The purpose of this study is to describe melanotic tumours and the pathogenesis of these tumours. The focus of this study is on differences between benign and malignant tumours as well as the prognosis one may expect when diagnosing this disease. The mechanisms responsible for the occurrences of the tumours are not yet fully understood. It is believed that factors such as chronic trauma, infections, medications and hormones affect the cell mechanisms in some way. Determinants of the malignancy of the tumour are not completely known.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal.

Introduktion: Vid psykiskt påfrestande situationer påverkas kroppen såväl psykologiskt som fysiologiskt. Stress leder till sänkt välbefinnande, ökat mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. I dagsläget finns en rad olika behandlingsmetoder för att handskas med stress, oro och ångest. Stop, Breathe & Think (SBT) är en ny behandlingsmetod, som inte studerats tidigare. Syfte: Syftet med studien var att göra en pilotstudie för att undersöka frågeställningen om SBT kan sänka pulsen vid en psykiskt stressframkallande situation.

The purpose of this study is to describe melanotic tumours and the pathogenesis of these tumours. The focus of this study is on differences between benign and malignant tumours as well as the prognosis one may expect when diagnosing this disease. The mechanisms responsible for the occurrences of the tumours are not yet fully understood. It is believed that factors such as chronic trauma, infections, medications and hormones affect the cell mechanisms in some way. Determinants of the malignancy of the tumour are not completely known.

Ambulansarbetet är ibland stressigt och som ambulanspersonal hanteras bland annat traumapatienter. Det kan upplevas svårt att finna tid till omvårdnaden kring patienten. En del av omvårdnaden är att informera patienten vad som händer för att de ska uppleva en delaktighet och trygghet i vården. I traumasituationer är det svårt att avgöra hur detaljerad informationen ska vara och hur mottaglig patienten är för information, även patientens medvetandegrad är avgörande. Syftet med studien var att beskriva vad ambulanssjuksköterskor anser om information och vilken information som gavs till traumapatienter.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Antalet kejsarsnitt, både planerade och akuta, har ökat markant i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna examensuppsats var att undersöka hur kvinnor i Stockholm upplevde den psykologiska hjälp, bestående av deltagande i kejsarsnittsgrupper, som de blev erbjudna efter ett akut eller urakut kejsarsnitt samt hur de upplevde bemötandet inom vården. I uppsatsen sammanställdes enkäter som delats ut i kejsarsnittsgrupperna efter sista gruppträffen. Enkäterna handlade om upplevelsen av vården under graviditet, förlossning och sjukhusvistelsen efter förlossningen, samt vad kvinnorna tyckte om kejsarsnittsgrupperna. Enkäten bestod av öppna frågor.

The purpose of this paper was to examine social workers' experiences of integration of unaccompanied children. We aimed to study which factors in the individual and the community social workers experience affect the integration and how they, based on their understanding, work to promote integration. The essay has a phenomenological approach and focuses on the social workers' own experiences of the phenomenon. The empirical data was obtained from qualitative interviews conducted with five social workers, all administrators in cases involving unaccompanied children. The result shows that the social workers feel that the desire to integrate is the most important presumption that must be present in the unaccompanied children.

Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns en beredskap bland specialpedagoger att möta barn till föräldrar med psykisk ohälsa i förskola och skola i en kommun i södra Sverige. Sammanfattningsvis visar resultatet på att barn påverkas av föräldrar med psykiskt ohälsa. Det finns en beredskap och kunskap hos specialpedagoger att uppmärksamma barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Däremot finns ett behov av att utöka samarbetet med socialtjänsten..

I det västerländska samhället idag lever vi allt längre, samtidigt blir de äldre allt fler. Det finns idag en uppsjö av olika hjälpmedel till den äldre generationen, ett av de mest använda är rollatorn. Med hjälp av en rollator kan en människa uppleva en större känsla av oberoende, frihet och ett ökad socialt liv. Rollatorn är idag ett väl använt och för vissa ett oumbärligt hjälpmedel. En rollator användare behöver ibland röra sig ute i mörker, vi lever i ett land där vi upplever perioder med mycket mörker, norra delen av Sverige har ett stort antal mörkertimmar på året och för att förbättra ett redan bra hjälpmedel kommer denna rapport ta fram en belysning till rollatorn.Vad är det som händer med oss när vi åldras, vad sker med kroppen fysiskt och psykiskt? Vilka kognitiva förändringar kan vi förväntas erhålla när vi åldras? Rapporten tar upp vad som händer med kroppen när vi blir äldre och vilka olika former av nedsättningar som erhålls psykiskt och fysiskt.För att besvara forskningsfrågan "Vad innebär användarnytta samt användarvänlighet för design mot äldre?" tar rapporten även upp begreppen design och användarvänlighet och tittar närmare på delar som användbarhet, användarupplevelse, användarnytta, design och olika designprinciper, samt så har intervjuer utförts.Studiens forskningsresultat beskrivs i en tabell där sammanställda designprinciper har ställts mot olika regressioner som man erhåller vid en stigande ålder och visar på vilka delar av en design som behöver förtydligas vid vilken form av regression.

I de flesta rättssystem i världen kan en förövare ställas till ansvar endast då denne är tillräknelig, eller med andra ord då denne är tillräckligt psykiskt frisk för att ha en handlings- och konsekvensförståelse. Sverige är ett av väldigt få länder som gör avsteg från denna princip, och även en person som vid gärningen var påverkad av en allvarlig psykisk störning måste ta sitt straffrättsliga ansvar. Den rättsliga särställningen ligger istället vid påföljdsbestämningen där möjligheten att dömas till rättspsykiatrisk vård finns under vissa givna förutsättningar.Syftet med denna framställning har varit undersöka rättspsykiatrisk vård som påföljd för brott och dess straffrättsliga betydelse ur ett straffmätningsperspektiv, samt att uppmärksamma den problematik som finns kring den rättsliga hanteringen av psykiskt störda lagöverträdare. Var går gränsen mellan vård och straff och finns det en proportionalitet och likformighet i påföljdssystemet för psykiskt sjuka brottslingar? Jag har vidare undersökt vad som ligger till grund för rättens bedömning av en eventuellt psykiskt störd gärningsman och om såväl rättssäkerhet som förutsägbarhet kan upprätthållas med den lagstiftning som finns idag.All tvångsvård är som namnet visar ? en vård som ska genomföras oavsett patientens medgivande eller ej.

Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys.

Bakgrund: Det kan vara svårt att känna empati för svårt psykiskt sjuka människor, men empati krävs för att kunna ge god omvårdnad och lindra lidande. Förbättrad kunskap hos vårdpersonal kring patienters upplevelse av tvångsvård kan förhoppningsvis hjälpa personal att leva sig in i patienters situation, uppleva empati och lindra lidande. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av sluten psykiatrisk tvångsvård och tvångsåtgärder. Metod: Litteraturstudie med systematiskt arbetssätt. Elva vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa utgör grunden för resultatet. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån sex teman: Fenomenet tvångsvård: Fängslad och utelämnad i ovisshet, en miljö som kunde få ett sammanhang. Tvångsåtgärder generellt: Kränkande, skrämmande och straffande behandling som en nödlösning. Avskiljning: Isolerad i förtvivlan som bot mot psykisk ohälsa, en avskildhet som kunde ge ro.

Antalet våldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man påvisa att brotten blivit grövre. Däremot pekar den mediala bilden på att brottsligheten de senaste tio åren präglats av idel vansinnesdåd med psykotiska gärningsmän. Till följd av detta har opinionsläget avseende straff och vård förskjutits till att alltmer omfamna vedergällningsteorier och prioritera samhällsskyddande insatser. Fängelsestraffen blir allt längre och risken att dömas till fängelse har mer än tredubblats jämfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hårdare straff är verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.När domstolarna konfronteras med misstänkt psykiskt störda lagöverträdare ställs de inför en ytterst komplex situation.