Bakgrund: Sjukdomen Anorexia Nervosa är en ätstörning som drabbar främst flickor och unga kvinnor. Anorexia Nervosa påverkar personen både fysiskt och psykiskt och anses som ett allvarlig, livshotande sjukdom. Närstående involveras i denna sjukdom och åsidosättas ibland i vårdsammanhang.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenhet av att leva med en vuxen person med fastställd diagnos av Anorexia Nervosa.Metod: Systematisk litteraturstudie med 9 inkluderade artiklar som analyserades medinnehållsanalys enligt Forsberg och Wengström (2013).Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i 5 underkategorier och utifrån dessa framkom två huvudkategorier. De huvudkategorier som bli tydliga är: Påfrestning för närstående och närståendes upplevelse av vården. Många av de närstående som ingick i studierna upplevde stor påfrestning av att vårda en person med Anorexia Nervosa.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.

En ny tvångsvårdslag trädde i kraft 2008 som gjorde det möjligt för psykiatrin att ställa särskilda villkor till patienter som vårdats i psykiatrisk slutenvård för att få bli utskrivna. Detta öppnade upp möjligheten för att patienter kan få villkor ställda till att ta emot kommunal hälso-och sjukvård samt kommunala insatser. Tvångsvård får enligt lag enbart bedrivas inom sluten psykiatrisk vård och kommunen får i hemmet enbart bedriva frivilliga insatser. Syftet med denna undersökning är att belysa hur psykiatrisjuksköterskorna i den kommunala hälso-och sjukvården upplever att vårda utifrån en frivillighet, som är beslutad utifrån en tvångsvårdslag. Undersökningen är genomförd utifrån en kvalitativ metod, med intervjuer av psykiatrisjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa. Våldet kan vara både fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt. Män upplever rädsla att förlora sin manliga identitet samt att bli förlöjligade när de söker hjälp. Det finns ringa forskning kring män som är utsatta för våld i nära relationer. Förståelsen och medvetenheten om mäns erfarenheter av våldet, samt deras behov av stöd och hjälp, är begränsade.

Att leva med Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) innebär stora förändringar, där livskvaliteteten i det dagliga livet kan påverkas på olika sätt. ALS är en obotlig sjukdom som påverkar de motoriska neuronen, det vill säga nervcellerna i ryggmärgen, märgen och hjärnbarken. Detta leder till att kroppens funktioner successivt försämras, vilket kan skapa både ett fysiskt och psykiskt lidande. Syftet med studien var att genom litteraturstudier få mer kunskap kring personers upplevelser av att leva med ALS. Vetenskapliga artiklar granskades och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.

Studien belyste pedagogers upplevelser av ljudmiljön i förskolan samt hur de säger sig planera och organisera den pedagogiska verksamheten för att främja en god ljudmiljö. Studien var angelägen på det vis att det är viktigt att pedagoger inkluderar ljudmiljön i verksamheten och ser till att den inte utgör ett hinder för barns lärande och utveckling. En medvetenhet om det pedagogiska uppdraget är en viktig del, så att barn och pedagoger inte exponeras för skadligt ljud mer än nödvändigt. Förskolan ska erbjuda barnen en verksamhet där barn och pedagoger trivs och mår bra tillsammans. Därför är det betydelsefullt att arbetet kring ljudmiljön hålls levande.

Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av det dagliga livet efter en brännskada. Bakgrund: Brännskador är ett trauma för både kropp och själ och är både ett fysiskt och psykiskt lidande. Patienterna lider av bland annat sömnsvårigheter, depression, ångest och klåda. En stor del av omvårdnaden är rehabilitering som hjälper patienten att återgå till vardagen. Hendersons omvårdnadsteori syftar till att sjuksköterskan ska hjälpa patienter att återfå oberoendet gällande sina grundläggande behov och kommer att användas vid tolkning av resultatet.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda.

Bakgrund:Trycksårsproblematiken är omfattande och innebär lidande för patienter som drabbats i form fysiska, psykiska och sociala besvär. Lidandet innefattar även rädsla för smärtsamma och obehagliga behandlingar samt för de konsekvenser som dessa kan medföra i form av infektioner och amputationer eller för att såren inte ska läka. I sjuksköterskans arbete ingår att genom ett holistiskt synsätt och med evidensbaserade metoder söka förhindra och behandla trycksår. Syfte: Att belysa hur patienter med svårläkta trycksår upplever sin tillvaro ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: Uppsatsen har baserats på åtta studier med kvalitativ ansats och två studier med kvantitativ ansats.

Bakgrund: Peniscancer är en ovanlig tumörsjukdom och incidensen varierar kraftigt. I Sverige diagnostiseras ca 130 nya fall årligen. Peniscancer är vanligast hos äldre män, men kan även drabba yngre män. Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar på könsorganet och att söka vård i tid. Peniscancer är skambelagt och inget männen gärna pratar om.

Stress har alltid förekommit hos våra förfäder då var det en instinkt på kamp eller flykt. Men i dag utsätts vi för stress i olika former. Positiv stress är bra för oss, det ger oss energi då vi ställs inför utmaningar som vi klarar av. Negativ stress uppstår när vi ställs inför höga påfrestningar och kontrollen går förlorad. Stressen kan ha en negativ inverkan både fysiskt och psykiskt.

Inledning/bakgrund: Psykisk sjukdom har fascinerat och skrämt människor i allatider, de som lidit av psykisk ohälsa har blivit diskriminerade och utstötta ursamhället. Det har varit svårt att definiera psykisk ohälsa då begreppet betraktats urflera perspektiv.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors attityder tillpsykiskt sjuka människor påverkade omvårdnaden.Metod: En litteraturstude.10 artiklar valdes ut efter genomsökning av databasenCinahl. Efter granskning utkristalliserades 6 teman som blev rubrikerna i resultatet.Resultat: Människor lärde sig tidigt att kategorisera människor in i stereotyper, avvilka man förväntade sig ett speciellt beteende. Attityder till psykisk sjukdomuppkom inte endast genom personliga erfarenheter utan också genom sociala faktoreroch värderingar skapade av samhället. De flesta attityder till psykisk sjukdom varnegativa och sjuksköterskor uppvisade samma attityder som sin omvärld.Forskningen visade att för att påverka attityderna till psykiskt sjuka i positiv riktningvar det viktigare med direktkontakt och personliga möten än med teoretiska studier.Alla studier visade samstämmigt att de negativa attityderna hade negativ inverkan påomvårdnad och möjligheter till patientens tillfrisknande.Diskussion: Vi fann att det var av stor vikt att sjuksköterskor var medvetna om sinaattityder och fördomar för att kunna påverka dem.

Syftet med denna studie var att belysa hur sjuksköterskor kan upptäcka och identifiera signaler hos barn som växer upp i en destruktiv miljö av alkoholmissbruk. Metod som användes för att belysa syftet var beskrivande litteraturstudie. Databaser som användes vid sökningen av valda källor var Medline(PubMed) och Cinahl. Andra sökstrategier var manuellsökning i valda källor. Huvudresultatet visade att barn till föräldrar med tungt alkoholmissbruk framförallt mådde psykiskt dåligt, det tog sig uttryck som depression och utåtagerande beteende.

Det kan föreligga en risk idag att sjuksköterskor inte hinner tillgodose patienternas behov som tidigare eftersom att vårdtiderna är kortare och att arbetsbelastningen inte har blivit mindre. Patientens preoperativa skede början när han/hon känner att något inte står rätt till med hans/hennes kropp. Det är ett stressfyllt moment att genomgå en operation både fysiskt och psykiskt. Många patienter kan uppleva ångest, otrygghet och maktlöshet eftersom man inte har någon kontroll över sin kropp under operationen. Vård är ett samspel mellan patient och vårdare.

Uppsatsen heter ?Som nyutexaminerad är man väldigt?man är lite skör och så? och är skriven av Abdiwahab Jirde och Hans Björndahl. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur nyutexaminerade socionomer upplever utbildningens relevans för sitt nuvarande arbete samt hur de fann sig tillrätta på sin första arbetsplats. Frågeställningarna behandlade även skillnaden mellan att ha praktiserat på samma ställe eller i en liknande verksamhet. I uppsatsen användes en kvalitativ intervjumetod.