Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.

Uppsatsens explorativa syfte är att utforska samt beskriva riskpremiens storlek och utveckling för de EPADs som handlas för olika elprisområden på den nordiska elmarknaden. Riskpremien har definierats enligt de prissättningsteorier som ursprungligen formulerats av Fama & French (1987) och beräknats ur ett ex post-perspektiv. Studien omfattar drygt 700 EPAD-kontrakt från perioden 2006 till 2014Tillämpning av deskriptiv statistik visar existensen av betydande riskpremier vars tecken och storlek varierar mellan områden och tidsperioder. Detta är i linje med tidigare resultat av Kristiansen (2004) samt Marckhoff & Wimschulte (2009). Några långsiktiga trender har inte kunnat säkerställas statistiskt.

Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar och arbetsmetoder Tolkcentralen Göteborg (TC)har för att nå kunden med sitt budskap via sina uppdragstagare.Frågeställningar: Vilka verktyg använder TC sig av för att nå och klargöra sina verksamhetsmål föruppdragstagare? Vilka är TC:s förväntningar på tolkarnas engagemang i måluppfyllelsen? På vilket sätt ärtolkarna engagerade i TC:s måluppfyllelse och vad motiverar dem att utföra uppdraget med högstakvalitet? Hur stor samstämmighet råder mellan budskapet som TC vill kommunicera och tolkarnasuppfattning om vad TC vill att de ska kommunicera utåt?Metod och material: Uppsatsen bygger på materialläsning, observationer och kvalitativa samtalsintervjuermed 11 respondenter av vilka tre är från organisationen och åtta uppdragstagareTeorier i organisatoriskt engagemang och psykologiska kontrakt ligger till grund för studiensgenomförande och ett hermeneutiskt tolkningssätt med strävan att uppnå en perspektivisk subjektivitetligger till grund för den kvalitativa analysen.Huvudresultat: Resultatet påvisar att uppdragstagarna i första hand är engagerade i sitt yrke. Därmed ären av viktiga förutsättningar för organisationens måluppfyllelse fullgjord, eftersom organisationensvärderingar sammanfaller med riktlinjerna för yrkesutövning. Samtliga intervjuade upplever sitt arbete igrund och botten menings- och värdefullt. Hos de allra flesta avtar emellertid engagemanget förorganisationen då de erfar att uppdragsgivaren inte håller sin del av ?kontraktet? och att de inte gesmöjlighet att påverka.

Denna rapport är skapad som syfte till att redovisa det erhållna resultatet av examensarbete vid Affärssystemprogrammet vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Arbetet har utförts som uppdrag för det serbiska företaget Soprex som är en underleverantör till ett svenskt företag. Rapporten är uppbyggd efter IMRAD metoden (Introduktion, Metod, Resultat och Diskussion).Uppdraget var att skapa en kravspecifikation för en modul som är en del av applikationen för hantering av olika kontrakt och prisberäkningar för Soprexs kunds olika kunder. Detta arbete fokuserad på kontrakt modulen. Arbetet har varit uppdelat i tre olika steg, syftet med detta har varit att successivt slussas in i företagets sätt att arbeta och lära känna deras standarder.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Sverige befinner precis som många andra länder i en omstrukturering av sin försvarsmakt, där syftet är att reducerastorleken samt anpassa Försvarsmakten mot de nya uppgifter som den förändrade omvärlden kräver. En av deuppgifter som har fått ett större fokus är det ökade deltagandet i internationell verksamhet. Men hur ser relationen utmellan officerskåren och de villkor som FM ställer med anledning av den ökade internationaliseringen?Denna uppsats kommer genom dokumentstudier och enkät undersökning att ge svar på följande frågor.Min övergripande frågeställning är: Skiljer sig officerskårens syn på den egna professionen markant frånFörsvarsmaktens syn?Resultaten i arbetet visar att officerskårens syn i de flesta fall väl stämmer överens med den syn som Försvarsmaktenhar.Den första delfrågan som jag ställer i uppsatsen för att svara på den övergripande frågeställningen är:Finns det skillnader mellan de som har skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring, dvs. de undersöktaMHS eleverna, och officerarna från FHS ChP som ursprungligen utbildades mot invasionsförsvaret, och därmed intehar skrivit kontrakt som förbinder dem till utlandstjänstgöring?Svaret är att det föreligger flera olika signifikanta skillnader mellan de undersökta MHS eleverna och officerarna frånFHS ChP.Nästa delfråga som jag ställer lyder enligt följande:Påverkar det land som missionen genomförs i samt tiden för tjänstgöring viljan att tjänstgöra i internationell tjänst?Svaret på frågan är att det land som missionen genomförs i påverkar viljan till tjänstgöring, däremot är intetjänstgöringstidens längd något som påverkar viljan att tjänstgöra.Den sista del fråga som jag ställer lyder:Finns det skillnader i de undersökta populationerna som inte går att härleda till MHS respektive FHS tillhörighet?Inom de undersökta populationerna föreligger det flera olika signifikanta skillnader som inte går att härleda till MHSrespektive FHS populationen..

Syfte: Syftet med studien är att få ökad förståelse för arbetssökandes upplevelse av en rekryteringsprocess samt belysa den psykologiska delen av ett anställningskontrakt. Uppsatsen undersöker hur ett antal nyanställda på ett utvalt företag upplevde rekryteringsprocessens olika delar, huruvida rekryteringsprocessen skapade förväntningar på den kommande anställningen samt hur väl förväntningarna stämmer överens med personernas situation idag.Tidigare forskning/teorier: Studien beskriver rekryteringsprocesser ur ett organisations-teoretiskt perspektiv och ur ett socialpsykologiskt perspektiv. För organisationer handlar det om att knyta till sig rätt personer till sin verksamhet, vilket blivit allt mer avgörande för att lyckas behålla sin konkurrenskraft. För individen handlar det om att få en bild av företaget och vad en kommande anställning kommer att innebära. Det psykologiska kontraktet är ett begrepp inom organisationsforskningen som beskriver de förväntningar som den anställde har på utbytesrelationen till organisationen.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Vinstintressets effekter på välfärdstjänsterna är komplicerade att mäta, och om det är positivt eller negativt att vinstdrivande företag tillåts på välfärdsmarknaden är svårt att avgöra. Uppsatsen är en teoretisk analys som med nationalekonomiska teorier strävar efter att undersöka vad som talar för respektive mot vinstdrivande privata välfärdsbolag, dels genom en generell analys och dels med en applicering på skolan. Vinstdrivande företag är ofta effektiva och innovativa, men det är svårt att specificera välfärdstjänster i kontrakt och företagen ges incitament att sänka kvaliteten för att maximera vinsten. Om företagen har möjligheten att påverka vilka som konsumerar deras tjänst finns risk för cream-skimming och segregation..

Stockholm a?r en mycket expansiv region med flera sto?rre infrastrukturella projekt plane- rade vilket kommer att medfo?ra arbeten i och vid berg. Utan no?dva?ndiga fo?runderso?kningar o?kar risken fo?r ras i samband med byggnationen och en fara fo?r framtida stabilitet fo?relig- ger. En ingenjo?rsgeologisk fo?runderso?kning da?r man kartla?gger strukturer i det pa?ta?nkta omra?det bo?r genomfo?ras och som beskriver de bergtekniska parametrar enligt Q- och RMR-systemen fo?r bergkvalitetsklassificering.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Bakgrund och problem: De senaste decennierna har komplexiteten och variationen av olika samarbeten ökat. När komplexiteten ökar i ett samarbete ökar även behovet av koordinering samtidigt som upprättande av ett fullständigt samarbetsavtal blir svårare, vilket skapar utrymme för ett opportunistiskt beteende. En parts opportunistiska handlande kan skapa styrproblem i samarbetet. I och med den ökade variationen av samarbeten är det därför intressant att undersöka styrproblemen som kan uppkomma av samarbeten.Syfte: Syftet är att ur ett ekonomistyrningsperspektiv identifiera och beskriva okontrollerbara faktorer som kan uppkomma av en interorganisatorisk relation samt försöka förklara vilka styrmekanismer som kan tillämpas för att mildra okontrollerbarheten.Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på att undersöka samarbetet inom IT-system, produkter och service mellan en sparbank och Swedbank.Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts med representanter från två parter i en interorganisatorisk relation. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en analysmodell som bygger på en identifieringsprocess av okontrollerbara faktorer.

Regelverket för offentlig upphandling håller för närvarande på att förändras. Det är direktiven 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), som har omarbetats. Andledningen till en regelförändring är att omvärlden har förändrats, vilket innebär att tekniken har utvecklats och behoven för nya rutiner inom offentlig upphandling är nödvändiga. Bland de nyheter som återfinns i direktiven återfinns ett nytt upphandlingsförfarande, den så kallade konkurrenspräglade dialogen. Förfarandet är avsett att tillämpas vid situationer då det inte är möjligt att i de tekniska specifikationerna ange vad som krävs för att tillgodose den upphandlande myndighetens behov.