Studien handlar om att fÄ en inblick om hur vÀrnplikten pÄverkat vÄrt samhÀllsklimat, det kollektiva, den sociala sammanhÄllningen. Fokus har varit att se pÄ sociala fakta som kan ha pÄverkat samhÀllet. Det Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ semistrukturerade intervjuer, dÀr informanterna har givits utrymme, att reflektera och berÀtta hur det var under vÀrnpliktstiden, hur de sÄg pÄ sina vÀrnpliktsvÀnner och förhÄllningssÀttet gentemot varandra. Hur man kunde mötas som individ och grupp. VÀrnplikten var under en lÄng tid en övergripande del i samhÀllet och hade en tydlig folkförankring.

Hög konkurrens mellan organisationer gör att marknaden har blivit tuffare och det gÀller att ligga i framkant för att vara med och slÄss om kunderna. Marknadsföring har lÀnge varit en tung post i budgeten fram till dess att teknologin öppnade upp möjligheten att nÄ ut direkt till sin mÄlgrupp i realtid - gratis. Sociala medier Àr ett omtalat Àmne som ger organisationer möjligheten att fÄ direktkontakt med sin definierade mÄlgrupp. Problemet med denna relativt nya teknik Àr att veta hur organisationer ska anvÀnda de sociala medierna, vilken webbplats eller applikation som passar organisationen bÀst samt hur de bÀst kan anvÀndas. För organisationer som inte Àr bekanta med denna teknik kan det vara rena djungeln att börja anvÀnda de sociala medierna och dÀrför behövs vÀgledande rÄd.Syftet med denna uppsats som skrivs i Àmnet Informatik Àr att studera befintliga strategier för sociala medier och utifrÄn dessa, med komplement ur den empiriska studien, formulera vÀgledande rÄd för anvÀndande av sociala medier ur ett marknadsföringsperspektiv.Genom en intervju med en kommunikatör som arbetar med och förelÀser inom Àmnet sociala medier ges en verklig bild av hur dessa medier anvÀnds inom marknadsföring.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Det senmoderna samhÀllets komplexitet och höggradiga differentiering har gjort risker alltmer svÄranalyserade, vilket har lett till att sociala system mÄste ha en förÀndringsförmÄga för att överleva. Det normala riskanalysarbetet i sociala system (exempelvis företag och organisationer) görs pÄ den nivÄ eller i de interna sektorer dÀr riskerna slÄr igenom. Uppsatsen ger exempel pÄ befintliga riskhanteringsmodeller för detta och presenterar författarens egen, mer övergripande modell, konstruerad utifrÄn de tre systemteoretiska begreppen AGIL, autopoiesis och feedback loops. Modellen illustrerar en dialog mellan systemets definitioner, behov och omvÀrld samt andra system. Uppsatssyftet Àr att belysa sociala systems förÀndringsförmÄga och beredskap för riskhantering samt hur de genom att anvÀnda modellen kan förbÀttra dessa.

Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner strÀva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmÄga samt inspirera till en aktiv fritid. Det Àr en viktig utgÄngspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsÄren till stor del pÄverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem Àr att idrottsÀmnet aldrig har haft sÄ lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gÀlla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas mÀrklig, nÀr man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att frÀmja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillÀgnat sig.

I en studie som BRÅ har gjort visade det sig att hela 46% av de som har varit frihetsberövade Ă„tergĂ„r i brott efter att de har blivit frigivna. Jag har till syfte i denna studie att se hur faktorerna inom sociala bands teorin samt sjĂ€lvkontrollsteorin samspelar eller motverkar varandra för att minska Ă„terfall i brott och för att tidigare frihetsberövade Ă„ter inkluderas i samhĂ€llet. Till hjĂ€lp har jag tagit föreningen KRIS. Studien kommer att vara en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt. Genom upprepade genomlĂ€sningar av intervjuerna fann jag nĂ„gra gemensamma teman som sedan sammanflĂ€tades med mina teorier. Resultatet visade pĂ„ att mina respondenter har brustit i mĂ„nga av de sociala banden som Hirschi tar upp.

En anmÀrkningsvÀrd skillnad mellan spelteoretiska modeller rörande skattebetalning och verkligheten Àr att de förra i avsevÀrd grad tenderar att överskatta skatteundandragandets storlek. I denna uppsats stÀlls frÄgan om man genom att införa sociala normer i en modell för skatteundandragande kan nÄ ett resultat som i högre grad överensstÀmmer med den verkliga nivÄn. Det kan sÀgas vara möjligt att inlemma sociala normer i en modell för skatteundandragande, men eftersom deras inverkan Àr svÄr att kvantifiera kan meningen med detta anses vara begrÀnsad. Av uppsatsens ansatser förefaller det som om en modell dÀr stigmatisering intrÀder vid avslöjat fusk har den största förklaringspotentialen. Det Àr dock inte omöjligt att andra ansatser vid en utökad analys skulle visa sig ha bÀttre förklaringskapacitet.

I denna uppsats sammanstÀlls och granskas forskning som handlar om sexualitet och förÀldraskap. Metoden som anvÀnts Àr systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats Àr intersektionalitet med fokus pÄ maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgÄr frÄn heteronormativa förestÀllningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgÄr frÄn heteronormativa och socialt konstruerade förestÀllningar om homosexualitet och förÀldraskap.

Den finansiella teorin om effektiva marknader och rationella investerare har allt oftare blivitifrÄgasatt i takt med att marknaden utvecklats. Realtidskurser, rekommendationer och ryktenprÀglar mÄnga investerares beslutsfattande och tvingar kanske fram ogenomtÀnkta beslut.Genom att diskutera och analysera hur riskbenÀgenhet pÄverkar investerarnasavkastningsmöjligheter ville jag se om detta öppnar upp möjligheter för sÄ kallade noisetraders och arbitrage traders. Vidare diskuterar jag om marknadspsykologiska effekter kantÀnkas pÄverka börskurser över tiden eller om arbitrage traders fungerar som försvarare av deneffektiva marknaden och handlar bort anomalier som de psykologiska effekterna ger upphovtill. Slutsatsen av min diskussion Àr att investerare inte alltid handlar rationellt och attriskbeteendet hos investerare varierar med deras förvÀntningar, dÄ riskbenÀgenheten kan ökavid förlust och minska vid vinst..

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

MÀkitalo, Sara. (2010). Flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksprogrammets hÀstinriktning. (The social school environment for girls attending agricultural school with horse profile). Skolutveckling och Ledarskap (SOL), LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet var att studera flickors sociala skolmiljö pÄ naturbruksgymnasiets hÀstinriktning.

By reading earlier research on Generation Y, content marketing and on social media during the working process the problem has gradually changed, in accordance with an abductive research approach. The study focus has developed from examine marketing methods on marketing towards Generation Y to include on what social media platform Generation Y is most susceptible for content marketing.The purpose of this study is to help companies whose target market is Generation Y to aim their content marketing through the right distribution channels, to save time and money. To meet this objective and to answer the main question of this study, empirical data was collected through a web based, quantitative survey which was completed by a total of 301 respondents, all of them belonging to Generation Y. The collected quantitative data was contrasted with existing theory and was analysed.The study concluded that Facebook is the social media channel where Generation Y feel most susceptible for content marketing, followed by YouTube. .

SammanfattningGlobaliseringens effekter Àr ett fokusomrÄde för forskning kring ekonomi, samhÀlle och kultur i vÄr samtid. En effekt Àr en förÀndrad syn pÄ individen och individens roll i samhÀllet som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos mÀnniskor. FörvÀntningarna och kraven pÄ individer i arbetslivet kanske kan Äterspegla det samhÀlle som globaliseringen tycks skapa: ett samhÀlle som krÀver flexibilitet, effektivitet och initiativförmÄga. Flera hÀvdar att social kompetens Àr av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhÀlle till trots. Syftet med studien Àr att undersöka i vilken utstrÀckning sociala kompetenskrav har efterfrÄgats i platsannonser samt att utreda hur en sÄdan eventuell förÀndring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger pÄ globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet.Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehÄllsanalys dÀr mikrofilmer med exemplar frÄn Dagens Nyheter studerades.

BAKGRUND: Förskolans historia har prÀglats av individer som har haft ett brinnande engagemang för förskolan och dess utformning. Friedrich Fröbel, Alva Myrdal, Maria Montessori samt filosofin Reggio Emilias grundare Loris Malaguzzi Àr nÄgra utav dem som vi tagit upp mer ingÄende om i bakgrundskapitlet.I det material som vi anvÀnt oss utav talar alla om miljöns betydelse för barns utveckling. Reggio Emilias anhÀngare talar om miljön som den tredje pedagogen. Inom Montessori pedagogiken anses att miljön ska vara utformad sÄ att barnen aktivt Àr delaktiga i sin vardag. Miljön ska vara ett hjÀlpmedel för den pedagogiska verksamheten anses inom Montessori.SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka hur innemiljön pÄ förskolan anvÀnds.