Ericastiftelsen bedriver forskning om psykodynamisk barnpsykoterapi. En pågående studie är Målprojektet där olika aspekter av målformuleringar analyseras. Syftet med detta arbete var att undersöka målformuleringarnas innehåll samt att belysa fem barnpsykoterapeuters upplevelser av att arbeta med mål i ärenden under psykoterapeututbildningen. Metoden var kvalitativ och bestod av en del där målen kategoriserades och en annan del där intervjumaterialet bearbetades. Barnpsykoterapeuternas målformuleringar delades in i tre kategorier med emotionellt fokus, problemfokus och socialt fokus.

Syftet med denna studie är att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berättande. White & Epston är de två terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins värld. En annan terapeut, vars namn är Jorge Bucay som är psykoterapeut använder sig av berättelser i sin terapimetod. Därför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nämnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått Psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Studien avser att ge en bild av hur samtal om gudsrelation hanteras i psykoterapi. Data samlades in genom en fokusgrupp och 13 intervjuer. Urvalet bestod av terapeuter och själavårdare med erfarenhet av att samtala om gudsrelation med konfidenter. Materialet analyserades med en modifierad version av Consensual Qualitative Research. Analysen gav sju kategorier som beskrivs ingående: Förekomst, Initiering, Samtalens karaktär och behandlarens förhållningssätt, Behandlarens strategier och arbetssätt, Relevans, Möjliga vinster och risker samt Metanivå.

Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligast förekommande formen av huvudvärk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhället. Syftet med denna litteraturstudie var att fastställa effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade från 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att fastställa kvaliteten på studierna användes två olika utvärderingsmodeller: NHMRC och SBU.

GAD är en vanligt förekommande psykiatrisk åkomma och behovet att utveckla behandlingsformer som kan nå fler ur denna patientgrupp är stort. Syftet med denna randomiserade kontrollerade studie, Origo2, var att replikera den åtta veckor långa kognitiva beteendeterapeutiska behandling som genomförts i studien Origo 2006, och att pröva om en motsvarande internetadministrerad psykodynamisk behandling skulle få lika god effekt. Utfallsmåtten var åtta självskattningsskalor samt kliniska bedömningar av diagnos och psykisk hälsa. Sammanlagt deltog 81 personer i 3 grupper med 27 personer i varje, varav en väntelistkontroll. Resultaten visade signifikanta förbättringar för båda de aktiva behandlingarna vid eftermätning samt vid 3-månadersuppföljning.

Photodynamic therapy is a relatively new treatment for superficial squamous cell carcinoma in cats. There are no publications indicating that the method is being used in veterinary practice in Sweden at the present time. The method uses the interaction between a photosensitive agent which has been administered to the tumor area, light of a wavelength that can be absorbed by the photosensitiser and the presence of oxygen. In this study photodynamic treatments were performed at the Queen?s Veterinary School Hopital of Cambridge University between 1998 and 2002.

Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad familjemedlemmar tycker om att terapeuten använder humor i familjeterapi. Familjer i terapi, vuxna och barn från 12 år, ombads via sina terapeuter besvara en kort anonym enkät om humor kunde vara viktigt, till hjälp eller störande i samtalet. Totalt besvarade 117 personer enkäten, 80 vuxna och 37 barn. Resultatet visar att familjerna uppskattar humor och ser det som en hjälp i behandlingen. Få ser humor som ett störande inslag.

Hästar har funnits vid människans sida i över 6000 år och används sedan några decennier tillbaka inom humanvården i form av så kallad hästunderstödd terapi. Syftet med den här litteraturstudien är att redogöra för bakgrunden till att hästar kan användas till detta, vilka effekter som kan ses med fokus på behandling av barn med autism och äldre personer samt överskådligt ta upp vilka risker som finns associerade med terapiformen. Framför allt är det egenskapen av att vara ett flockdjur som gör att hästar kan används inom psykoterapi. Hästar är känsliga för andra individers signaler och reagerar utifrån dessa vilket har visat sig användbart för att hjälpa människor att stärka sin självbild och tillit. Utöver den psykologiska aspekten av hästunderstödd terapi finns också den fysiska. Inom ridterapi drar man nytta av hästens rörelsemönster för att stärka bland annat muskelfunktion och balans hos människor med fysiska funktionsnedsättningar.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka hur personalen på en psykiatrisk mottagning upplevde den behandling som de ger för borderline personlighetsstörning, mentaliseringsbaserad terapi. Genom en kvalitativ metod och fokusgrupper söktes svar på frågeställningarna. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys och resultatet visade att behandlingen generellt upplevdes ha förbättrat patienternas livskvalitet. De flesta av patienterna gjorde helt andra livsval efter avslutad behandling och en del uppfyllde inte längre de diagnostiska kriterierna för borderline personlighetsstörning. De som hade fullföljt behandlingen eller nästan fullföljt den var de som hade dragit mest nytta av den.

BakgrundInnan neuroleptikans tid behandlades patienter med psykos/schizofreni med en anpassad form avpsykoanalys, som senare modifierades till psykodynamisk psykoterapi (PDT). Efter neuroleptikansinträde har den psykodynamiska psykoterapin funnits kvar som behandling men fått mindre fokus.På senare tid har man börjat använda KBT vid schizofreni och behandlingen är idagevidensbaserad. Forskningen av effekten av PDT har släpat efter och Socialstyrelsens riktlinjer ärtydliga med att PDT endast ska erbjudas till patienter med schizofreni i undantagsfall.SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka vilka evidens det finns, för eller emot PDT vidpsykos/schizofreni. Därutöver, att granska och analysera evidensen bakom riktlinjerna somSocialstyrelsen ger angående PDT vid schizofreni.MetodFör att kunna besvara frågeställningarna gjordes en systematisk litteraturgenomgång och engranskning av rådande riktlinjer för psykologisk behandling av schizofreni.ResultatResultaten visar att det finns aktuella studier som talar för att PDT har effekt vid psykostillstånd, attdet finns nya modifierade former av PDT som visat lovande resultat och att Socialstyrelsensriktlinjer angående PDT vid schizofreni baseras på en enda studie med tveksam kvalitet. Vidarefinns det studier som talar för ett integrerat synsätt, där man anpassar behandlingen och väljerbehandlingsform efter varje enskild patients behov.KonklusionDet finns evidens för att PDT har positiv effekt vid psykos/schizofreni.

Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen.

Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.