Sökresultat:
243 Uppsatser om Psykologiskt stöd - Sida 16 av 17
Oavsiktlig hypotermi : Operationssjuksköterskans preventiva interventioner
BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.
FÀrg eller siffror vid symtomskattning inom palliativ vÄrd : en kvalitativ studie
BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.
Motivering till livsstilsförÀndring : vad sjuksköterskan pÄ en akutvÄrdsavdelning kan göra för att frÀmja motivationsprocessen hos patienten
BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.
Nyckeln till den positiva spiralen - En studie av musikers syn pÄ sitt övande
Title: The key to the positive spiral - A study of musicians views of their practicing. The purpose with this paper is to make clear how continuous practicing on one element affects not just the specific part but also other things. Is it possible to find a positive spiral where everything can be better if you focus your practicing on one thing? Can this element if it is done daily in a qualitative way transform to a key which will help you to unlock the door to the positive spiral? Are there more keys to find? I am going to reflect my ideas in this paper through a philosophical, psychological and the brain sciences perspective. Quality in action is going to be compared with the quality that you need to set a successful goal, and to reach the state of mind called flow you will need both these qualities.
Ăldre patienters upplevelse av sin vĂ„rdtid pĂ„ en geriatrisk vĂ„rdavdelning : en intervjustudie
BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.
Sjuksköterskors stöd till nÀrstÄende vid smÀrtlindring i hemmet i specialiserad palliativ vÄrd : en kvalitativ intervjustudie
BakgrundEndometrios Àr en kronisk gynekologisk sjukdom med en prevalens pÄ upp till 15 procent. Den uppstÄr nÀr vÀvnad som liknar livmoderslemhinnan fÀster utanför livmodern och orsakar inflammation. Det frÀmsta symtomet Àr smÀrta i bÀcken och buk. Symtomen kan vara diffusa. Den sÀkraste metoden för att stÀlla diagnos Àr laparoskopi.
Rumsskapande faktorer : utformningsförslag till liten trÀdgÄrd för en rumslig kÀnsla
TrÀdgÄrdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min Äsikt Àr att en trÀdgÄrd ska erbjuda Àgaren en egen privat sfÀr Àven om den ligger tÀtt inklÀmd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trÀdgÄrdssammanhang. Rumslighet Àr ett positivt laddat begrepp och nÄgonting man ofta strÀvar efter att fÄ fram i en anlÀggning. Men vad Àr det och hur Ästadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framstÀlla ett utformningsförslag till en kolonitrÀdgÄrd belÀgen pÄ AlmÄsa fritidsby.
Belöningars pÄverkan i arbetslivet : En jÀmförande studie mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar
Belöningar finns pÄ alla arbetsplatser, men sÀttet de tar sig uttryck pÄ kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktÀr och har alla till uppgift att motivera de anstÀllda. Ekonomiska belöningar Àr belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebÀr en kostnad för företaget men utdelas i annan form Àn pengar till de anstÀllda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, sÄsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera pÄ ett psykologiskt och socialt plan.
Livskvalitet hos vuxna med bipolÀr sjukdom : En litteraturöversikt
Bakgrund: BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av Äterkommande episoder av mani och egentlig depression med mellanliggande perioder av psykisk ÄterhÀmtning. Huvudsymtomen vid en manisk episod Àr förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstÀmning, medan huvudsymtomen vid en egentlig depression Àr nedstÀmdhet och minskat intresse eller glÀdje. BipolÀr sjukdom drabbar ungefÀr lika mÄnga mÀn som kvinnor och brukar debutera i tonÄren. Sjukdomen kan pÄverka familjerelationer, arbetsförmÄga med mera. Livskvalitet Àr ett mÄtt som kan anvÀndas för att mÀta en individs vÀlbefinnande och Àr betydelsefull att försöka mÀta vid bipolÀr sjukdom.
KÀnslomÀssig intelligens i arbetslivet - en studie av 20 företags preferenser vid rekryterings- och urvalsarbete
Problemdiskussion I en snabbt förÀnderlig och turbulent omvÀrld inser mÄnga företag att lÄngsiktig och hÄllbar positiv utveckling endast kan uppnÄs genom att utnyttja en högpresterande personalstyrka. Men nÀr klimatet i nÀringslivet förÀndras, förÀndras ocksÄ de egenskaper och kvaliteter som krÀvs för att lyckas i företagsvÀrlden. PÄ den senaste tiden har karaktÀrsdrag som exempelvis uthÄllighet, kommunikationsförmÄga, optimism och anpassningsförmÄga och samarbetsvillighet varit efterfrÄgade i arbetslivet. SÄledes Àr dessa mjuka egenskaper viktiga komplement till den sakkunskap som befattningsinnehavaren förfogar över. Ett sÀtt att sÀkerstÀlla företagets tillgÄng pÄ kÀnslomÀssigt intelligent personal Àr att beakta detta redan vid rekryteringstillfÀllet.
Psykologiska kontrakt och anstÀllningsrelationer -En empirisk studie om förvÀntningar pÄ arbetsgivaren
Ett av mina syften var att undersöka om det finns likheter mellan Goldthorpes begrepp anstÀllningsrelationer och psykologiska kontrakt. I min teoretiska jÀmförelse har jag funnit att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i arbetarklassen och psykologiska kontrakt av transaktionellt innehÄll. LikasÄ att det finns likheter mellan anstÀllningsrelationen i serviceklassen och psykologiska kontrakt av relationellt innehÄll. Arbetarklassen och transaktionella kontrakt karaktÀriseras bland annat av ett renodlat arbetskontrakt i form av ekonomiskt utbyte, kortare anstÀllningsförhÄllanden samt att den anstÀllde fÄ betalt för övertid om denne arbetar mer timmar Àn kontrakterat. Serviceklassen och relationella kontrakt förknippas med utbyten, i relationen mellan arbetsgivare och anstÀlld, som inte bara Àr utav ekonomiskt fokus utan Àven relaterat till sociala och andra icke-materiella utbyten sÄsom karriÀr- och utvecklingsmöjligheter.
SkrÀckens mÄnga ansikten : MÀnniskans rÀdslor & skrÀckfilmen som filmgenre
SkrĂ€ckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det Ă€r genren som sticker mĂ„nga i ögonen, dĂ„ man dĂ€r hittar allt det en annan genre vĂ€ljer bort, eller snarare undviker. Man tĂ€njer pĂ„ grĂ€nserna. Varför tittar man pĂ„ skrĂ€ckfilm, vad kan man tĂ€nkas fĂ„ ut av det? Ăr skrĂ€cken enbart till för att skrĂ€mma oss eller kan det faktiskt komma nĂ„got gott ur den? I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skrĂ€ck.
SkrÀckens mÄnga ansikten - MÀnniskans rÀdslor & skrÀckfilmen som filmgenre
SkrÀckgenren ses ofta som den mest extrema filmgenren. Det Àr genren som
sticker mÄnga i
ögonen, dÄ man dÀr hittar allt det en annan genre vÀljer bort, eller snarare
undviker. Man tÀnjer pÄ grÀnserna.
Varför tittar man pĂ„ skrĂ€ckfilm, vad kan man tĂ€nkas fĂ„ ut av det? Ăr skrĂ€cken
enbart till för att skrÀmma oss eller kan det faktiskt komma nÄgot gott ur den?
I detta arbete har vi forskat kring hur filmindustrin jobbar med skrÀck. Hur
den frÄn dess start gÄtt frÄn harmlös till de idag ofta extrema filmerna som
finns i hyllan, som kan röra runt i bÄde vÄrt samvete och pÄ en moralisk nivÄ.
Vi har dessutom fokuserat pÄ skrÀcken utifrÄn ett psykologiskt perspektiv för
att utforska mÀnniskans rÀdslor och fÄ reda pÄ hur filmindustrin arbetar med
skrÀckgenren för att trycka pÄ vÄra ömma knappar.
Individens upplevelser av en organisationsförÀndring : En studie pÄ IT-avdelningen pÄ Karlstads Universitet
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi vÀljer att kalla, otillÄtet beteende. Vi har valt att definiera otillÄtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anstÀllda gör, tÀnker och Àr som överordnade inte vill att de ska göra, tÀnka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförstÄelse om att otillÄtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillÄtet beteende utan ocksÄ definierar vad som Àr otillÄtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrÄn frÄgestÀllningarna: Vad uppfattas av chefer som otillÄtet beteende? Hur pÄverkar anstÀlldas grad av autonomi chefers uppfattning av otillÄtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anstÀlldas otillÄtna beteende? Hur kan chefers syn pÄ otillÄtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av Àr bland annat av vedertagna motstÄndsforskare sÄsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anstÀlldas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrÄn ett ledningsperspektiv.
KlÀttervÀxter i den urbana miljön
Under vĂ„r utbildning har vi upplevt mĂ„nga problem kring att plantera trĂ€d i urban miljö. TrĂ€den fĂ„r ofta inte det utrymme de krĂ€ver för en, till arten sett, normal utveckling. Ăven den fordrade skötseln Ă€r bristande, framför allt i etableringsskedet. I och med att stĂ€derna vĂ€xer och att trĂ€dens vĂ€xtbĂ€ddar ofta Ă€r minimala, bland annat pĂ„ grund av vĂ€garnas överbyggnader, VA- och andra ledningar, mĂ„ste lösningar tas fram för att behĂ„lla stĂ€derna gröna och öka grönytekvoten. Vi ser att klĂ€ttervĂ€xter kan vara ett bra sĂ€tt att föra in mer grönska i vĂ„ra urbana miljöer.Syftet med det hĂ€r arbetet har varit att ta reda pĂ„ hur klĂ€ttervĂ€xter kan anvĂ€ndas i den urbana miljön.