I läroplanen (Lpo94) står det att ?Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.? Lärarna ska följa läroplanen och aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter, men tycker eleverna att detta efterföljs? Tidigare forskning visar att pojkar som grupp dominerar lektionerna och får mer tid och mer uppmärksamhet av lärare än vad flickor får. De klara könsmönstren modifieras dock av nyare studier där man kan se en förändring i skolans könsmönster. Tidigare forskning och studier grundar sig dock på lärares och utomståendes observationer, vilket gör det intressant att undersöka skolans arbete med jämställdhet utifrån ett elevperspektiv. Syftet är att undersöka hur elever på högstadiet uppfattar lärares arbete med att motverka traditionella könsmönster och om svaren skiljer sig åt med avseende på kön.

En människas religiösa övertygelser påverkas starkt av hennes uppväxtmiljö och relation till föräldrarna. I ett alltmer heterogent samhälle står såväl den kristna kyrkan som kristna familjer inför utmaningar som tidigare generationer inte har mött. Förevarande arbete avser belysa kristna föräldrars reflektioner kring och erfarenheter av föräldraskap i allmänhet, samt andlig vägledning av barnen.Studien har utgått från ett bekvämlighetsurval med svenska och engelskspråkiga deltagare, och datainsamlingen har skett genom en kvalitativ epostenkät. Innehållsliga teman har identifierats, och deras inbördes förhållanden undersökts, med hjälp av grounded theory och frekvensanalys.Kristna föräldrars uppfattning om föräldraskap harmonierar i stora drag med rådande normer i samhället. Man anser vidare att kristna föräldrar har ett ansvar att vägleda sina barn in i den kristna tron, även om diskursen kring andlig vägledning är något tvetydig.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra hur socialsekreterare fattarbeslut om tränings- och referensboende för hemlösa personer med missbrukoch/eller psykisk ohälsa. Fokus för studien låg på hur socialsekreteraresbeslutsprocesser ser ut och vilka avvägningar som ingår i dem. Undersökningenhade en kvalitativ ansats och byggde på semistrukturerade intervjuer med femenskilda socialsekreterare samt en fördjupningsintervju vid vilken två av dessadeltog. Analysen var tematisk med inslag av meningskoncentrering och empirinanalyserades med hjälp av de teoretiska begreppen accounts, disciplinering,gräsrotsbyråkrati och diskretion. Resultaten visade att bedömning av klientensmotivation och vilja, boendekapacitet, historia samt risken för att misslyckas iboendet ofta ingår i beslutsprocesser i ärenden som gäller tränings- ochreferensboende.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilken funktion användandet av multietniskt ungdomsspråk samt kodväxlande har för ungdomar med invandrarbakgrund och om det finns några tydliga särskiljande drag dem emellan. Vidare har jag undersökt hur och om lärarnas attityder påverkar ungdomarnas språk. Jag har genomfört en studie av högstadieelever i nordöstra Göteborg med utgångspunkt från tidigare forskning av bl.a. Kotsinas kring multietniskt ungdomsspråk. Jag har arbetat utifrån ett kvalitativt perspektiv för att skapa en förståelse för de mönster jag iakttagit.

?Den svenska buggen?: framväxt, organisation och ideologi 1940-tal till och med år 1985 är en C-uppsats i historia. Den är skriven av Linda Holtby och framlagd vid Högskolan Dalarna vårterminen 2006. Uppsatsen undersöker dansen ?svensk bugg? och syftar till att utreda dansens framväxt, ideologi och organisatoriska struktur med avstamp i svenskt 1940-tal och avslut år 1985.

Titel: En kvalitativ innehållsanalys av Sveriges största nättidning ? Aftonbladets nätupplaga. Författare: Joakim JonssonHandledare: Ingegerd RydinExaminator: Ulrika SjöbergTyp av rapport: C-uppsats 10 poängUtbildning: Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Medie- och kommunikationsvetenskap 41-60 poängDenna rapport avser att undersöka Aftonbladets Internetbaserade tidning, Aftonbladet.se. Sidan har dagligen ett stort antal besökare och är därför en viktig del i svensk nyhetsförmedling. Undersökningen har i huvudsak riktat in sig på frågeställningen: Hur Aftonbladet.se vänder sig till unga läsare? Det som undersöks är vilka hjälpmedel de tar till, så som layout, retorik och bilder.

Det här arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgå. Arbetet ställer sig frågorna:Vilka rättigheter har barn med asperger till att få hjälp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förståelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgång, där även styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgången och av intervjuerna är mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förståelse både om det enskilda barnet och om funktionsnedsättningen.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet.

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området.

I detta arbete behandlas frågor som berör förändringsarbete. Alla verksamheter och organisationer arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera den egna verksamheten. Genom att arbete med förändringar på ett strukturerat sätt kan företag och organsiationer öka sannolikheten när det gäller att arbeta fram rätt lösningar och förändringsförslag till den utvecklade verksamheten.I mitt arbete har jag undersökt hur verksamhetsutvecklare genomför förändringar. Jag har, genom intervjuer, tagit reda på vilka metoder som används och hur dessa metoder är uppbyggda. Genom att studera de metoder som angivits har jag kommit fram till att metoderna, i stora drag, innehåller liknade arbetssteg.

Syftet med vår studie har varit att undersöka de handleddas upplevelse av handledaren utifrån den auktoritära respektive den mer jämlika handledarrollen. För att samla in vårt material genomförde vi semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare från fem olika kommuner. Kravet var att de skulle ha haft extern handledning under minst tre år. Då vi avsåg att få fram de handleddas upplevelser använde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vi valde att använda oss av French och Ravens perspektiv på maktbaser för att analysera vårt material.Vårt huvudsakliga resultat visar i korta drag att några av de intervjuade socialsekreterarna har erfarenhet från auktoritära handledare men samtliga uppger att en auktoritär handledare inte är önskvärd.

Den här studiens syfte var att undersöka hur den sista TV-sända partiledardebatten innan valdagen gestaltades i Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Vi har undersökt om politiken gestaltades som spel eller sakfråga, hur gestaltningen förändrats över tid och vilka faktorer som avgjort vilken gestaltningsform som dominerat. En slutdebatt per decennium från 70-talet och framåt har genomgått en kvalitativ textanalys. Åren är 1976, 1982, 1991, 2002 och 2010.   Den kvalitativa textanalysen kompletterades med dels en kvantitativ studie som redovisar hur många gånger olika karaktäristiska drag från spelgestaltning förekommer i tidningarna, och dels en tillbakablick på de olika valrörelserna för att sätta analysen i en historisk kontext.   Studiens slutsats var att vilken gestaltning som dominerar i tidningarna beror på flera olika saker. En jämnare valrörelse skapar mer artiklar om vinnare och förlorare och ger mer spelgestaltning.

Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

I den här undersökningen tittar jag närmare på dialektutjämningen i Mora genom en studie av två personers språkliga repertoar. Särskilt studeras individuell variation som grund för språklig förändring. I uppsatsen jämför jag språkbruket hos en äldre och en yngre informant, en mor och en vuxen son, i olika samtalssituationer. Den yngre informanten studeras därtill närmare för att se hur dennes individuella variation i tre olika samtalssituationer kan visa på språkliga förändringar i området.Utifrån undersökningen av informanternas språk kan jag visa att Mora-området präglas av en utjämningsprocess. Denna tar sig uttryck dels i att användandet av den traditionella dialekten minskar, dels i att flera traditionella dialektdrag minskar i användning mellan generationerna.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats.