Syftet med denna studie var att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersöka lÀrares medvetenhet angÄende betydelsen av anvÀndandet av barnens erfarenheter i skrivundervisningen, för att erbjuda eleverna en god möjlighet till att utveckla sin skrivförmÄga. För att uppnÄ syftet formulerades tvÄ frÄgestÀllningar, hur lÀrare beskriver barnens erfarenheter utifrÄn skrivundervisningen och hur de beskriver att de utformar sin skrivundervising med tanke pÄ elevernas erfarenheter.I studien har framkommit att lÀrarnas intention Àr att utgÄ frÄn barnens erfarenheter. De lÀrare som intervjuats ser barnens erfarenheter som viktiga och som en förutsÀttning i skrivundervisningen, men de ser ocksÄ att olika erfarenheter förbereder eleverna pÄ olika sÀtt inför den undervisning som ges. Detta gör att de vÀrderar och vÀljer ut vilka erfarenheter de vill anvÀnda i skrivundervisningen. Samtidigt ser lÀrarna sig sjÀlva som viktiga förmedlare av erfarenheter som barnen kan bygga sin skrivutveckling pÄ.Uppsatsen har som teoribakgrund Vygotskijs sociokulturella perspektiv men Àven Deweys erfarenhetsteori och Bourdieus teori om fÀlt, habitus och kapital.

FörsÀkringskassan har pÄ sista tiden varit ett föremÄl för diskussioner i media. En stark negativ bild av myndighetens handlÀggare tenderar att framkomma ur mediala sammanhang. Samtidigt finns det en medvetenhet hos handlÀggarna kring vikten av att arbeta med hÀnsyn till individen. Studiens syfte Àr att studera de redskap och arbetssÀtt som anvÀnds av FörsÀkringskassans handlÀggare i arbetslivsinriktad rehabilitering utifrÄn ett empowermentperspektiv. Vi gjorde en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med nio handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan som arbetar med sjukpenningsÀrende pÄ enheten fördjupad utredning.

Syftet med denna undersökning Àr att utröna vuxna elevers hÀlsosituation och hur den inverkar pÄ deras motivation i skolan och pÄ skolarbetet. Studien syftar Àven till att ta reda pÄ vilken motivation som driver dem; Àr det inre, yttre eller bÄda typerna av motivation. Detta med utgÄngspunkt utifrÄn Maslows och andra teoretikers pÄstÄenden om motivation som presenteras i vÄr litteraturgenomgÄng. För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, dÀr vi lÄtit sju elever svara pÄ frÄgor om hÀlsa, motivation och hur deras upplevda hÀlsosituation pÄverkar skolarbetet. Studien innehÄller respondenternas berÀttelser om sin egen hÀlsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrÄn AntonovskyŽs teori om Kasam och utifrÄn Katie Erikssons hÀlsobegrepp.

Syftet med denna studie var att kartlÀgga synskadades erfarenheter av kollektivt resande samt att ta reda pÄ om eventuella brister i reskedjan gav konsekvenser pÄ deras aktivitetstrepertoar.Sju personer med synskador, boende i SkÄne och som anvÀnde kollektivtrafiken minst tvÄ gÄnger i mÄnaden intervjuades utifrÄn en egenskapad intervjuguide. Resultatet visade pÄ ett antal faktorer i reskedjan som deltagarna upplevde vara svÄra, till exempel att ta del av information om en resa, uppfatta vilken buss som kommer till hÄllplatsen, veta var man skulle gÄ av samt att byta fÀrdmedel. Vidare visade resultatet av studien pÄ att deltagarnas aktivitetsrepertoar pÄverkades pÄ sÄ sÀtt att de fick svÄrare att utföra vissa aktiviteter, dÄ framför allt aktiviteter i aktivitetskategorin fritidsaktiviteter..

Theatre is often seen as an act to entertain or provoke, however the main argument of this paper is that theatre also can be seen as a process to build peace. This study focuses on and explores how artistic processes, such as Forum Theatre developed by Augusto Boal, can be used as a method to promote psychosocial reconciliation in war-shattered areas. With the use of Forum Theatre the spectators becomes the spect-actors, the subjects that act and not the objects that are acted upon. Subjects that are encouraged to try and find solutions to social problems by acting out possible solutions and evaluating them. By analyzing how a number of organizations have worked with Forum Theater on the Balkans and with a theoretical approach combining Homi K.

The aim of this study was to examine young men born between 1990-1995 with anorectal malformations (ARM) whom have undergone the new PSARP-operation starting in 1990, and how they experience their psychosocial and sexual health. The study also examines how they cope with their life situation and what their experience is of the health care and how they were responded to through out the years. This study is a qualitative research and consists seven semi- structured interviews with young men between sixteen and twenty years old. The analyses of this material resulted in three themes around which the study centers: psychosocial health, sexual health and the medical establishment and the informants thoughts about the proposition of counseling for themselves and other individuals born with ARM. The study shows that these young men have a good psychosocial health and a likely reason for that is good parental relationships and close friendships.

Teamarbete blir vanligare och vanligare inom vÄden och som sjukgymnast pÄverkas ofta ens arbetet av andra professioners arbete. Det finns dock mycket lite forskning om hur sjukgymnaster upplever sin roll i teamet. Ansvarfördelningen inom teamet kan variera mycket mellan olika team och detta beror bland annat pÄ de olika individer som ingÄr. Sex sjukgymnaster intervjuades genom personliga besök eller via telefon. Svaren transkriberades och analyserades dÀrefter enligt Burnard (1991).

Work environment activities, such as work health promotion, can take place at different levels - though the best result is obtained when all levels can interact. The overall aim with this study was to examine the impact of health promotion on work related well-being and stress in an industrial company. The focus was on employee experience of and participation in company initiated wellness activities. A quantitative cross-sectional study was conducted in which parts of the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ II) were used to examine factors in the psychosocial work environment, and well-being was examined with the Satisfaction with Life Scale (SWLS). In all 303 employees (50 %) responded to the survey.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt sammanstÀlla kunskapslÀget över bildterapins vÀrde som arbetsterapeutiskt medel vid rehabilitering av vuxna med psykisk ohÀlsa. Litteratursökningen genomfördes i flera databaser över publicerade vetenskapliga artiklar samt genom en sekundÀrsökning i referenslistorna hos de artiklar som hittats via databassökningen. Vid analysen av resultatet anvÀndes en indelning av kreativa aktiviteters vÀrde enligt Creek (2008a) som ett raster. Resultatet beskriver först kortfattat studiernas karaktÀr, dÀrefter beskrivs studiernas bevisvÀrde och bildterapins effekter. Efter detta beskrivs det som framkommit vid analysen, bildterapins vÀrde.

Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.

LÄgt protein- och energiintag Àr vanliga kÀnnetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsÀtter ofta det otillrÀckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella ÄterhÀmtningen. Syftet med denna studie Àr att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frÄgestÀllningar efterstrÀvas att besvaras: Hur pÄverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet Àr Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd ? modellen.

Fibromyalgi karaktÀriseras av utbredd, diffus vÀrk i musklerna och ömhet vid beröring och tryck. Sjukdomen kan ha ett negativt inflytande pÄ dagliga livets aktiviteter vilket kan leda till aktivitetsbegrÀnsningar. Syftet med studien var att undersöka om kvinnor med diagnosen fibromyalgi upplever aktivitetsbegrÀnsningar i vardagen. Syftet var ocksÄ att beskriva vilka aktiviteter som begrÀnsas, pÄ vilket sÀtt de begrÀnsas och vilka copingstrategier och praktiska lösningar som anvÀnds. Metoden som anvÀndes var halvstrukturerade intervjuer som utfördes pÄ fem kvinnor med fibromyalgi.

Syftet var att undersöka vilka psykologiska och emotionella reaktioner som förekom i samband med idrottsskada. Vad som gjorde att en ung idrottsflicka kommer tillbaka till idrotten och vad som fÄr henne att följa rehabiliteringsplanen efter en allvarligt idrottsskada.?Cognitive appraisal model? (Wiese-Bjornstal et al. 1998) har anvÀnts som teoretisk model för en djupintervjustudie med fyra 17-18 Ärs elitidrottsflickor i lagbollspelen fotboll och handboll. Deltagarna intervjuades 3 gÄnger.

Idag utsÀtter vi vÄra kroppar för ett stresspÄslag som vi inte Àr skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor nÀr vi ska prestera, men nÀr kraven blir för höga fÄr kroppen ingen ÄterhÀmtning vilket kan orsaka bÄde fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgot förhÄllande mellan upplevd stressnivÄ och nivÄn av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lÀstes av den fjÀrde dagen av undersökningsledaren. EnkÀten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) anvÀndes i en svensk förkortad översÀttning.

Introduktion: Under 1990-talet upptÀcktes bröstcancergenerna BRCA1/2. Kvinnor med mutationer i dessa gener drabbades oftare av bröstcancer. Profylaktisk mastektomi visade sig kunna reducera risken för bröstcancer avsevÀrt. De kvinnor som valde ingreppet stod inför en omvÀlvande upplevelse som de saknade tidigare erfarenheter av. Syfte: Att belysa upplevelser, psykosocial pÄverkan och omvÄrdnadsbehov hos kvinnor med en förhöjd risk för bröstcancer som har genomgÄtt en profylaktisk mastektomi.