Syftet med följande uppsats är att titta närmare på mytbildningen kring Frankrikes nationalhelgon Jeanne d?Arc och då i synnerhet utifrån hjältemyten. Jag har i mina studier av fenomenet Jeanne d?Arc stött på flera verk ägnade åt henne som hjälte, men ingen som använder sig av mytteorier i sin analys av henne och då i synnerhet inte av Jungs specifika symbolteori. Därav tror jag mig kunna göra ett på ett sätt unikt arbete inom området.

Bakgrund: Att drabbas av en demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Abstract Syftet med att studera detta är att undersöka anledningen till den könsuppdelade idrottsundervisningen samt vilka effekterna blivit med fokus på flickornas situation. Detta har vi gjort genom att bedriva observationer i två olika skolor i Blekinge, där en av skolorna fortfarande har gemensam idrott och den andra skolan övergått till könsuppdelad idrottsundervisning. För att bredda vårt material har vi även intervjuat inblandade parter, det vill säga elever, rektorer samt idrottslärare. Resultatet av observationerna och intervjuerna visade att flickornas situation förbättrats i den skola där man infört könsseparerad idrott. Flickorna tar för sig, lever ut och tycker det är roligare med idrott där de kan vara för sig själva.

The aim of this study was to gain a comprehension of managers experience of their identity and their construction of identity in the work sphere. 14 semi-structured interviews were performed with managers in the public sector. The interviews were analyzed from a hermeneutic approach. The results showed that the managers´ experience of their identity and their construction of identity were full of nuances and was characterized by a being and a becoming. The managers had several social identities at their disposal, which were brought to the fore due to the situation.

Denna uppsats syftar till att kvalitativt undersöka hur kvinnor porträtteras i femutvalda avsnitt av The Hills (MTV), med fokus på deras beteende och uppträdande ifrågor som karriär, utseende och relationer till män. Detta undersöks med hjälp av ettanalysschema som har utformats utifrån Keith Selbys och Ron Cowderysanalysmodell för att studera television. Undersökningen vilar på en genusteoretisk grund och teorier som används är blandannat R.W. Connells hegemoniska maskulinitet, Yvonne Hirdmans genuskontrakt,Laura Mulveys ?the male gaze? och en vidare utveckling av Foucaults teori om ?thepanopticon?. Detta kompletteras med forskning av bland annat Rosalind Gill, AngelaMcRobbie och Hillevi Ganetz. I min analys framkommer att det förekommer väldigt få skildringar av kvinnor varsbeteende utmanar en traditionell syn på kvinnligt uppförande.

Inom den positiva psykologin hävdas att det finns ett starkt samband mellan en individs känslor och fysiska välmående och hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa. Är ett positivt förhållningssätt bra för individens fysiska hälsa? Metoden som användes var en litteraturgenomgång av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hälsa har undersökts. Resultatet visar att positiva känslor som glädje, intresse, tillfredsställelse och kärlek har både omedelbara och långsiktiga effekter på fysisk hälsa.

Målet med denna uppsats är att undersöka hur kön och etnicitet konstrueras och samverkar i förvaltningsrättens 3§ LVU-domar. Tidigare forskning på ämnet anser vi sakna intersektionalitetsperspektiv varför både kön och analys är föremål för analys i detta arbete. Materialet består av 63 domar från 2013. Genom diskursanalys analyserades dessa och utifrån ett intersektionellt perspektiv kartlades gemensamma drag i texten. Resultaten avslöjade att domstolen använder olika förklaringar och har olika skäl för att motivera tvångsvård för pojkar respektive flickor av svensk och utländsk härkomst.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Företagens omvärld blir alltmer komplex och föränderlig, i takt med att konkurrenssituationen hårdnar. Kundernas krav ökar och företagen måste bli allt bättre på att kunna möta upp dessa, genom att vara mer flexibla, effektiva och kundmedvetna. Detta kräver många gånger en större decentralisering inom organisationerna, där de anställda arbetar mer självständigt inom satta grundramar. Företagets värde har dessutom tidigare legat i de mer reella tillgångarna, som exempelvis maskiner och råvaror, men har gått över mer och mer till de immateriella tillgångarna, som exempelvis kompetens, kundrelationer och innovationsförmåga. För att kunna utvärdera och styra organisationen på ett framgångsrikt sätt, skapas ett behov av att kunna mäta dessa resursers aktuella och framtida värde, inte enbart utifrån ett finansiellt perspektiv.

Enligt en enkätundersökning upplevde de flesta japanska mödrarna ängslan för att deras barn eventuellt skulle utsättas för grova våldsbrott trots liten risk. Begreppet anknytning och ?indulgent dependency? amae togs upp i föreliggande studie för att se om detta fe-nomen observerades generellt hos japanska mödrar. I föreliggande studie undersöktes fenomenet med en enkät för att se om barnaålder och typ av mödrars sysselsättning på-verkade graden av ängslan. Totalt 46 japanska mödrar med antingen ett 5 årigt eller ett 11 årigt barn deltog i undersökningen.

The main intention with this study was to explore how parents, employed in three Swedish small- and medium-sized companies, experienced their combination of work and parental leave. The investigation was carried out by a questionnaire, and the 21 participants estimated the attitude from and the treatment by mainly the management and the colleagues. The answers were analyzed both from a perspective of gender and in the aspect of high- and low utilizers of parental leave. The results showed that although both men and women generally estimated the attitude from the management and the colleagues towards parental leave to be positive, the parental leave was divided traditionally and unequally between the parents..

AbstraktTitel: Fyra förskollärares arbete med pedagogiskt dramaFörfattare: Elin Pierrou och Jessica StåhlTyp av arbete: Examensarbete 10 p (B-nivå)Handledare: Tina Waldén-HillströmExaminator: Maud SöderlundInstitution: Pedagogik, didaktik och psykologiProgram: Lärarprogrammet, Högskolan i GävleDatum: december 2007Syftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollärare arbetar med pedagogiskt drama i förskoleverksamheten och vad drama betyder för dem. I studien framkommer även om det finns tid och utrymme för detta ämne. Metoden genomfördes med ostrukturerade intervjuer där respondenternas erfarenheter inom ämnet framgår. Resultatet visade att pedagogiskt drama kan betyda många olika saker beroende på vem du frågar och vad personen har för erfarenheter. Det visade sig även att pedagogiskt drama var ett viktigt inslag i verksamheten enligt respondenterna och de önskade att det finns mer tid..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Att vårdgivaren ska gör patienten delaktig är något som är lagstadgat ochefterfrågas från patienten. För fysioterapeuten är det till stor vinst om patienten kanengageras i sin behandling.Syfte: Syftet med studien var att utifrån ett beteendemedicinskt perspektiv, med densocialkognitiva teorin som referensram, beskriva patienters upplevelse av delaktighet imötet med fysioterapeut vid nybesök inom primärvård.Metod: Sex patienter rekryterades som varit på nybesök hos fysioterapeut.Semistrukturella intervjuer genomfördes och materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Resultat: De deltagande patienterna hade olika syn på begreppet delaktighet och vadsom påverkade deras upplevelse. Fysioterapeutens förmåga att få patienten delaktigbetonades men även patientens egen roll, tidigare erfarenheter och samspelet mellanpatient och fysioterapeut.Diskussion: Resultatet tolkades utifrån social kognitiv teori. Patientens delaktighetbetraktades som ett beteende och patientens upplevelse av sin delaktighet som enkonsekvens av detta beteende. Patientens upplevelse av delaktighet påverkades avomgivningen och individfaktorer.Slutsats: Fysioterapeuten var central i deltagarnas upplevelse av delaktighet men äventidsaspekter var avgörande.

SammanfattningART-metoden har i denna undersökning använts som en multimodal metod. ART-metoden utvecklades från början för barn som uppvisade ett aggressivt beteende. Där dess grundare Goldstein, Glick och Gibbs (2001) menade att ett aggressivt beteende var ett komplext socialt inlärt beteende och således inget barn föddes med. Detta resonemang resulterade i att beteendet enligt dem kunde läras om. Den mesta av forskningen som gjorts om ART-metoden innefattade barn som redan utvecklat svåra uppförandeproblem.