Bakgrund: En Psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad Psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad Psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Bakgrund: En Psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad Psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad Psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Bakgrund: En Psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad Psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad Psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Bakgrund: En Psykos innebär att tappa fotfästet i verkligheten. Risken för att drabbas av försämrad livskvalitet med stort lidande är hög. Tidigt insatta interventioner hos personer med nydebuterad Psykos kan hindra ett ogynnsamt sjukdomsförlopp men forskning av nyinsjuknade genererar sällan kunskap gällande omvårdnad. Patienters symptombild med starka vanföreställningar och oro komplicerar ofta försök att interagera och en gynnsam vårdrelation kan vara svår att utveckla i och med patienternas speciella tillstånd.Syfte: Att beskriva hur personalen kan skapa en vårdprocessfrämjande relation med personen som drabbats av nydebuterad Psykos på en slutenvårdsavdelning.Metod: Systematisk litteraturöversikt inkluderat femton artiklar med kvalitativt perspektiv för att besvara syftet. Data har analyserats med hjälp av kvalitativ metasummering.Resultat: Resultatet antyder på fördelar med att skapa tillit på ett tidigt stadium med hjälp av vårdrelationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en Psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med Psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen.

Syftet med denna litteraturstudie var att utifrån individens upplevelser av återhämtning under och efter en Psykos undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen. Den frågeställning som författarna hade var: Vilka faktorer bidrar till den personliga återhämtningen för människor med Psykosproblematik? Kvalitativa studier (n=12) som är sökta i databaserna PsycINFO, CINAHL och sökmotorn ELIN@dalarna ligger som grund för resultatet. Artiklarna söktes och valdes ut om de var relevanta gentemot syfte och frågeställning och granskades därefter med hjälp av en granskningsmall. Resultatet visade att upplevelser under återhämtningsprocessen är olika för varje individ, och det finns ett flertal faktorer som är betydelsefulla för den personliga återhämtningen.

Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i Psykos, beskrivna av psykoterapeuter.Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i Psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig Psykos?.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig Psykos?.

SammanfattningBakgrund:I Sverige finns 30 000 ? 40 000 personer med Psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning.

Sammanfattning:Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk.Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med Psykossjukdom.Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades.Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har Psykossjukdom upplever ett komplext liv.

Syftet med studien var att beskriva och öka förståelsen för vad patienter medPsykosproblematik upplevde vad i vården som var befrämjande eller hindrande ideras återhämtningsprocess och för deras hälsa, hur det tog sig i uttryck ochvarför.Patienterna vårdades på ett för målgruppen specialiserat internatboende.Metod, studien hade en beskrivande och tolkande design med hermeneutiskfenomenologisk metod inspirerad av Van Manen. Datainsamlingen genomfördesmed hjälp av semistrukturerade intervjuer, sju deltagare medverkade i studien.Analysen utfördes i flera steg, holistisk strategi, detaljerad strategi och selektivstrategi. Resultatet av analysen utmynnade i fem huvudteman med fjortontillhörande subteman: Mellanmänsklig relation, Demokratisk atmosfär,Kommunikation, Att vara aktiv ochHopp. Hoppet framkom som en naturlig och underliggande aspekt somgenomsyrade alla andra teman. Den övergripande tolkningen utmynnade ibegreppet Medvaro, som var det gemensamma för alla teman.

I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i Psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i Psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området.

Psykosrelaterade diagnoser är de mest förekommande diagnoserna bland rättspsykiatriskt vårdade patienter inom den rättspsykiatriska vården. Dessa patienter riskbedöms för framtida våld och i vården ingår riskhanteringsarbete, vilket sker innan patienterna skrivs ut eller överförs till annan vårdform. Syftet med studien var att beskriva dömda rättspsykiatriska patienter med Psykosrelaterade diagnoser, vilka lämnat den slutna rättspsykiatriska vården vid Rättspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall mellan åren 2005-2010. Beskrivningen fokuserades på patienternas riskbedömning för våld med HCR-20, vart patienterna hade skrivits ut eller hade överförts samt deras nya lagföringar. Patienter med och utan Psykosrelaterad diagnos jämfördes med varandra.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.