The aim of this study was to investigate the individual meaning of experiences of migration and day-to day life experiences before and after migration, of women that had migrated from the Middle-east area to Sweden. This was to be done with a psychological health perspective looking for stressors and salutogenic factors. A phenomenological approach was used. Eleven women where interviewed with three open questions on a trajectory theme. The analysis was supported by software Sphinx Lexica and software MCA-Minerva.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 Psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Företagspolicy påverkar rekryterarens val av nya medarbetare. Detta undersöktes i en experimentell studie där 120 studenter vid Lunds universitet deltog. Hälften fick ta del av en platsannons som var antingen rättviseinriktad eller lojalitetsinriktad. Därefter fick de skatta värme- respektive kompetensfrågors lämplighet för en intervjusituation i förhållande till tjänsten. Sista steget i enkäten innehöll tre fiktiva cv:n som varierade kompetens i relation med utländskt/ svenskt namn.

Based upon theories founded on social constructionism, and criticism raised against these theories, this study aims to present a more complex perspective on non-heterosexuality from what has earlier been presented in Swedish lesbian, gay, bisexuality and transsexuality research. Fourteen semi-structured interviews with non-heterosexual women were analyzed using a discourse analytic approach. Four discourses about sexuality were described: "definition, preferably as either-or (heterosexual or homo-sexual)", "normality", "sexuality as constant and unchangeable", "sexuality as homogenous". Different ways of relating to and challenging the positions offered through these discourses were discussed. In conclusion, the study discussed which implications these findings have for psychologists working with non-heterosexual women, and how discursive positioning can be understood from within a psychological framework..

AbstraktÅberg, E. & Öhrn, L. (2008) Krögares förhållningssätt till berusningsdrickande. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och Psykologi.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter.

Entitetupplevelser (upplevelser med väsen och spöken) kan bestå av närvarokänslor, starka lukter, ljud, apparitioner, fysiska förnimmelser eller tillsynes oförklarlig förflyttning av föremål. Entitetupplevelsernas karaktär samt tolkningarna är mycket individuella. Ulf Sjödins undersökning om vilka människor som tror på entiteter har visat att det främst är ensamma människor och/eller människor med en allmän oro inför framtiden. Syftet med uppsatsen var att med jungianska teorier visa på hur man kan tolka entitetupplevelser, samt belysa en eventuell interaktion mellan percipient och entitetupplevelse. Ett ytterligare syfte med uppsatsen var att pröva Sjödins teorier om vilka människor som tror på entiteter.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar på om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en längre tid. Undersökningen gjordes på ett industriföretag där testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende på längden av sin anställningstid, och fick svara på en enkät med påståenden om motivation. Undersökningen utgick från Self Determination Theory (SDT) som bygger på tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprätthållas än de som styrs av yttre motivation. Detta är intressant för vår undersökning då vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anställningstid. En longitudinell studie påbörjades för att i förlängningen få svar på om motivation är något som finns från början av anställningen eller något som kommer med tiden.

Trots omfattande forskning om ledarskap saknar vi fortfarande viktig kunskap om hur ledare kan förbättra sin effektivitet. Denna studie utvärderar om ett coachprogram, vars innehåll är baserat på beteendeanalytiska principer, kan användas för att förbättra en chefs effektivitet. Designen är en fallstudie där data för beteende- och resultatmått samlades in vecko- och månadsvis under en baslinjeperiod samt en interventionsperiod. En chef för en säljavdelning i ett svenskt företag deltog i studien, och mottog coaching i en kombination av självstudier, hemuppgifter, och möten. En tydlig höjning av viktiga målbeteenden för gruppen, genomförda kundmöten, kunde observeras efter interventionen.

Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid.

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

The aim of the study is to get a better understanding of leader's reactions in a crisis situation, and to examine whether locus of control and coping strategies can be related to leaders need for social support. The role of a leader in a crisis situation is complex and includes several aspects which must be illustrated to understand the leader's situation. Four leaders have participated in the study. The methods that have been used are questionnaires for measuring locus of control and coping and semi-structured interviews. The results show that search for social support cannot be seen as an outcome of a specific locus of control or coping strategy.

I undersökningen valde vi att formulera två olika syften. Initialt få en bild av hur idrottslärare definierar begreppet självkänsla och vilka undervisningsprocesser man använder sig av för främjandet av elevers självkänsla. Vi tog kontakt med en grupp idrottslärare som gav bifall till att besvara en öppen enkät utformad utifrån de två syftesformuleringar vi valt. Vi fann att medvetenheten hos respondenterna i definition av självkänsla var skiftande. En tendens i undersökningen var att vissa lärare definierade självförtroende istället för självkänsla eller definierade en syntes av begreppen självkänsla och självförtroende.

Detta examensarbete är en uppföjning av före detta elever vid Individuella Programmet på en svensk gymnasieskola. Syftet med arbetet är att beskriva vilken upplevelse de har haft av skolan när det gäller förebyggande arbete, pedagogiskt stöd och stöd från vuxna under tiden de gick där. Frågorna som ställts har handlat om vilka pedagogiska hjälpmedel, vilken pedagogisk variation av ämnen, storleken på grupper och hur förekomsten av vuxna i skolmiljön har upplevts. Dessutom har det varit min avsikt att redogöra för vilka sysselsättningar eleverna haft sedan de slutat på IV.Jag har använt kvantitativ metod, med en enkät som skickats till elever via post, för att undersöka elevernas upplevda skolgång och deras sysselsättningar efter att de slutat. Det teoretiska materialet har hämtats från forskning inom Psykologi och sociologi, men även statliga rapporter från olika utredningar har ingått.Resultatet visar att eleverna upplevt sin skolgån, stödet från vuxna och de arbetssätt de arbetade med i skolan övervägande positivt..

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.