Fenomenet, ensamhet och isolering, som detta examensarbete handlar om, existerar i filosofisk mening inte ?där ute?. Det krävs ett subjekt, en individ, som upplever tillståndet för att det ska existera. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie och evidensanalys, undersöka och identifiera eventuella lagbundenheter kring psykologiska effekter av ensamhet och isolering. Det vill säga, finns det psykologiska effekter som kan sägas vara oberoende av personligheten? Vilka är i så fall dessa effekter? Kanske är det så att alla människor, oberoende av personlighet och situation, förr eller senare i ensamhet och isolering upplever ångest, oro och depression? En sådan slutsats går dock inte att slå fast utifrån det material som har analyserats i detta arbete, dels på grund av metodologiska begränsningar och dels på grund av att fenomenen isolering och ensamhet är svåra att isolera från det upplevande subjektet..

       Introduktion: Tandvårdsrädsla är en av de vanligaste rädslorna/fobierna i den industrialiserade delen av världen. Problemet är vanligare bland barn i latensåldern, ungdomar och unga vuxna än hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.Tandvårdsrädslans etiologi är komplex och har visat sig korrelera med faktorer som ålder, kön, besöksvanor inom tandvård, tidigare smärtsamma upplevelser, tandläkarens uppfattning, oral hälsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvårdsrädsla vid behandling av tandvårdsrädda barn i latensåldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger på 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns många olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvårdsrädda barn i latensåldern.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet.

Arbetsmarknaden och således anställningsrelationen har under de senaste åren genomgått en kraftig förändring. Ett resultat till följd av detta är ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet som visat sig ha en avgörande betydelse för organisationens funktion och dess individer. Syftet med denna studie var därför att, med utgångspunkt från teorin om det psykologiska kontraktet, utreda hur en svensk organisations chefer definierar ömsesidiga förväntningar inom anställningsrelationen samt hur de arbetar med att kommunicera dessa förväntningar. Datainsamlingen utfördes genom djupintervjuer med sex chefer inom säljbranschen och materialet har bearbetats genom en tematisk analys. Resultatet visade på förväntningars gestaltande i form av hårda och mjuka förväntningar.

Vid nedläggning av verksamheter har man i tidigare studier stött på det oväntade fenomenet close-down effect, att anställdas produktivitet ökar. Belöningar kan inverka på anställdas prestation då motivationen, enligt balansteorin, ligger i strävan efter jämvikt mellan belöning och arbetsinsats. Syftet med denna studie är att undersöka belöningars betydelse för anställdas arbetsattityder under nedläggningsprocessen, samt att undersöka om beslutet om nedläggning upplevs som ett brott mot det psykologiska kontraktet. En enkätundersökning och en prestationsbedömning genomfördes bland 275 medarbetare på ett tillverkningsföretag. Studiens resultat indikerar att ju högre anställdas förväntan om belöning är, desto högre är deras tillit till arbetsgivaren.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska färdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes på 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick någon form av fotbollslinje på respektive skola. Informanterna fick fylla i två stycken frågeformulär, Multidimensional Perfectionism Scale som mäter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mäter idrottspsykologiska färdigheter. Resultatet analyserades med hjälp av statistikprogrammet PASW där korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska färdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska färdigheterna. .

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

Undersökningens syfte var att undersöka gymnasielevers motivation till ämnet Idrott och Hälsa. Studien har utgått från en kvantitativ forskningsansats där enkätformulär tillämpats vid utförandet. Insamlad data kommer från 82 respondenter, valda efter en strategisk urvalsprincip. Med anledning av att antalet respondenter är begränsat ämnar studien bara att uttala sig som de respondenter som också ingår i studien. Studien har sin teoretiska grund i Self Determination Theory (SDT) som förklarar motivation utifrån det inre värdet i en aktivitet, inre motivation, eller från yttre faktorer i omgivningen, yttre motivation, eller en total avsaknad av motivation, amotivation.

Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.

 Krav på flexibilitet har bidragit till att tidsbegränsade anställningar har ökat och bemanningsbranschen expanderat de senaste åren. Den nya utmaningen har blivit att bevara det organisatoriska engagemanget hos anställda när inte längre anställningstrygghet kan erbjudas. Studiens syfte var att identifiera vilka faktorer som påverkar unga, vidareutbildade bemanningskonsulters organisatoriska engagemang till bemanningsföretag och klientföretag. Åtta bemanningskonsulter uthyrda på heltidsuppdrag deltog i halvstrukturerade intervjuer. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

De svenska bostadspriserna har fortsatt att stiga och tillsammans med det la?ga ra?ntela?get har a?ven husha?llens skuldsa?ttning stigit. Uto?ver detta har husha?llens amorteringsvilja minskat vilket lett till en oro o?ver att husha?llen inte kommer klara av framtida sva?ngningar i ekonomin. Denna oro visar sig i info?randet av bola?netak och nya amorteringsrekommendationer.Hur svenska husha?ll beslutar kring amortering och sparande a?r en outforskad fra?ga.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem.

Den här studien analyserar fyra psykologiska och sociala faktorer i relation till arbetstillfredsställelse och ålder hos omvårdnadspersonal inom äldreomsorgen. De fyra faktorerna är: kvantitativa krav, kvalitativa krav, uppmuntrande ledarskap och rolltydlighet. Studien utfördes i en medelstor kommun i södra Sverige och 128 personer, undersköterskor och vårdbiträden, från kommunalt ägda och privatägda äldreboenden deltog. För att mäta generell arbetstillfredsställelse utvecklades en skala som mäter övergripande trivsel på arbetet. De fyra faktorerna beräknas med QPSnordic (General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work), som mäter psykologiska och sociala faktorer.