Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka förestÀllningar och upplevelser som kommuniceras frÄn patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med sÀrskild fördjupning mot musikterapi i cancervÄrd, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen Àr kvalitativ, med influenser frÄn fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar frÄn 8 musikterapier. Forskaren deltog sjÀlv i den beskrivna verksamheten och materialet prÀglas av subjektivitet.

Bakgrund: Sedan 1970 har insjuknandet i cancer ?kat, idag finns det d?rf?r fler personer som lever med en cancerdiagnos, b?de f?r att fler fall uppt?cks och f?r att ?verlevnaden har ?kat. Alla som f?r diagnosen cancer ska enligt den nationella cancerstrategin fr?n 2009 bli tilldelad en namngiven kontaktsjuksk?terska. De ska f?rb?ttra patientens och n?rst?endes delaktighet och inflytande, underl?tta kommunikation och information mellan dem och v?rden samt vara en trygghet och skapa kontinuitet.

Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?Rehabilitering Àr ett samlingsbegrepp för alla ÄtgÀrder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjÀlpa sjuka och skadade att Ätervinna bÀsta möjliga funktionsförmÄga och förutsÀttningar för ett normal liv..

Att ?ka f?rst?elsen f?r hur olika logiker samverkar och ibland motverkar varandra i samband med upplevelsen och framst?llningen av Standardiserade v?rdf?rlopp (SVF) inom cancerv?rden. Vidare unders?ks hur dessa logiker relaterar till evidensbaserad praktik samt om det finns f?r?ndringar ?ver tid..

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av teamarbete vid rehabilitering av personer med ryggmÀrgsskada. Metod: En kvalitativ metod anvÀndes. Sex arbetsterapeuter frÄn norra Sverige intervjuades. Alla arbetade i team med rehabilitering av personer med ryggmÀrgsskada. Data analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

I detta arbete förklaras knÀledens uppbyggnad och funktion, vad som sker vid muskelatrofi samt hur man kan ÄtgÀrda ett skadat korsband med olika sorters operationsmetoder och rehabilitering. Det tas Àven upp problem som kan uppstÄ för djurÀgaren under denna tid och exempel pÄ hur man kan förhindra dessa. En intervju Àgde rum i syfte att ge en inblick i hur hela förloppet, ifrÄn skada till rehabiliteringens slut, kan se ut ur en djurÀgares perspektiv. En djursjukskötare med goda kunskaper om rehabilitering intervjuades ocksÄ och gav exempel pÄ hur muskelatrofi kunde rehabiliteras efter en korsbandsoperation..

Studien handlar om lÄngtidssjuka, utlandsfödda kvinnors upplevelser av den arbetslivsinriktade rehabilitering de har fÄtt och huruvida de upplever att den har varit betydelsefull, vÀrdefull och stÀrkande för dem och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och bestÄr av fem semistrukturerade intervjuer med kvinnor i Äldern 45-52 Är, som Àr födda i Mellanöstern och har bott i Sverige i mer Àn 20 Är. Gemensamt för samtliga informanter Àr att de har diagnosen fibromyalgi. Studien visar pÄ att kvinnorna i nulÀget mÄr sÄ dÄligt att de sannolikt har ett större behov av medicinsk rehabilitering Àn arbetslivsinriktad rehabilitering. De upplever att sammanhÄllna rehabiliteringsprogram och samtalsstöd har varit de rehabiliteringsinsatser som har hjÀlpt dem i störst utstrÀckning..

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.

Inledning: Helhetssynen pÄ rehabiliteringen efter en CI-operation berörs av mÄnga olika aspekter som pÄverkar livskvaliteten. Vid rehabiliteringen efter att ha opererat in ett cochleaimplantat (CI) Àr det viktigt att inte bara se till patientens direkta hörselbehov, utan ha en bredare helhetssyn och ta hÀnsyn till andra behov patienten kan ha. Olika delar i rehabiliteringen efter en CI-operation Àr teknisk -, medicinsk-, pedagogisk-, psykologisk-, psykosocial-, och samhÀllelig hörselrehabilitering. Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt rehabiliteringsmetoder vid CI-operation sker med utgÄngspunkt i en helhetssyn pÄ rehabilitering inom audiologisk forskning, samt undersöka hur livskvaliteten pÄverkas efter CI-operation. Metod: Examensarbetets syfte och frÄgestÀllningar har granskats och besvaras genom en systematisk litteraturstudie.  Resultat: Studier med en helhetssyn pÄ rehabiliteringen som innefattar de sex olika delarna inom hörselrehabilitering saknades. Studiens resultat indikerar att livskvaliteten efter en CI-operation blir avsevÀrt förbÀttrad, detta utvÀrderas med olika sjÀlvskattningsskalor och rehabiliteringsmetoder.

Denna uppsats handlar om musikterapi som behandling i psykosocial rehabilitering av vuxna cancerpatienter. Syftet var att undersöka förestÀllningar och upplevelser som kommuniceras frÄn patienter genom musikaliska gestaltningar eller andra uttryck med anknytning till musikterapin.Uppsatsen beskriver cancersjukdom och rehabilitering ur ett psykosocialt perspektiv. Den beskriver musikterapi, med sÀrskild fördjupning mot musikterapi i cancervÄrd, samt illustrerar arbetet genom kliniska exempel.Undersökningen Àr kvalitativ, med influenser frÄn fenomenologi och hermeneutik. Underlaget utgörs av empiriska data: arbetsanteckningar frÄn 8 musikterapier. Forskaren deltog sjÀlv i den beskrivna verksamheten och materialet prÀglas av subjektivitet.

För att hjÀlpa personer med funktionshinder som Àr arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. UtifrÄn studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehÄllsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvÀrderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mÄl inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

 The purpose of this study was to study how surgical nurses experiences their work order in the operating room (OR), and how they experience their psychosocial work environment and work organization in terms of hierarchical structures..

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Att anvÀnda sig av naturens lÀkande kraft hÄller pÄ att ta form som metod i Sverige, medinriktning pÄ dess effekter gÀllande psykisk ohÀlsa. Denna studie har med utgÄngspunkt i enlitteraturöversikt över svensk forskning pÄ omrÄdet undersökt hur grön rehabilitering definierasoch vilka metoder som inkluderas. Studien har funnit en gemensam teorigrund för grönrehabilitering och jÀmfört denna med tvÄ inom socialt arbete viktiga teoretiska perspektiv,socialkonstruktionism och systemteori. Efter att studien beskrivit vad som kan ses vara grundenför grön rehabilitering med inriktning pÄ psykisk ohÀlsa gjordes en ansats att utröna pÄ vilkaomrÄden inom socialt arbete metoder frÄn grön rehabilitering skulle kunna implementeras. Vadsom blev tydligt i detta var hur praktikerna inom vissa omrÄden skulle kunna tillföra kvalitéerhos varandra.

Grön rehabilitering innebÀr att naturen anvÀnds som ett lÀkande element tillsammans med den traditionella vita vÄrden. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med bÄde personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter dÀr grön rehabilitering bedrivs. MÄlgruppen Àr lÄngtidssjukskrivna och fokus ligger pÄ deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder pÄ att naturen har en positiv inverkan pÄ deltagarnas psykiska och fysiska lÀkeprocess; de fÄr möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrÄn teorierna empowerment och kÀnsla av sammanhang - KASAM.