Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur Psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.

The aim of this study is to explore the fundaments of all psychoanalytic interpretative models, and especially the psychoanalytic literary criticism. Drawing from different fields as affect theory, neuropsychology and Lacan's structural psychoanalysis, strong evidence is found that language in itself contains and transmits affects.The empiric study indicates that different readers of a text, regardless of their interpretation of the text, show similar changes in mood as a function of the text. This seems to be possible as an effect of the separation of the sign between the signifier and the signification. And this supports that the signifier has some kind of direct access to the affects. This is due to the fact that the signifier belongs to the imaginary protolinguistic level while the signification belongs to the symbolic and linguistic level of a higher order.

The aim of the study is to investigate the practice of psychoanalysis with infants, and its effect on mother and child. With psychoanalytical thoeries and contemporary research on infants interaction as a basis, five interwievs with psychoanalysts in practice has been done. Also taking part of a clinical meeting with nine psychoanalysts has been done. Two of the interwieved analysts where part of this meeting, therefor the total sum of twelve psychoanalysts who reports their thoughts about the process i infantanalysis. The study also includes three participating observations of infantanalysis.

Projektiv identifikation är enligt den Psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt.

Syftet med studien var att studera vad som konstituerar dominans och underkastelse i sexuell praktik som ett psykologiskt fenomen. En gemensam term för dominans och underkastelse utgör Bondage Dominance Submission Sadomasochism, BDSM Praktiken dominans och underkastelse rymmer frågor om driftperspektiv, objektrelationsteori, kroppens fenomenologi, symbolisering, genus och frågan vad sexualitet är. Sju BDSM-utövare intervjuades och därefter bearbetades materialet med Empirical Phenomenological Psychological Method. Resultatet visar att praktiken utgör en identitet och en kreativ iscensättning av en inre psykologisk verklighet. Fenomenet innehåller en maktförskjutning med ömsesidig påverkan för att nå andra medvetandetillstånd.

I den här uppsatsen analyseras Nawal El Saadawis roman Den stulna romanen ur ett Psykoanalytiskt perspektiv, inspirerat av Sigmund Freuds psykoanalys. Syftet med analysen är att nå djupare förståelse för romanen genom att analysera huvudkaraktärerna Bodour och Zakariyas personligheter. Genom detta perspektiv försöker vi fastställa huruvida Bodour och Zakariya lider av neuroser eller inte, och vad dessa i så fall kan bero på. Som inspiration inför analysarbetet har vi även tagit del av Diana Royers och Georges Tarabishis omfattande analyser av El Saadawis tidigare verk. Genom hermeneutisk metod och närläsning har vi läst och tolkat innehållet i Den stulna romanen med freudianskt inspirerade ögon.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende är ett psykologiskt fenomen och ofta är det den psykologiska vetenskapen som forskar inom ämnet. Vad som inte får förringas är att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det är i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer när neurotiska och auktoritära personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin självutnämnda "gudomliga position", tolkning av troslära och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer Psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett Psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman.

The starting point of this essay was the frustration I felt after having read the novel Nadja (1928) written by the French surrealist André Breton. The title promises the story of someone called Nadja but the promise stays unfulfilled. Recognition of this phenomenon, where a man writes a book about a woman, but the woman hardly is seen, made me want to examine it further.Using the theories of the French psychoanalyst Jacques Lacan I analyze the relation between the male narrator and his female object. I also compare Nadja to a precursor: the novel Bruges-la-morte (1892) of the Belgian symbolist writer Georges Rodenbach. Their stories are, to a large degree, similar.

Karin Boyes Crisis (Kris) was published in 1934 as a contribution to the contemporary ideas of moral issues, challenging the dominating traditionalism within the literature critisism.With different kinds of stylistic procedures is Crises expressing a self which seeks to relieve itself from the repressing experience of Language. The text shows an attempt to create meaning beyond the conventional system of linguistic signs, beyond the tradition of literature.The focus in the essay is the self; the self is the basic structure and the theme of the text. Crisis shows it?s self-assuredness and points out a dialogue with the nietzschean philosophy. Nietzsche claims that the truth is a rhetorical creation, something which the language produces in the will of power.

Inna Sevelius: Bristande självhävdelse och självständighet: En studie av neurosbegreppet hos Tora Sandström. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, magisteruppsats, vårtermin, 2010. Uppsatsens syfte är att bidra till historiseringen av neurosbegreppet genom en analys av begreppet hos en kvinnlig pionjär inom psykoanalysen i Sverige. Studien inbegriper en diskussion av Sandströms neurosbegrepp i relation till annan samtida Psykoanalytisk teori och andra samtida tankeströmningar samt en analys av begreppets konsekvenser för Sandströms syn på barnuppfostran och på den terapeutiska praktiken. Enligt Sandström uppstår neuroser pga bristande självhävdelse under uppväxten.

Studiens syfte är att undersöka hur kontakten ser ut mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska fäder, vilka faktorer som påverkar kontaktens utformning, socialtjänstens föreställningar och aktiva arbete kring familjehemsplacerade barn och deras fäder samt biologiska fäders betydelse för familjehemsplacerade barn. Uppsatsens frågeställningar berör i vilken utsträckning familjehemsplacerade barn har kontakt med sina biologiska fäder och socialsekreterares syn kring detta område. För att bringa klarhet kring våra frågeställningar har vi främst använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer med sex socialsekreterare på olika stadsdelar i Göteborg. Insamlingen av empirin har därutöver även skett med hjälp av en orienterande kvantitativ enkätstudie, besvarad av familjehemssekreterare, rörande 190 barn. Tanken med enkätstudien var att visa på hur kontakten till de biologiska fäderna ser ut för samtliga barn på en familjehemsenhet i Göteborg.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.