LÄngvarig smÀrta Àr ett av Sveriges stora folkhÀlsoproblem. Detta gör smÀrtlindring till en central uppgift i sjukvÄrden. SmÀrtan pÄverkar den fysiska kroppen men Àven individens tankevÀrld och det sociala samspelet med andra mÀnniskor. Traditionell behandling riktas oftast in pÄ tvÄ delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag fÄ verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smÀrta.

Delaktigheten pÄ den öppna arbetsmarknaden Àr lÄg för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Metoden Supported employment (SE) har visat sig vara framgÄngsrik i att hjÀlpa denna mÄlgrupp att nÄ, fÄ och behÄlla ett arbete pÄ den reguljÀra arbetsmarknaden. Fokus har i forskning riktats mot metodens effektivitet men denna studie inriktar sig pÄ arbetskonsulentens stöd inom SE och syftet i studien Àr att utforska vad dennes stöd betyder för deltagaren i metoden. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre deltagare och en gruppintervju med tre arbetskonsulenter. Det skrÀddarsydda, det instrumentella och det emotionella stödet samverkar och leder till empowerment för tvÄ deltagare, som har nÄtt en praktikplats dÀr de trivs och kommer till sin rÀtt.

NeuromuskulÀr elektrisk stimulering (NMES) anvÀnds vid trÀning i syfte att förbÀttra muskulaturens egenskaper. Inom rehabilitering anvÀnds NMES till att förbÀttra lÀkeprocessen av muskelskador. Vid elektrisk stimulans sker det en annorlunda aktivering av de motoriska enheterna jÀmfört med frivilliga kontraktioner. Vid frivilliga kontraktioner sker det en stimulering av de motoriska enheterna med lÄngsamma muskelfibrer först. DÀrefter aktiveras snabba muskelfibrer.

Bakgrund: Allt fler mÀnniskor drabbas av cancer. Att fÄ en cancerdiagnos innebÀr att drabbas av en mycket allvarlig sjukdom. Med ett bra omhÀndertagande med helhetssyn pÄ patienternas behov, god kontinuitet och adekvat information kan vÄrden upplevas som konsekvent och sammanhÀngande. I mÄnga fall kommer beskedet om cancer plötsligt och det Àr svÄrt att vara förberedd. CancervÄrden innefattar vÄrd frÄn mÄnga olika specialiteter och det kan vara svÄrt för patienten att orientera sig under vÄrdförloppet.

The purpose of this essay was to investigate the view of what kind of role the personal assistant has in disabled peopleÂŽs life and sexlife and how conceptions of a "normal" life and "to live like others" can be identified related to this. My research questions was: What does the expression "to live like others" mean to the organisations? What is the view in the organisations of the personal assistantÂŽs role in the clientÂŽs life? What is the view in the organisations of the personal assistantÂŽs role in the clientÂŽs sexlife? What is the view in the organisations of disabled peopleÂŽs rights to get assisted help with sex? I chose to do semistructured interviews with different organisations related to disability and assistance and I analysed the interviews with theoretical aspects of social constructivism, the principle of normalization and the theory of SRV (Social Role Valorization), autonomy, individualism and models of action. My main conclusion were that the views of disabled peopleÂŽs sexuality and the personal assistantÂŽs role in disabled peopleÂŽs sexlife were widely separate. However, almost all of the organisations were pointing out the autonomy of the individual and the importance of setting the limits.

Afasi, en förvÀrvad sprÄkstörning som pÄverkar kommunikationsförmÄgan, kan följa som sekundÀrt symtom till hjÀrnskada, exempelvis stroke. Störningar i kommunikationsförmÄgan kan pÄverka delaktigheten. Tidigare forskning har uppmÀrksammat arbetet med omgivningsfaktorer vid afasi och pÄtalat att det behövs utökad kartlÀggning. Syftet med studien Àr att ge en bild av hur logopeder upplever arbete med omgivningsfaktorer vid afasi med sÀrskilt fokus pÄ arbetet med nÀrstÄende. Datainsamlingsmetod var fokusdiskussioner dÀr logopeder (n=6), i Sydostsverige, frÄn tre olika verksamheter deltog.

Som en följd av samhÀllets utveckling vÀljer företag idag att periodvis hyra in personal frÄn bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som stÀlls. Syftet med denna studie var att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet hos arbetstagare i tvÄ olika anstÀllningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkÀt som delades ut till tvÄ olika grupper av arbetstagare som arbetade pÄ samma företag dock med olika förutsÀttningar. HÀlften var inhyrda medan den andra hÀlften var direkt anstÀllda av företaget. Totalt delades 78 enkÀter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvĂ„rd. Idag Ă€r inte denna transition/överföringsprocess tillfredsstĂ€llande utan en förbĂ€ttring behöver ske.Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som Ă€r betydelsefulla i samband med överföringsprocessen frĂ„n barn- till vuxensjukvĂ„rd hos unga med kronisk sjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte.Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvĂ„rd, psykosociala faktorer samt vĂ„rdgivarnas kompetens och egenskaper.Konklusion: Överföringsprocessen mĂ„ste förberedas bĂ€ttre.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Stroke Àr en av de vanligaste dödsorsakerna i vÀrlden och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsÀttning bland vuxna personer. Varje Är drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling pÄ sjukhus Àr det vanligt med utskrivning till hemmet, dÀr fortsatt rehabilitering sker. NÀrstÄende, frÀmst make/maka förvÀntas ofta ta det största ansvaret för omvÄrdnaden i hemmet. DÀrför Àr det viktigt att informera och göra de nÀrstÄende delaktiga i omvÄrdnaden.

NatureŽs healing capacity is well known and is today an important asset in the protection against stress. Noise problems in cities and itŽs green spaces are increasing which in turn provokes stress and in the long term can lead to cardiovascular diseases. To promote people?s health it is important that natural environments have good soundscapes, research show that visiting natural surroundings and listening to sounds of nature promote rehabilitation and relief stress. The purpose of this essay is to determine the value of rehabilitation in forests in Carlshem and RöbÀck.

Bakgrund: Stroke Àr ett samlingsnamn som innefattar hjÀrninfarkt och hjÀrnblödning. Sjukdomen innebÀr ett akut insjuknande som krÀver omedelbar vÄrd. Dessa personer fÄr mer eller mindre kroppsliga förluster som medför ett beroende. DÀrför Àr tidig mobilisering central redan i det akuta skedet eftersom symtomen kan förbÀttras med tiden. Sjuksköterskan Àr omvÄrdnadsansvarig pÄ strokeavdelningen.

The purpose of this paper is to analyze the employers? responsibilities for rehabilitation ofemployees in Sweden, who due to illness or injury are unable to work. The process of therehabilitation will be analyzed in a gender perspective. A minor comparative study aboutrehabilitation in Denmark will also be carried out. The purpose is to see how the process ofthe rehabilitation is designed for those who due to illness or injury are unable to work, whichfactors that affects the rehabilitation and which differences there are between Denmark andSweden regarding the employers responibility for rehabilitation.

In one of six garbage collectors area in Cairo, Esbet el Nakhl, there's a handicap school run by the Coptic church. We chose to study this school using observations and interviews. The purpose of our thesis has been to describe the school, the goals of the education and the educational forms. The questions we asked our selves before the trip to Cairo were; how does the school look like? What's a garbage collectors area? How do the teachers educate the children? How's the situation for the handicapped children?We spent six days of observations and interviews at the school gathering information for the thesis.

Bakgrund: HjÀrt- och kÀrlsjukdomar Àr bland de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, kvinnor insjuknar ungefÀr fem till sju Är senare i livet Àn mÀn. Kvinnor ignorerar ofta tidiga symtom pÄ bröstsmÀrtor och vÀntar ofta för lÀnge med att söka vÄrd. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av det dagliga livet efter en hjÀrtinfarkt. Metod: metoden var en litteraturöversikt baserad pÄ artiklar frÄn 2003-2013. I studien inkluderades 18 vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet och stÀmde med inklusionskriterierna, dessa bearbetades och analyserades.