Sambandet mellan personlighet och arbetssökande beteende har mestadels undersökts bland studenter tidigare. Denna studie undersökte om känslomässig instabilitet påverkade sättet att söka arbete hos 123 arbetssökande icke-studenter mellan 20-65 år. Enkäten som användes bestod av Personality Questionnaire (Bäccman & Carlstedt, 2010), som mäter personligheten utifrån femfaktorsmodellen, samt Job Search Behavior (Blau, 1994), som mäter förberedande och aktiva arbetssökande beteenden. Det fanns ett samband mellan känslomässig instabilitet och båda arbetssökande beteenden. Känslomässig instabilitet kunde dock inte ensam predicera vilket arbetssökande beteende individer väljer, men tillsammans med ålder kunde känslomässig instabilitet predicera förberedande arbetssökande, och ålder kunde även ensamt predicera förberedande arbetssökande.

ABSTRACT Leet, Susanne & Mollin, Pia (2011), Barn gör rätt om de kan. (Children do the right thing if they can) Malmö högskola, Lärarutbildningen, Skolutveckling och ledarskap Syftet med vår studie är att undersöka om CPS - Collaborative Problem Solving, på svenska samarbetsbaserad problemlösning, kan hjälpa barn med problemskapande beteende. Vi vill också ta reda på hur pedagoger ser på dessa barn barn och om arbetet med CPS har förändrat deras synsätt? Våra frågeställningar är: Kan CPS hjälpa barn med problemskapande beteende? Hur ser lärare på dessa barn och har arbetet med CPS förändrat deras synsätt? Vi har valt en kvalitativ forskningsansats och använt oss av ett frågeformulär och en gruppintervju för att samla in vårt empiriska material. Detta är ett litet urval.

I denna uppsats tänker jag undersöka mekanismen för den mänskliga uppmärksamheten. För detta ändamål har jag lyft ut definitionen av uppmärksamheten ifrån definitionen av medvetandet. Jag är intresserad av att redovisa min åsikt om den rena uppmärksamheten. Den delen av uppmärksamheten som bara är en tankeslös struktur, konkret, en mekanisk mekanism som möjliggör den högre kognitiva processen. Utifrån denna definition ser jag en viktigdel av uppmärksamheten som en rörledning som bringar och möjliggörinformationsflödet till och från de högre delarna av vårt kognitiva system.

Titel: Synen på genus och dess påverkan på ungas problematikFörfattare: Karen Arandia & Katarina AxelssonÖrebro universitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetTeorier och metoder i socialt arbete CC-uppsats, 15 poängHt 2010  SammanfattningStudien syftar till att undersöka hur socialsekreterare uppfattar 3 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om Vård av Unga (LVU) och ungas problematik i förhållande till denna, utifrån ett genusperspektiv. Detta utifrån intervjuer med fem socialsekreterare som besitter erfarenhet gällande paragrafen. Studien är framarbetad utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet består av socialsekreterarnas syn på kriterierna i 3 § LVU i förhållande till kön, deras syn på rättsystemet, och hur den egna yrkesrollen påverkas av samhällsvärderingar gällande kön och genus. Vidare hur detta kommer till uttryck och påverkar arbetet med unga.

Andelen barn som uppfyller en psykiatrisk diagnos är ca 15 % men endast 5 % har kontakt med BUP. För att belägga hur befintliga resurser inom BUP används har denna studie undersökt vilka barn mellan 5 och 15 år som blev patienter på BUP i 24 månader eller mer. Alla (n=323) nya patienter på BUP i Västerås och Sala 2006 ingick i studien. Data från intagningen erhölls avseende extrovert och introvert beteende, funktionsnivå, påverkan på familjen samt negativa livserfarenheter. Barn som behandlades länge hade större svårigheter med extrovert beteende, lägre funktionsnivå och större påverkan på familjen.

Jag vill med min uppsats ta med läsaren på en djupdykning i bilden och symbolernas värld även om det med ord kan vara svårt att beskriva, då det ju i själva verket rör sig om en nivå som kommer före ordet. Mitt huvudsakliga syfte är att utforska huruvida bilderna och symbolerna fortfarande är livsnödvändiga för människans psykiska och kanske därmed fysiska överlevnad? Kan vi fortfarande än i dag, låta oss beröras av deras kraftfält och därmed göra förändringen, utvecklingen, transformationen och helandet möjligt?!Vidare vill jag undersöka bildens dubbla roll som både ?symtomavslöjare? och framåtblickande ?transformerande helare?, samt kopplingen till shamanism och alkemi. Vad kan nutidsmänniskan lära av detta? Vad kan vi ta till oss i dag? Och vad mår den enskilde individen och ett samhälle bäst av i längden?Jag vill betona en psykodynamisk syn på människan där även Jungs analytiska psykologi ingår, och använda objektrelationsteoretikerna som en gemensam bro mellan Jung, Freud och bildterapi.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med hjälp av jungiansk psykologi som fokuserar på Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet är att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i äktenskapet med biskopen.

Vi lever i en värld där mjukvaror spelar en allt större del i vårt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas ständigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstås av en person. Objektorientering, komponenter och högnivåspråk är några av de tekniker som programmerare förlitar sig på för att kunna hantera stora mängder av information. Visualiseringar används idag i ganska liten utsträckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket är konstigt då människans hjärna är starkt visuellt orienterad.

Den här studien behandlar belöningssystem och om incitament av monetär karaktär kan komma att påverka revisorers beteende och revisionskvaliteten. Utifrån teorier av Kohn (1993); Gneezy och Rustichini (2000); Bonner och Sprinkle (2002) förutsätts det att finansiella belöningar försämrar arbetsprestationen och kvaliteten. Syftet är att undersöka om kvalitetshotande beteende uppstår och skapar en konflikt mellan att vidhålla revisionskvalitet och målet att bli belönad. Ytterligare aspekter som kommer undersökas är belöningssystemets funktion och dess kopplingar till motivation. Den empiriska undersökningen centraliseras runt belöningssystemet på PricewaterhouseCoopers (PwC) och hur revisorerna förhåller sig till belöningssystem, motivation och revisionskvalitet.Slutresultatet av denna studie baserat på våra kvalitativa intervjuer är att monetära belöningar inte utgör något direkt hot mot revisionskvaliteten.

Syfte: Att sammanställa vad som kunde orsaka ett aggressivt utåtagerande beteende hos patienter med demenssjukdom och vilka omvårdnadsåtgärder som fanns beskrivna för att kunna hantera det. Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom inom all vård. Därmed också de symtom som är karaktäristiska för sjukdomen som till exempel aggressivitet. Fysiska begränsningar eller tvångsvård kan enligt lag användas då patienten visar ett psykotiskt utåtagerande sätt. Enbart demenssjukdom är inte tillräckligt skäl för att tvångsvårda någon. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad där fokus är att lindra sjukdom, symtom och att hjälpa patienten med dennes beteende.

Posttraumatic Stress Disorder (PTSD) is an anxiety disorder resulting from exposure to a traumatic event. The purpose of this study was to examine the exposure to Potentially Traumatic Events (PTE) and the prevalence of PTSD among students at the University of Lund. Sexdifferences among these variables were also examined. Using surveys as research method, 380 students from five different faculties participated. The results indicated that these students have been more exposed to PTE than the general Swedish population.

IntroduktionAntalet äldre i samhället ökar och därmed också antalet personer med demenssjukdom. Demenssjukdom kan medföra krävande beteenden som kan vara svåra att bemöta för dem som vårdar.SyfteSyftet med litteraturstudien var att belysa aktuell forskning om omvårdnad av personer med krävande beteende vid demenssjukdom utifrån Jean Watsons karativa omvårdnadsfaktorer.MetodLitteraturstudie av vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet omvårdnad.ResultatAtt vårda personer med demenssjukdom innebar bland annat att se det unika hos varje individ och att tolka och bekräfta patientens handlingar. Vårdarna hade behov av att förstå patienten och sina egna reaktioner och av att se en mening med det krävande beteendet. Att bygga upp en nära och sann relation och att kommunikationen mellan patient och vårdare var effektiv var också viktiga faktorer för en god omvårdnad.DiskussionVårdprocessen, vårdarnas möjlighet att tolka krävande beteende och omvårdnadshandledning var viktiga redskap för att vårda personer med demens och krävande beteende. Detta sätt att arbeta på behöver läras ut och belysas för att stötta de vårdare som arbetar med patientgruppen..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning.

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera ungdomars användning av Facebook. Genom intervjuer med 10 gymnasieelever från Stockholm kommer vi granska om Facebook skapar ett narcissistiskt beteende. För att förklara detta utgår vi från teorier om narcissismens kultur, svaga bands styrka, symbolisk interaktionism och dramaturgiska perspektiv. Vi har i denna uppsats kommit fram till att det existerar narcissistiskt beteende, i form av respondenternas attityder och deras syn på andra medlemmar.      .

Jag har i detta arbete fokuserat på hur pojkar och flickor beter sig i klassrummet, fokus har legat på morgonsamlingarna när barnen och pedagogerna samlats och pratat om dagen och annat som är aktuellt. Det jag har tittat på är det talutrymme pojkar respektiver flickor tagit och/eller fått. De frågor jag ställt är: Finns det några skillnader/likheter mellan pojkars och flickors beteende i klassrummet? Hur visar sig dessa? Ändras barnens beteende beroende på den pedagog de har? Vilken uppfattning har några pedagoger om barns beteende i klassrummet? Dessa frågor har jag sökt svar på genom att observera barnens agerande under samlingarna och skriva ner det jag sett samt genom att intervjua de två ansvariga pedagogerna. Barnen i undersökningen går i en åldersblandad klass, F-2 (förskoleklass ? årskurs 2) och är alltså mellan sex och åtta år..