Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna och den tredje största dödsorsaken efter hjÀrtinfarkt och cancer. Individuell vÄrd och behandling Àr av största vikt dÄ sjukdomen drabbar patienter olika. Att drabbas av stroke innebÀr stora förÀndringar i det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att förbereda patienter och anhöriga inför dessa förÀndringar. Syftet med studien var att fÄ ökad kunskap om hur strokepatienter och anhöriga förbereds inför hemgÄng samt vilken roll sjuksköterskan har i förberedelserna angÄende information, stöd och fysisk rehabilitering.

SamhÀllets behov av arbetsföra individer har medfört att det Àr viktigt att fÄ mÀnniskor som Àr sjukskrivna Äter i arbete. Arbetsgivarna Àr de som har rehabiliteringsansvar för sina anstÀllda och för att lyckas med denna rehabilitering Àr det viktigt för arbetsgivarna att veta vad som frÀmjar individers motivation och framgÄng i rehabiliteringsarbetet. Syftet med denna undersökning var att studera individers upplevelse av deltagande i LuleÄ kommuns rehabiliteringsÄtgÀrd Ormberget ? en ?Arena för hÀlsa?. FrÄgestÀllningarna som skulle besvaras var hur deltagandet i ÄtgÀrden pÄverkade individernas uppfattning om den egna förmÄgan och hur de upplevde sambandet mellan ÄtgÀrden och det egna arbetet.

KriminalvÄrdens vision Àr att de intagna ska fÄ verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto Àr "BÀttre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens instÀllningar pÄ kriminalvÄrden (pÄ behandlingsanstalt och frivÄrden) kring pÄverkande faktorer mot att minska eller motverka Äterfallsförbrytare, samt om det fanns nÄgon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade Ätta individer frÄn kriminalvÄrden och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger pÄ teorier frÄn Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att anvÀnda förförstÄelsen i tolkningsprocessen.

SjukförsĂ€kringen genomgick en förĂ€ndring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen fĂ„ fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska pĂ„ antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och Ă€ven pĂ„ de som redan var i en pĂ„gĂ„ende sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebĂ€r tidsgrĂ€nser för bedömning av Ă„tergĂ„ng i arbete för att förhindra flerĂ„riga sjukskrivningar. Ökade resurser lades pĂ„ Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för sĂ„ kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmĂ„ga. Denna uppsats Ă€r utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats Ă€r att beskriva hur personer med lĂ„ng sjukskrivning upplever övergĂ„ngen mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.

?Man skulle ju inte fÄ för sig att söka upp nÄgon som kan hjÀlpa en med psyket för dÄ har man ju nÄgot fel pÄ huvudet?Det anses inte vara lika viktigt att lÀgga fokus pÄ den psykiska rehabiliteringen under Àn skada i jÀmförelse med den fysiska ÄterhÀmtningen. Trots att mÄnga som blir skadade upplever att den psykiska pÄfrestningen Àr den som ger störst effekt pÄ individen. Syftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka psykiskt upplevda kÀnslomÀssiga effekter en fysisk skada kan medföra och hur den skadade i sÄ fall ansÄg sig vilja ha hjÀlp med att hantera dessa kÀnslor.Resultatet av studien visar pÄ att respondenterna upplevde liknande kÀnslor under respektives rehabiliteringsprocess samt att majoriteten av de tillfrÄgade önskade att de fÄtt hjÀlp av en psykolog eller mental trÀnare under denna tid för att underlÀtta ÄtergÄngen till idrotten. Det som Àven framkom i resultatet var betydelsen av hur mycket trÀnaren involverade sig vÀl under rehabiliteringen. .

Under 1980-talet ökade arbetstempot och kraven inom organisationer samtidigt som den egna kontrollen och pÄverkan minskade tydligt. Vilket resulterade i att alltfler sjukskrev sig. Den psykosociala stressen blev den centrala orsaken till ohÀlsan. Olika studier har visat att psykosocial stress kan leda till muskelbesvÀr. Den viktigaste komponenten i ÄterstÀllning av balansen Àr tid för ÄterhÀmtning.

Patientgruppen yngre strokedrabbade Àr, trots till sitt lÄga antal, en viktig grupp i det avseende att de befinner sig ?mitt i livet? och har i regel familj och yrke att rehabiliteras tillbaka till. Forskning visar dessvÀrre pÄ ej sÄ framgÄngsrika behandlingsresultat med ej tillgodosedda behov och minskad livstillfredsstÀllelse. Syftet med studien var att undersöka yngre mÀnniskors livstillfredsstÀllelse efter insjuknandet i stroke och genomgÄngen rehabilitering utifrÄn nio olika aspekter av livet, samt undersöka till vilken grad livstillfredsstÀllelse Àr Älders- och/eller köns betingat. Studien bygger pÄ en tidigare enkÀtstudie bestÄende av 1068 förstagÄngsinsjuknande strokepatienter mellan 18-55 Är, ett material som inhÀmtats frÄn Riks-Stroke, det svenska kvalitetsregistret för strokevÄrd.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

LÄngvarig smÀrta Àr ett svÄrbehandlat och resurskrÀvande tillstÄnd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att anvÀnda sig av för att hantera sin smÀrta. Syftet med studien var att ta reda pÄ vad copingstrategier innebÀr för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med lÄngvarig smÀrta lÀr ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primÀr- och specialistvÄrd i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med lÄngvarig smÀrta.

LÄngvarig smÀrta Àr ett svÄrbehandlat och resurskrÀvande tillstÄnd. Copingstrategier anses vara ett verktyg för patienten att anvÀnda sig av för att hantera sin smÀrta. Syftet med studien var att ta reda pÄ vad copingstrategier innebÀr för sjukgymnaster och hur sjukgymnaster som arbetar med patienter med lÄngvarig smÀrta lÀr ut copingstrategier. Ett selektivt urval av sjukgymnaster inom primÀr- och specialistvÄrd i Norrbotten genomfördes. Dessa intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med copingstrategier i rehabilitering med patienter med lÄngvarig smÀrta.

Denna uppsats Àr ett resultat av en försöksstudie med anvÀndning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperationer pÄ LÀnssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna Àr kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio Är tillbaka, den andre författaren har lika lÄng erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förstÄelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knÀprotesoperation. Det IKT-stöd som Àr i fokus i detta arbete Àr en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva trÀningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min HÀlsoplan. Författarna har valt att utgÄ ifrÄn ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrÄn detta anvÀnt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys.

Det storskaliga och industrialiserade jordbruk som utvecklats under den senare hÀlften av nittonhundratalet har inneburit stora förÀndringar för odlingslandskapet. Den biologiska mÄngfalden har minskat kraftigt och kulturbÀrande landskapselement har hotats. DÀrför finns det nationella miljömÄlet Ett rikt odlingslandskap som syftar till att forma ett produktivt odlingslandskap som frÀmjar vÀxt- och djurliv, men som ocksÄ Àr vÀrdefullt för mÀnniskan utifrÄn kulturhistoriska och estetiska aspekter. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i miljöpsykologiska teorier för att undersöka vilket vÀrde jordbrukets kulturmiljö har för mÀnniskans vÀlbefinnande och hur den kan anvÀndas som rehabiliteringsverktyg. Företagare i SkÄne som bedriver rehabilitering i gÄrdsmiljö har intervjuats för att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för denna typ av verksamhet.

Göteborgs Universitet(GU) Àr en av FHV Previa AB största kunder. Detta projektsarbetet genomfördes enligt önskemÄl frÄn GU ledning. Under perioden 2006-2007 har man observerat stigande sjukskrivningstal samt stressrelaterad ohÀlsa hos doktorander pÄ GU. Personalavdelning larmade att sjukskrivningstalet bland doktorande högre (5,8%) Àn bland andra yrkesgrupper (3,4%). Antalet arbetsrelaterade sjukskrivningar hos doktorander var 59% det Àr betydligt högre Àn bland övriga anstÀllda pÄ GU, 28% Doktorander har en speciell arbetssituation oftast med otrygg anstÀllningsform och höga krav att prestera under ekonomiskt begrÀnsad tid.

Grundsynen Àr idag att individer med psykiska funktionsnedsÀttningar i största möjliga utstrÀckning ska rehabiliteras i sin hemmiljö. VÄrden erbjuder dock fortfarande rehabiliteringsinsatser utanför hemmet och dagverksamheter inom psykiatrin Àr ett exempel pÄ detta. Dagverksamhet Àr en vÄrdform dÀr deltagarna kombinerar vardagslivet med psykiatrisk behandling och rehabilitering.Syftet med denna studie var att beskriva personer med psykiska funktionsnedsÀttningar och deras upplevelser av deltagande i en dagverksamhet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag anvÀndes. Intervjuerna genomfördes med Ätta personer som har psykiska funktionsnedsÀttningar och har en pÄgÄende kontakt med en dagverksamhet inom nÀrpsykiatrin sedan minst ett Är tillbaka.Resultatet i studien visar att deltagarna har fÄtt nya vanor och ny struktur i vardagen genom sitt deltagande i dagverksamheten.

UtifrÄn tidigare forskning pÄvisas att den psykosociala ohÀlsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens grÀnser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan pÄ den psykosociala arbetsmiljön. Brist pÄ ÄterhÀmtning Àr en faktor som oftare nÀmns i samband med psykosocial ohÀlsa. Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och ÄterhÀmtning samt om det skiljer sig Ät gÀllande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet.