Sökresultat:
855 Uppsatser om Psykologiska färdigheter - Sida 3 av 57
Psykologiska behov för större arbetsmotivation : - samt predicerande av motivationsstil
En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstÄr nÀr individen agerar dÀrför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstÄr nÀr individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundlÀggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: sjÀlvbestÀmmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkÀtstudie genomfördes med 87deltagare.
"Skit i frid" : Förmedla budskap genom broderi
Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.
Att leva med ett stÀndigt ljud : Psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser av tinnitus.
Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och Ätta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primÀra konsekvenser dÀr psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundÀra konsekvenser dÀr sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus fungerade sÀmre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jÀmfört med en population som inte har tinnitus.
Psykologin pÄ aktiemarknaden: dess pÄverkan pÄ upp- och nedgÄngarna pÄ börsen
NÀr ingen verkar kunna förklara vad som hÀnder pÄ aktiemarknaden sÀger mÄnga att psykologin tagit över. Hur kan den kraftiga börsuppgÄngen under slutet av 1990-talet förklaras och den börsbubbla som dÀrefter kom att punkteras? De flesta förÀndringar pÄ aktiemarknaden kan förklaras med hjÀlp av fundamentala faktorer. Men dessa faktorer kan inte förklara alla de vÀsentliga förÀndringarna pÄ aktiemarknaden, kanske har psykologiska faktorer större pÄverkan Àn forskare tror. Syftet med denna teoretiska uppsats Àr att undersöka om psykologiska faktorer kan förklara de kraftiga svÀngningarna pÄ aktiemarknaden och vilka dessa kan vara.
MÀnniskans utnyttjande av andra djur : vardagsmat i dubbel bemÀrkelse : en kritisk diskursanalys av riksdagsdebatter om den svenska djurhÄllningen
Forskningen om det psykologiska kontraktet a?r ofta oka?nd i organisationer som anva?nder sig av ma?l- och prestationsstyrning (Petersitzke, 2009). Denna studies syfte var att underso?ka med- arbetares upplevelser av ma?l- och prestationsstyrning relaterad till inneha?llet i deras psykologiska kontrakt. Ma?l- och prestationsstyrning underso?ktes utifra?n ma?ltydlighet och feedback respektive psykologisk empowerment.
Hemmasittande ungdomar och betydelsen av resurser : En studie om sambandet mellan ogiltig skolfrÄnvaro, psykologiska, emotionella och sociala resurser.
Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.
?Jag kan orden men jag vet inte n?r jag ska anv?nda dem? - Muntliga kommunikativa aktiviteter i spanskundervisning
Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig
kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas
muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan
l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i
undervisningen.
Samband mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer, psykologiska fÀrdigheter och prestation
Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer (klarsynthet, Àltande och negativ emotionsreglering), psykologiska fÀrdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska fÀrdigheter) och prestation med utgÄngspunkt frÄn Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvÀndes en enkÀt som sammanlagt 242 idrottare besvarade. MedelÄldern var 18,42 Är (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 mÀn. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness, pÄverkansmekanismer och psykologiska fÀrdigheter.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av kommunikation och teamarbete i operationssalen
Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska
risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha
goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett
gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador.
Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta
f?rebyggande mot komplikationer under operation.
Sambandet mellan KÀnsla av Sammanhang och psykologiska fÀrdigheter för unga fotbollspelare
Studiens syfte var: (1) att undersöka sambandet mellan KÀnsla av Sammanhangs (KASAM) kategorier begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet och psykologiska fÀrdigheter enligt nÄgra av Ottawa Mental Skills Assessment Tool (OMSAT) kategorier t.ex.: mÄlsÀttning, sjÀlvförtroende och fokus för unga fotbollsspelare pÄ elitnivÄ, samt (2) att undersöka om könsskillnader fanns. För mÀtning av KASAMs kategorier anvÀndes LivsfrÄgeformulÀret (KASAM-29; Antonovsky, 2005). För att mÀta fotbollsspelarnas psykologiska fÀrdigheter anvÀndes OMSAT-3 (Durand-Bush et al., 2001). I studien deltog 224 undersökningsdeltagare som var mellan 15 och 17 Är gamla (N = 224, M = 15,95, SD, = 0,80) varav 171 var mÀn (M = 15,98; SD = 0,81) och 53 var kvinnor (M = 15,86 , SD. = 0,76).
Sambandet mellan allm?nmotorisk koordination och ishockeyspecifik prestation
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter
hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med
deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest
(Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera
tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor.
Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra
med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation
som hj?lper Fr?lunda HC.
Psykosocial arbetsmiljo? och psykologiskt va?lbefinnande inom servicebranschen
Syftet med studien a?r att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljo?n och det psykologiska va?lbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens fra?gesta?llning utga?r fra?n att underso?ka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt va?lbefinnande. Sex individer intervjuades med hja?lp av semi-strukturerade intervjuer.
Prediktorer för negativ kroppsuppfattning : - en studie av mediekonsumtion och psykologiska mekanismer
 Betydelsen av mediekonsumtion innehÄllande ideal/utseendefokus och olika psykologiska mekanismer för kroppsuppfattning studerades genom en enkÀtundersökning. Urvalet bestod av 331 svenska unga kvinnor och mÀn. För kvinnor fanns ett svagt positivt samband mellan mediekonsumtion och positiv kroppsuppfattning. BMI var en tredjevariabel alternativt en mediator i detta samband. Selektiv exponeringsteori föreslÄs som en förklaringsmodell för att förstÄ dessa resultat.
Kreditgivningsprocessen för smÄföretagare : En studie över hur emotionella vÀrden pÄverkar beslutsfattande
Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar Àr nÄgra av de psykologiska förhÄllanden som pÄverkar beslutsfattanden. SmÄföretagare upplever en hÄrd kreditmarknad med krav pÄ höga sÀkerheter och bankerna Àr medvetna om att de stramat Ät kreditgivningen pÄ grund av konjunkturlÀget. Handelsbanken och SEB Àr tvÄ storbanker som funnits lÀnge pÄ marknaden och bÄda har fÄtt utmÀrkelser för att vara framstÄende banker för smÄföretagare.Syfte: Att studera lÄnesituationen för smÄföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hÄrda vÀrden vid en kreditgivningsprocess.Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frÄgor stÀllts i kvalitativa intervjuer med tvÄ storbanker och tre smÄföretagare i olika branscher i Stockholm stad.Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen.Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krÀvs en kombination av hÄrda och mjuka vÀrden för att kunna fatta beslut pÄ ett rÀttfÀrdigt sÀtt. Det faststÀlls att psykologiska faktorer sÄsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lÄnehandlÀggare och smÄföretagare..
en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag.
Syftet med uppsatsen var att utröna en inkubators psykologiska betydelse för studenter som startar företag. En kvalitativ undersökning bland nio företagsstartande studenter som tagit hjÀlp av inkubatorn Idélab gjordes för att identifiera psykologiska faktorer för att en student ska starta företag. Tidigare forskning har visat att self-efficacy kan ha betydelse. Tonvikt lades dÀrför pÄ entreprenöriell self-efficy med hjÀlp av en andra frÄgestÀllning; ?PÄ vilket sÀtt pÄverkar Idélab sina studenters entreprenöriella self-efficacy?? Det framkom att entreprenöriell self-efficacy, utbildning, stödjande miljö, kÀnslan av att skapa sitt eget liv och framtid samt styrkan av att vara flera var betydelsefulla faktorer för studenter som startar eget.