÄngtidssjukskrivning pÄ grund av stressrelaterad ohÀlsa har under senaste Ären ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger Àven ökade kostnader för samhÀllet. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av vikt för att kunna hjÀlpa personerna som Àr lÄngtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. DÀrför Àr det viktigt att fÄ ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som Àr lÄngtidssjukskrivna > 3 mÄnader pÄ grund av lÄngvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlÀttat för ÄtergÄng till familjeliv och arbetsliv.

Inledning: Elektrisk stimulering kan öka bÄde spinala vÀgar och kortikal plasticitet, vilken leder till förbÀttring i motorfunktion och spasticitet hos stroke patienter. Elektrisk simulering modaliteter (ES) Àr en relativt riskfri och enkel att implementeras vid rehabilitering. Syftet: En kunskapssammanstÀllning som undersöker effekten av klinisk tillÀmpning av elektrisk stimulerings modaliteter pÄ post-stroke spasticitet och motor funktion. Metod: En systematisk kunskap sammansÀttning för att skapa en överblick över kunskapslÀget inom elektrisk stimulerings effekt pÄ post-stroke spasticitet och motorfunktion. Inkluderade studier har identifierats via sökning databaser.

Den hÀr undersökningen syftar till att undersöka vilka strategier rehabiliteringshandlÀggare har som frÀmjar individens delaktighet och motivation till rehabilitering. Att vara sjukskriven och framförallt att vara sjuk Àr inget som Àr speciellt önskvÀrt för de flesta och vÀgen till att vara frisk och kunna ÄtergÄ arbetslivet kan ibland vara lÄng. Med möten med olika instanser, lÀkarbesök, papper som ska skickas kan det ibland kÀnnas som att man mÄste vara frisk för att orka vara sjuk.Undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie med fenomenologisk inriktning, dÀr semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tre rehabiliteringshandlÀggare. en intervjuguide anvÀndes, och alla intervjuerna spelades in och transkriberades. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: Cancer Àr en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellvÀxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje Är. HÀlsorelaterad livskvalitet Àr ett begrepp som anvÀnts för att beskriva individers uppfattning av sitt vÀlmÄende i relation till sin hÀlsa. Livskvaliteten kan anvÀndas som ett verktyg för att förstÄ patientgruppen och de förÀndringar de genomgÄr i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som anvÀnds av professionella vid den psykosociala utredning som görs av Àgg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanstÀlla dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jÀmföra kunskap och erfarenheter. Studien görs pÄ uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna pÄ Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnÄ uppsatsens syfte utgick jag ifrÄn följande frÄgestÀllningar:? Vilken metod anvÀnds vid den psykosociala utredningen av Àgg- och spermadonatorer?? Vad innebÀr det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av Àgg- och spermadonatorer och det Àr dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig pÄ.

Stressrelaterad lÄngtidssjukskrivning för depression, Ängest och utmattningssyndrom har ökat drastiskt det senaste Ärtiondet i Sverige och diskussioner förs om vad som ska ingÄ i ett rehabiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom. Hur rehabiliteringen genomförs Àr av största vikt för tillfrisknande och ÄtergÄng till arbete. Vad i den arbetsinriktade rehabiliteringen, som personer med utmattningssyndrom upplever som mest effektivt Àr dÀrmed viktigt att ta del av. Har rehabiliteringen bidragit till upplevda förbÀttringar? Vad i rehabiliteringen har varit bra och vad kan göras bÀttre? I detta examensarbete har utgÄtts frÄn deltagarnas perspektiv och upplevelser, utan koppling till nÄgon speciell metod.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smÀrtminne och copingstrategier vid smÀrta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingÄ i vÄr litteraturstudie. Dessutom ingÄr övrig facklitteratur som handlar om barns smÀrta. Studierna visade att barn har ett vÀl utvecklat smÀrtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvÄrden.