Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier.

I upphandlade kontrakt förekommer det många gånger att väsentliga förändringar sker. Generellt är sådana inte tillåtna eftersom de strider mot de grundläggande principerna som gäller för upphandling. Sker väsentliga förändringar anses beställaren ha tilldelat ett nytt kontrakt, vilket gör att det är fråga om en otillåten direktupphandling. Otillåten direktupphandling är en av de allvarligaste överträdelserna av upphandlingsreglerna och kan medföra att avtalet ogiltigförklaras. Det är därför av stor betydelse för beställare och leverantörer att veta vad som kan utgöra väsentliga förändringar.

Varje år befinner sig cirka 95 000 barn på sjukhus i Sverige. För att kunna möta dessa barn på en adekvat nivå samt att kunna vara korrekt i sin profession krävs det att sjuksköterskor besitter stor kunskap och respekt inom sitt område. Barn kan uppleva att de har en minskad kontroll över sin verklighet när de har blivit sjuka och hamnar i en ny miljö. Avsaknaden av kontroll och osäkerhet kan leda till ovisshet samt oförutsägbarhet. Osäkerheten bidrar till en känsla av att mista greppet om situationen barnen befinner sig i.

Enligt psykodynamiska och kognitiva utvecklingsteorier är det, på grund av de stora psykologiska och fysiologiska förändringar som sker under denna period i livet, vanligt att flickor i tonåren oroar sig över sin egen vikt och kropp. Tidigare forskning påvisar att den ständiga exponeringen av smala idealkroppar, som existerar i mode- och mediavärlden, förvärrar missnöjet över den egna kroppen. Syftet med denna studie var att ge en beskrivning av hur fjortonåriga flickor tänker kring vikt med fokus på kroppen och dagens ideal. Åtta enskilda intervjuer samt en gruppintervju med fyra flickor genomfördes, tolkades och bearbetades enligt en reflexiv intervjumetodik. Resultatet av flickornas tankar kring vikt och ideal samt upplevelser kring den egna kroppen sammanställdes i analysen till fyra kategorier; oro över sin vikt, rädsla för att gå upp i vikt, osäkerhet kring den egna kroppen samt idealbildens medförda press.

Fysisk aktivitet kan förebygga och minska åldersrelaterade fysiologiska och psykologiska förändringar. Effekterna av funktionell träning för äldre är dåligt studerat. I Sörmland pågår ett fallpreventionsprojekt som syftar till att halvera antalet höftfrakturer till år 2012. Studiens syfte var att undersöka om äldres balans, benstyrka och self-efficacy, en persons grad av självtillit att utföra en specifik aktivitet framgångsrikt, påverkades av att göra fem uppresningar från sittande till stående två gånger om dagen under fyra veckor. En intervention genomfördes med 23 deltagare på ett servicehus/äldreboende.

Under de senaste åren har det inom olika medier förekommit intensiva rapporteringar och debatter om fenomenet depression, hos kvinnor. Kvinnors sjuklighet har alltmer kommit att betraktas som orsakade av biologiska faktorer. Inom psykologin söker man finna könsskillnader i egenskaper och beteenden, ett område som massmedia visat stort intresse för. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur unga kvinnor och flickor med depression framställts i svensk dags? och kvällspress, vilka orsaker som angivits till uppkomsten av deras depressioner samt om man uppmärksammat detta ur ett genusperspektiv.

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter.

Syftet med studien var att beskriva förekomst och typ av patienters eventuella oro inför anestesi. Litteraturöversikten har baserats på vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ art. Trettioen artiklar granskades och 21 av dessa valdes ut till resultatet.De flesta studier som behandlade oro inför anestesi var av kvantitativ art. Oro i form av olika slags olustkänslor definierades av flera författare utförligt och på flera sätt. Resultatet påvisade att oro var ett vanligt förekommande fenomen och kunde objektivt mätas med hjälp av självskattningsskalor, där de vanligast förekommande är Visuel Analog Skala (VAS) och State Trait Anxiety Inventory (STAI).

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Introduktion: Diabetes Typ 2 är ett världsomfattande hälsoproblem. Sjukdomen är ärftligmen beror till största del på levnadsvanor. Livstilen påverkar allvarlighetsgraden avsjukdomen. Denna rapport fokuserar uteslutande på typ 2-diabetes mellitus (T2DM). Hur välegenvården fungerar påverkar prognosen hos personer med T2DM.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

Ett missfall innebär en förlust av någonting som kunde ha blivit, och medför därför psykologiska reaktioner hos kvinnor som drabbas. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelser efter ett missfall. Studien baseras på nio vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att söka förklaring och lägga skulden på sig själv: Att livet och framtiden påverkas: Att andras tystnad isolerar: Att behöva stöd och förståelse och Att gå vidare och känna sig styrkt. Vissa kvinnor kände att andra människor inte ville prata om deras förlust och de upplevde sig isolerade med sina känslor och tankar, men det fanns kvinnor som kände sig stärkta av upplevelsen.