Dagligvaruhandeln befinner sig i en hård konkurrenssituation. Det gäller att locka konsumenter till kedjornas butiker, och framförallt få dem att bli trogna kunder. Detta har lett till att livsmedelskedjorna antagit ett antal strategier för att stärka konkurrensförmågan. En av dessa är EMV, Egna Märkesvaror. Detta är produkter som dagligvarukedjorna säljer under eget varumärke, men inte tillverkar själva.

En utveckling i dagens systemutvecklingsprojekt går mot att använda flera olika perspektiv vid utformning av ett informationssystem, exempelvis social kontext och sociologiska- och psykologiska aspekter. Kritik som idag riktas mot informationssystem är att systemen inte motsvarar de krav som finns från de olika intressenterna. Denna rapporten innehåller en presentation av de mål och egenskaper som anses vara viktiga vid utformning av ett informationssystem, för såväl systemutvecklare som användare. Mitt arbete har omfattat en empirisk undersökning samt en litteraturstudie. Den empiriska undersökningen har innefattat tre stycken djupintervjuer med systemutvecklare och användare av informationssystem.

Intresset för den terapeutiska relationen har varit stort ända sedan psykoanalysen utvecklades och har ökat under de senaste decennierna. Begreppet diskuteras fortfarande inom psykoanalytisk teoribildning och har även blivit ett viktigt område för den akademiska psykoterapiforskningen. En forskningstradition som syftar till att förstå olika psykologiska begrepp är fenomenologin. Syftet med denna studie är att förstå begreppet terapeutisk relation som psykologiskt fenomen. Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av den terapeutiska relationen förmedlad genom en intervju analyserades med hjälp av fenomenologisk metod.

Övergripande frågeställning i studien har varit; på vilket sätt och hur blir en muslimskimmigrant påverkad av integrationen till det svenska samhället? Studien bygger på sexintervjuade muslimska immigranter i ålders gruppen arton till femtiofyra, både män ochkvinnor har blivit intervjuade. Resultatet har visat att muslimska immigranter uppleveren stor frihetskänsla av att komma till Sverige och ser det svenska samhällssystemetsom ett ?perfekt? system. Personerna som intervjuades berättade om hur de har varitutsatt för diskriminering och negativa fördomar.

Det kulturella smalhetsidealet innebär negativa konsekvenser för individens psykologiska välbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de själva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och män att förhålla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av självskattningsskalor mäta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt ätande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och män (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lägre body-esteem, äter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jämfört med män.

Människors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur är det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullständigt ologiska och oförväntade medans andra val och beslut kan man nästan säga är förutsägbara? Vad är det jag känner igen och inte känner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller är det för att jag är från en annan kultur med andra värderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhållande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vår närvaro rörande varför vi gör våra val och beslut har länge för mig känts som ett distanserat och främmande sätt att se mänskligheten. Därför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i ämnet genom att titta på och jämföra några av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och där hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag väljer som jag gör och du väljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför våra val? Är det samhället och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Studiens syfte var att undersöka hur kön och sysselsättning påverkarpatienters psykiska mående samt förbättring efter genomförd kognitivbeteendeterapeutisk eller psykodynamisk behandling. N = 1620 deltog iundersökningen (369 män och 1251 kvinnor). Patienternas mående mättmed skalorna Clinical Outcomes in Routine Evaluation ? OutcomeMeasure (CORE-OM) och Symptom Checklist-90 (SCL-90) analyseradesföre och efter behandling. Sysselsättning hade en liten påverkan påmåendet innan behandling.

Hästens foderintag är en viktig biologisk process och behövs för att förse hästen med energi och näring så att de kemiska processerna i kroppen kan upprätthållas. Foderintaget påverkar även mängden näringsämnen och energi som hästen har tillgängligt för utveckl-ing av beteendemässiga och psykologiska processer. Foderintaget påverkas av många olika faktorer och därför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, både interna och externa faktorer, som påverkar foderintaget hos hästen, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansättning i fodret kan påverka foderintaget hos hästar. Kort- och långtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka påverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.

De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs.Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen.

Den här uppsatsen syfte är att undersöka vad som påverkade den markanta prisökningen på bostadsrätter i centrala Göteborg under 2005. Studien syftar till att beskriva och förklara sambanden mellan de ekonomiska- och oekonomiska faktorer som reglerar prissättningen på Göteborgs bostadsrättsmarknad. Faktorer som behandlats i uppsatsen är ränta, inkomst, utbud & efterfrågan, demografi, arbetslöshet, BNP, psykologiska faktorer, homestyling, lockpriser och den så kallade fastighetsbubblan. En kvalitativ fallstudie har genomförts, där fyra personliga intervjuer utgjort den empiriska grunden. Respondenterna har varit personer från fyra mäklarföretag med en stor omsättning i de centrala delarna av Göteborg.

Självhjälpsbehandlingar har visat sig vara ett effektivt behandlingsalternativ för en rad psykologiska besvär, speciellt om de kombineras med någon form av stöd från terapeut. Samtidigt kan behandlingsformen vara förenad med en del svårigheter att självständigt följa instruktioner och på egen hand genomföra behandlingsinterventioner. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan följsamhet till behandling och utfall och hur denna påverkades av tillgången till terapeutstöd vid multikomponent självhjälpsbehandling för insomni. 88 deltagare randomiserade till två behandlingsbetingelser, med eller utan veckovisa telefonkontakter med terapeut, studerades. Resultaten indikerar att en hög följsamhet till vissa behandlingstekniker predicerar ett bättre behandlingsresultat medan följsamhet till andra inte gör det.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.

Nästan all marknadsföring är bortkastad på grund av det mycket aktuella problemet med övermarknadsföring, att konsumenten blir överöst med meddelanden. E-postmarknadsföring är på frammarsch men har speciellt drabbats av problematiken kring övermarknadsföring i och med enkelheten att nå ut till många konsumenter. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka aspekter som är av vikt för konsumentens utvärdering av tillåtelsebaserad e-postmarknadsföring samt hur tidigare upplevelser påverkar konsumenters attityder gentemot densamma. Genom att betrakta e-postmarknadsföring som en form av utbyte mellan marknadsföraren och konsumenten sammanställs faktorer som kan anses vara viktiga för beslutet att ta emot och ta del av e-postreklam.En omfattande enkätundersökning bland studenter vid Uppsala Universitet visar att mottagaren i överlag är negativ gentemot denna typ av marknadsföring och öppnar endast en liten del av de meddelanden som de tar emot. Oavsett hur respondenterna såg på e-postmarknadsföring har de mycket starka åsikter och behandlingen av personlig information är av yttersta vikt.

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Problem: Att åldras innebär ofta biologiska, psykologiska och sociala förändringar. Åldrandet kan även innebära både fysiska och sociala förluster. Detta medför att upplevelsen av ensamhet tenderar bli mer frekvent förekommande. Syftet med uppsatsen är att belysa de äldres upplevelser av fenomenet för att bättre kunna utforma nya strategier och interventioner för att bemöta detta. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats valdes för uppsatsen.