Syftet med den här studien var att ta reda på vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och säljare på samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan de båda grupperna gällande motivation och engagemang. En enkät utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. Frågeformuläret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

Studien undersökte hur medarbetare såg på företagets varumärke innan påbörjad anställning i förhållande till hur de såg på företagets varumärke i dagsläget. En andra aspekt som undersökningen berörde är vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrån ett antal ställda påståenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes på en avdelning inom Saab Group och bygger på ett bekvämlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frågor relaterat till före och under anställning.

Arbetet är en kvalitativ undersökning av hur bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga i sina urvals- och rekryteringsprocesser. Sju diktafoninspelade intervjuer har genomförts med åtta personer anställda vid Malmöbaserade företag. De intervjuade arbetar med bemanning/rekrytering, vilket var ett urvalskriterium. Genom att undersöka företagens arbetssätt i ovan nämnda process, velat ta reda på och belysa, om och i så fall vilka problem som kan uppstå i denna. Problemen, som vi ser det, är färgade av vårt teoriavsnitt, i vilket vi behandlar testverksamhet, Psykologiska teorier samt diskriminering.

Syfte: Denna uppsats handlar om vad som motiverar mäklarna på Fastighetsbyrån i Gävle att arbeta. Vi har avgränsat oss till enbart Fastighetsbyrån i Gävle eftersom ämnet vi ska belysa kan bli mycket mer intressant när man jämför arbetare som arbetar på samma arbetsplats.Metod: Vi har valt att tillämpa besökintervjuer då vi får en tvåvägskommunikation, genom detta sätt får vi mer uttömmande svar. Vi har även valt inriktningen hermeneutik och deduktion då dessa typer av metod ger oss utrymme för olika tolkningar och ger oss möjligheten att göra en logisk analys och slutsats. Vi har intervjuat sex stycken mäklare på Fastighetsbyrån i Gävle för att få reda på vad som motiverar dem att arbeta.Resultat & slutsats: De teorier vi har använt oss av är utvecklade av respekterade och erkända forskare som byggt sina teorier främst på att individen ifråga bör ha de viktigaste behoven tillfredställda. Först då dessa behov är tillfredställda kan motivationen framträda.

The purpose of this study was to, using statistical analysis, investigate to what extent families of a different cultural background have participated in family therapy and other family treatment programs at Familjeenheten in Lund. With questions regarding the goals of treatment, and the importance of cultural competence in the treatment process we have let two unit managers comment on the statistics. The population of the study is too small to allow general conclusions to be drawn, however, we have been able to ascertain that families of a different background are over-represented relative to their percentage of Lund´s population. Familjeenheten has no statistical record of ethnicity and the interviewed persons express no certain importance in the families´ cultural origins. They express no need to develop special treatment methods that take the clients´ cultural background in regard as they feel that so many of family issues are universal.

 Tediousness, fear and boredom are all part of everyday?s life for a student. How can a teacher counteract these feelings of boredom and replace them with a feeling of pleasure of learning? Students have to be motivated and want to go to school every day. By comparing student?s experiences of motivation this essays purpose is to create a theory about factors for motivation in education.

Läroplanen säger att: ?Självkänsla grundläggs i hemmet, men skolan har en viktig roll därvidlag? (Lpo 94). Därutav är syftet med rapporten relevant i sammanhanget, vilket innefattar att undersöka lärares medvetenhet, synsätt och arbetssätt med självkänsla i deras pedagogiska arbete.Rapportens undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med 10 lärare på tre olika skolor. Studien visar att lärare arbetar med barns självkänsla i skolan, men på olika sätt. Samtliga lärare anser att självkänsla är något som är väsentligt inom skolans värld.

I syfte att undersöka andra generationens invandrares upplevelse av fenomenet och begreppet integration genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 10 personer. Dessa personer var födda i Sverige och hade föräldrar som båda var födda utomlands. Syftet var att nå ökad förståelse för hur intervjupersonerna uppfattade begreppet integration och vilka faktorer de ansåg påverkade integrationsprocessen. Avsikten var också att ta del av hur de såg på sin egen, sina föräldrars och sina barns integration. Studiens resultat visar att integrationsbegreppet ofta framkallade negativa associationer och att begreppet upplevdes som svårt att definiera.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det spelar någon roll vilken rekryteringspolicy en rekryterare arbetar utifrån när han eller hon väljer ut frågor att ställa till en arbetssökande. Den grundläggande hypotesen var att det skulle bli en skillnad mellan vilka frågor man väljer att ställa om man förses med en rekryteringspolicy som betonar lojalitet jämfört med en som betonar rättvisa. Hypotesen testades på 79 studenter vid Lunds universitet och Malmö högskola. Formuläret innehöll en jobbannons som beskrev ett fiktivt företag och dess rekryteringspolicy. Analysen visade en signifikant huvudeffekt för skillnaden mellan lojalitets- och rättvisebetingelserna (p=.049) såväl som en signifikant effekt för beskrivningen av den ideale medarbetaren (p=.031).

Suicidology deals a lot with taking into consideration significant symptoms, risk factors and establishing causal relationships which inevitably are very important for suicide prevention. But do we understand the suicide attempters better thereby? The aim with the study is to elucidate the meaning of the lived suicidal experience that is expressed by participants on an Internet forum. Ten participants' texts which concerned own suicidality were chosen out from this Internet forum and were analyzed and interpreted on the basis of a phenomenological hermeneutical method inspired by Ricoeur (1976). The result established twelve themes that with the aid of Heidegger (1993) and Derrida (1978, 1991) led to that the following conclusions could be drawn about the meaning of the suicidal lifeworld: suicidal concern and care in itself reduces the sense of identity, practical suicidal doing in itself reduces the world, sense of identity is more affected by the future than the present and the past, the death is escaped from through a calculating determination to have the death at one's disposal, inability to turn away from the death increases oscillating between states of emotions, the surrounding world's requirement to avoiding death becomes to a compulsion to isolate one self; and finally: to both feel anxiety in front of one self's own death and dread when escaping from it..

I Sverige dominerar kvinnorna sjukskrivningstalet, framförallt då det gäller någon form av stressrelaterad ohälsa. I forskning och offentlig debatt är ofta arbetsrelaterad stress i fokus. Denna studie undersöker hur kvinnor som har fått en stressrelaterad diagnos själva ser på orsakerna till sin ohälsa och till att de fått denna diagnos samt hur diagnosförfarandet kan gå till. Resultatet analyseras ur ett könsperspektiv. I denna kvalitativa studie tillfrågades fem läkare om diagnostisering och åtta kvinnor med någon form av stressrelaterad diagnos intervjuades.

Psychological research concerning correction of stereotypes has mainly focused on how individuals adjust their negative attitude towards the out-group due to the apprehension of appearing prejudiced in front of out-grouprepresentatives. This study though, does not deal with estimations of the qualities of the out-group; it deals with estimations of the qualities of the in-group. Does Swedes correct their estimations of their own group when the experiment leader is of another ethnicity and has a different colour of skin? The participants were students at Halmstad Högskola and they were all born and raised in Sweden. Half the participants got to meet a Swedish born, white skinned experiment leader, whereas the other group got to meet an African born, dark skinned experiment leader.

Länge har utvecklare kämpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, särskilja och sprida sina applikationer och tjänster i konkurrensen av ett ständigt växande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbättrade prestationer bland användarna är gamification. Detta innebär processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmåga och på så sätt möjliggöra för motivation att uppstå inom användaren. Lyckade exempel på gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter både vad gäller användarlojalitet och popularitet vilket får många att fundera på nya användningsområden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frågor kring hur gamification kan användas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos användarna i ett av dessa nya områden, försäljning.

Mitt syfte med detta arbete är att försöka belysa den svårighet som både Jung och Buber såg för människan att finna helhet och äkthet i livet. Denna fråga är för mig högst aktuell i det samhälle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gått förlorad vilket hotar att splittra människan. Risken är att hon alieneras till sig själv och andra människor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hållning.

Syfte: Studiens fokus var att undersöka hur det ser ut i Sveriges elitklubbar i ishockey, fotboll och handboll när det kommer till den interna coachutbildningen i klubben. En genomgång av respektive idrottsförbunds egna utbildningar ingick också i studien.Metod: Två frågeformulär skickades ut där klubbarna (där oftast sportchefen svarade) fick svara på frågor angående intern coachutbildning och utbildning via idrottsförbunden. Det första formuläret var generellt inte utformat för någon specifik klubb medan det andra formuläret som sändes ut var baserat på klubbens svar från formulär ett.Resultat: Fyra av åtta elitklubbar har en utvecklad coachutbildningsplan och sju av åtta anser att utbildningarna som ges via respektive sports förbund har en hög kvalitet. En klubb av åtta menar på att deras coacher inte är så pass bra utbildade som de önskar de vore.Slutsats: Mer fokus bör läggas på utbildning av coacherna för att höja kvaliteten på dessa på områden såsom beteendevetenskap, Psykologi och coaching. Fler klubbar bör internt arbeta mer aktivt för att utbilda sina coacher och kvaliteterna dessa ska ha.