NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.

Hippoterapi Àr en behandlingsform dÀr man som fysioterapeut anvÀnder hÀsten som verktyg för att trÀna och/eller lÀra in funktioner som en individ saknar. Balans, perception, kroppskÀnnedom, koordination, sittfunktion och styrka Àr funktioner som hippoterapi kan frÀmja. Cerebral pares Àr ett motoriskt funktionshinder till följd av en hjÀrnskada, dÀr man ofta har en problematik med just dessa funktioner. Behandlingen av cerebral pares inriktar sig pÄ de funktionsnedsÀttningar som skadan orsakar, varför hippoterapi kan vara en del i behandlingen. Syftet med denna studie var att göra en litteraturöversikt över anvÀndandet av hippoterapi som fysioterapeutisk behandlingsform för barn och ungdomar med cerebral pares.

AbstractInledning: År 2010 kom en ny etableringslag för nyanlĂ€nda och det hĂ€lsofrĂ€mjande synsĂ€ttet har idag blivit centralt i utformningen av mĂ„nga etableringsinsatser. MĂ„nga nyanlĂ€nda har en lĂ„ng process framför sig dĂ„ de mĂ„nga gĂ„nger har ett stort bagage med sig frĂ„n krigshĂ€rjade lĂ€nder och mĂ„nga otrevliga minnen och upplevelser.I dag pratas det mycket om hur vi tar tillvara och hur vi tar hand om dem som vi tar emot i Svergie, mĂ„nga synpunkter visar pĂ„ en bristfĂ€llig hantering, dĂ€r stödinsatser inte Ă€r tillrĂ€ckligt anpassade och kunskap förbises. StödĂ„tgĂ€rder som idag erbjuds Ă€r den personliga etableringslotsen och olika arbetsmarknadspolitiska program dĂ€r mentorskap förekommer.Syfte: Syftet med uppsatts Ă€r att belysa vilket stöd mentorerna erbjuder de nyanlĂ€nda och hur mentorerna arbetar med de nyanlĂ€nda.Metod: För att erhĂ„lla kunskap om vilka stödĂ„tgĂ€rder som erbjuds och hur de anvĂ€nds av mentorerna genomförde vi ett antal intervjuer med ombedda yrkesverksamma mentorer. Intervjuerna transkriberades och analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys.Resultat: Resultatet presenteras utifrĂ„n tre olika huvudkategorier, Att lĂ€gga upp individuella strategier mot mĂ„l, Skapa förutsĂ€ttningar för att ta sig ut i arbetslivet, Skapa förutsĂ€ttningar till personlig utveckling. Mentorerna anvĂ€nde olika strategier för att stötta deltagaren framĂ„t i den aktiva förĂ€ndringsprocessen varav alla Ă€r individuellt anpassade.Konklusion: Mentorerna anvĂ€nde sig av en blandning av mĂ„nga olika teorier, vi kan se likheter i resultatet till Strength modell of Case mangement, Empowerment, och Kasam..

Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen Àldre i vÄrt land. Den största gruppen vÄrdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vÄrd sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning arbetsterapeuter i SkÄnes mindre kommuner, med invÄnarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Bakgrund: Varje Är drabbas 30 000 personer av stroke i Sverige. En stroke kan orsaka bestÄende skada pÄ hjÀrnvÀvnaden. Sjukdomen Àr en vanlig orsak till funktionsnedsÀttning och stÄr för flest vÄrddagar pÄ svenska sjukhus. Rehabilitering syftar till att ÄterstÀlla förlorad funktion och ska bygga pÄ respekt och vÀrdighet för individen. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som har drabbats av stroke erfar sin livssituation.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad pÄ fem sjÀlvbiografier genomfördes. Dataanalysen gjordes utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultat: Tre kategorier framkom: upplevelse av en förÀndrad kropp, möta vÀrlden med nya förutsÀttningar och omgivningens betydelse för att kÀnna vÀlbefinnande.

Frösunda LSS i Göteborg Àr ett privat assistansbolag som sysslar med rekrytering av assistenter till personer med nÄgon typ av funktionsnedsÀttning. Företaget har som mÄnga andra företag inom branschen problem med hög personalomsÀttning. Frösunda har sedan lÀnge haft en hypotes kring sambandet mellan dÄlig arbetsmiljö och den höga personalomsÀttningen. Denna studie har som syfte att belysa assisternas arbetsmiljö inom Frösunda, detta för att möjliggöra en analys kring kopplingen mellan arbetsmiljön och den höga personalomsÀttningen.För att skapa förstÄelse för de arbetsmiljöproblem som lyfts fram har jag anvÀnt mig av att Work-life-balance, krav-kontroll-strödmodellen och begrepp inom arbetsmiljö som möjliggör en förstÄelse för hur olika problem kan bidra till en dÄlig psykosocial arbetsmiljö. Jag har dessutom lyft fram forskning som diskuterar den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för personalomsÀttning.

The level of help and support given to elderly people over the age of 65 has been regulated by two separate laws; 1-the Act concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) and 2- Act of Social Services (SoL). Recent changes in the legislation could cause local authorities to deal with these issues in different ways. The aim of this study was to examine and evaluate possible differences in the level of support for the elderly, dependant on which of the two laws was used in the decision process.The questions raised in this paper are· What are the major differences in the purposes of the two legislations?· How will the decisions be influenced dependant on what law is used? Do the decisionmakers identify the difference between the quality levels "good" and "fair"?· How is the process of care organised and managed within each of these legislations and how is the personnel used?· Are there differences in quality regarding freedom of choice, your own right to decide, influence, comprehensive view and continuity in the efforts given?· What development can you see in these fields of care.As a method I have used a case study involving four big cities in Scania. The most interesting and essential knowledge in the study was obtained from qualitative interviews with eleven decision-makers in the four communities.The result of this study indicates that there are more similarities than differences in the purposes of these laws.

I och med en pÄvisad rÄnstatistik som ökat under de senaste Ären blir pressen pÄ butiker större att skapa sÀkrare arbetsförhÄllanden för anstÀllda. Detta görs bland annat genom utbildningar. Syftet med denna studie Àr att belysa i vilken mÄn sÀkerhetsutbildningar riskerar att fÄ oönskade bieffekter i form av psykisk ohÀlsa till följd av den ökade riskmedvetenheten som utbildningen leder till.Denna studie belyser hur butikspersonal uppfattar sÀkerhetsutbildningens betydelse för den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna förklara detta anvÀnde jag mig av olika modeller inom psykosocial arbetsmiljö sÄsom Hertzbergs motivationsfaktorer samt hygienfaktorer och krav, kontroll ? stödmodellen.

AbstractThe purpose of this study is to explore how prison officers in Sweden manage their feelings in remand prisons versus inmates and colleagues. Due to changes in the prison officers occupational role and work environment we found it profoundly interesting to study how prison officers perceive and reflect on their emotion management, that relates to the work they perform. The prison officers occupational role includes tasks that corresponds with security work and rehabilitative labor towards inmates, this tend to create a complexity as the occupational role consists of contradictive tasks. They need to uphold safety by physical means simultaneously as they need to become more intimate with inmates to accomplish the rehabilitative tasks. The study proceeds with a qualitative inquiry with six interviews from three different remand prisons around Sweden.

Studiens syfte var att beskriva och analysera upplevelsen av ett lÀrande mellan olika yrkesaktörer i ett vÀlfungerande rehabiliteringsteam samt vilken betydelse aktörernas lÀrande har för att samverka. FrÄgestÀllningarna var:? Hur upplever aktörerna i ett rehabiliteringsteam ett lÀrande? ? I vilken grad upplever teamaktörerna en personlig utveckling genom teamarbete?? Vilka möjligheter respektive svÄrigheter upplevs av teamaktörerna dÄ man samverkar runt en rehabiliteringspatient? Urvalet hÀmtades frÄn en vÄrdcentral i VÀstsverige dÀr samtliga aktörer frÄn ett och samma team studerades. Vi anvÀnde oss utav en kvalitativ metod och samlade in materialet genom sju intervjuer. Med en empiristyrd tematisk analys delade vi upp resultatet i tre teman.

Denna studie genomfördes i samarbete med Nacka Kommun i Stockholms lÀn. Den svenska arbetsmiljölagstiftningen krÀver att alla arbetsgivare ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete vilket i korthet innebÀr att arbetsgivaren systematiskt ska undersöka, genomföra och följa upp arbetet med arbetsmiljöfrÄgor. Tidigare forskning tyder pÄ att det Àr den psykosociala arbetsmiljön som av arbetsgivarna anses som svÄrast att arbeta med samtidigt som den ses som en av de viktigare frÄgorna inför framtiden. Den psykosociala arbetsmiljön ses som svÄrÄtkomlig och ogripbar. Arbetsmiljölagstiftningen krÀver Àven att arbetsgivaren anlitar företagshÀlsovÄrd i de fall organisationens egen kompetens inte rÀcker till.

Bakgrund: En operation leder i vissa fall till on?digt lidande f?r patienten i form av postoperativa s?rinfektioner, hypotermi samt tryck- och nervskador. Forskning visar att det finns samband mellan dessa komplikationer och l?ng operationstid. F?r att undvika dessa beh?vs mer kunskap om vilka faktorer som kan f?rkorta operationstiden.

Det finns ett behov inom vÄrdsektorn att pÄ ett mera effektivt sÀtt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rÀtt medicinering. Behovet ligger i att se om det Àr möjligt att med hjÀlp av ett IT-system kunna göra bedömningen pÄ distans och pÄ sÄ sÀtt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet Àr inte traditionella lösningar med styrenheter sÄsom mus och tangentbord lÀmpliga. IstÀllet har ett anvÀndargrÀnssnitt baserat pÄ multimodal interaktion utformats, dÀr anvÀndaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkÀnning.Detta har gjorts med hjÀlp av Microsofts Kinect kamera, som Àr ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan mÀnniska och dator. Design av grÀnssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper dÀr anvÀndbarhet har legat i fokus.

Inom rÀttspsykiatrin vÄrdas mÄnga patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen Àr heterogen med komplexa och specifika vÄrdbehov. VÄrdare Àr de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vÄrdares erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade pÄ en rÀttspsykiatrisk regionvÄrdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Stroke Àr en hastig begrÀnsad störning av hjÀrnans funktion. Störningen varar mer Àn 24 timmar och har en vaskulÀr orsak. Efterförloppet av stroke kan leda till depression hos de drabbade, sÄ kallad post stroke depression (PSD). PSD kan leda till en försÀmrad rehabilitering samt ökar bÄde lidanden och mortaliteten hos patienter. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur sjuksköterskor kan identifiera och bemöta patienter som drabbats av PSD, samt vilka konsekvenserna kan bli hos patienter.