Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

I Sverige dömdes 24 kvinnor för dödligt vĂ„ld mot partner mellan Ă„ren 1995 och 2001. Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en inblick i och beskriva hur partnervĂ„ldet sĂ„g ut tiden före och under det aktuella brottet under denna period. Domarna har analyserats utifrĂ„n dokumentanalys och meningskoncentrering. Resultatet har visat att det som utmĂ€rker partnervĂ„ldet tiden före det aktuella brottet Ă€r omfattande förekomst av fysiskt vĂ„ld. Även psykiskt vĂ„ld förekommer fastĂ€n i mindre utstrĂ€ckning.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

VÄrt syfte med denna studie har varit att ta reda pÄ hur samverkan kan fungera i praktiken och vilka faktorer som kan pÄverka. Syftet har Àven varit att ta reda pÄ om/hur projektdeltagarna anser att brukaren kan gynnas. Vi fick möjlighet att ta del av arbetet i BAPPS-projektet som Àr ett samverkansprojekt mellan psykiatri, primÀrvÄrd och socialtjÀnst dÀr man arbetar i tvÀrprofessionella team runt klienten/patienten. Vi har genomfört en kvalitativ studie och datainsamlingsmetoden har varit i form av intervjuer med projektdeltagare. VÄrt insamlade material har analyserats med hjÀlp av tidigare forskning, samt en modell för att tolka samverkan.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fÄnga individers egen upplevelse av att ha mÄtt psykiskt dÄligt i tonÄren samt vÀgen frÄn det dÄliga mÄendet. Detta med fokus pÄ deras upplevelse av att lÀmna det dÄliga mÄendet och att gÄ mot ett psykiskt vÀlbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begrÀnsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter som det relaterats till i uppsatsen Àr forskning kring ÄterhÀmtning, ungdomars perspektiv pÄ psykisk ohÀlsa och begreppet identitet.

Bakgrund: I dagslĂ€get berĂ€knas 20 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt vĂ€rlden över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehĂ„llstillstĂ„nd gĂ€llande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska hĂ€ndelser i hemlandet, sĂ„som krig och vĂ„ld vilket kan förĂ€ndra deras psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd. Syfte: Att belysa barns psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd efter flykt frĂ„n krig och vĂ„ld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Att fÄ en stomi Àr för mÄnga en enorm livsomstÀllning som i mÄnga fall leder till sociala, fysiska och psykiska svÄrigheter. Denna litteraturstudie syftar till att belysa hur individer med stomi uppfattar sin livskvalitet och vilka stomirelaterade problem som försvÄrar deras vardag. Tio studier har granskats och fem teman har identifierats nÀmligen pÄverkan pÄ fysiskt och psykiskt vÀlbefinnande, pÄverkan pÄ sociala relationer och personlig tro samt pÄverkan pÄ sjÀlvstÀndigheten. Ett sÀnkt fysiskt eller psykiskt vÀlbefinnande, brist pÄ sociala relationer eller negativ inverkan pÄ sjÀlvstÀndighet eller personlig tro Àr faktorer som pÄverkar en individs livskvalitet. En stomioperation leder i mÄnga fall till isolering frÄn det sociala livet, en stÀndig oro och rÀdsla för att inte passa in till följd av lÀckage eller ofrivillig gasavgÄng men Àven till följd av att den egna kroppsuppfattningen och tron pÄ sig sjÀlv har blivit negativt pÄverkad.

The aim of this undergraduate thesis was to study the experience of participation in support groups for children of mentally ill parents. The research questions dealt with how the children and the adolescents talked about the knowledge, that they believed having assimilated in the support groups. The knowledge concerned mental illness and the possible impact on children when having mentally ill parents. The research questions also dealt with how the children and the adolescents talked about the meaning of being in a group. Qualitative semi structured interviews were used in order to capture the respondents? subjective experiences.

Syftet med arbetet Àr att fÄ klarhet i hur lÀrare tÀnker om sina skyldigheter nÀr de fÄr vetskap om att ett barn blir barn misshandlat och krÀnkt, fysiskt eller psykiskt. Arbetet ska bidra till större kunskap om hur, eller nÀr lÀraren agerar. I undersökningen ingÄr intervjuer med lÀrare och socialsekreterare och svaren visar att olika tolkningar av regelverket, tillsammans med otillrÀcklig kunskap, kan göra att barnets bÀsta blir Äsidosatt.Barnmisshandel kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt men tydliga tecken en lÀrare bör vara uppmÀrksam pÄ Àr om barnet exempelvis missköter skolarbetet. Av den hÀr undersökningen framgÄr det vilka skyldigheter personal har bÄde i skolan, och utanför, och hur olika personalkategorier agerar som praxis. Det framgÄr Àven vilket tillvÀgagÄngssÀtt man bör anvÀnda sig av.

SAMMANFATTNING:OmrÄdet som studerats Àr socialsekreterares kunskaper kring barn som vÀxer upp med psykiskt sjuka förÀldrar. Syftet var att undersöka pÄ vilket sÀtt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig dÄ en eller bÀgge förÀldrarna lider av allvarlig psykisk ohÀlsa, och hur denna kunskap anvÀnds i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssÀtt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att fÄ en överblick och att upptÀcka eventuella mönster över dessa kunskapsomrÄden. Studiens kvantitativa del utgör Àven ett underlag till den kvalitativa delen.

SyfteSyftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera lÀraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frÄgestÀllning har varit vÀgledande genom uppsatsen:Hur uppfattar lÀrare orsaken till att mÄnga inom lÀrarkÄren tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande?MetodStudien har haft en kvalitativ ansats med utgÄngspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lÀrare med en genomsnittlig Älder pÄ fyrtiofyra Är som i medeltal arbetat ungefÀr tolv Är i grundskolan intervjuades med utgÄngspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jÀmfördes och lÄg dÀrefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat.ResultatResultatet gör gÀllande att lÀrarna i den hÀr studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför mÄnga lÀrare tycks uppleva arbetet psykiskt pÄfrestande.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Psykiskt vÀlmÄende bestÄr av sÄvÀl frÄnvaro av psykiska symtom som nÀrvaro av subjektivt vÀlbefinnande, tillstÄnd som bör mÀtas oberoende av varandra. I brist pÄ ett lÀttillgÀngligt, kostnadsfritt och för svenska förhÄllanden tillförlitligt mÀtinstrument för subjektivt vÀlmÄende, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka VÀlmÄendeformulÀrets psykometriska grundförutsÀttningar som sÄdant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmÀrkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmÄga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt vÀlmÄende. Resultaten gav stöd Ät en enfaktorlösning, med subjektivt vÀlmÄende som bakomliggande variabel.

Introduktion: WHO betonar vikten av att integrera traditionell- och komplementÀrmedicin i nationella hÀlsovÄrdssystem. I Sverige förekommer integrativ medicin med antroposofisk inriktning pÄ Vidarkliniken i JÀrna.Syfte: Att studera förÀndringar av sjÀlvskattat hÀlsotillstÄnd hos patienter som erhÄllit antroposofisk vÄrd pÄ Vidarklinikens öppenvÄrdsmottagning i Norrköping.Metod: En kvantitativ metod med enkÀter till 26 patienter pÄ Vidarklinikens öppenvÄrdsmottagning i Norrköping, konsekutiv datainsamling. HÀlsorelaterad livskvalitet skattades med hjÀlp av EQ-5D (rörlighet, hygien, aktivitet, smÀrta och oro) och EQ-VAS (totalt hÀlsotillstÄnd) samt tvÄ enkÀter, konstruerade för denna studie, med VAS-skalor för sömnkvalitet, fysiskt tillstÄnd, psykiskt tillstÄnd och förutsÀttningar att hantera sin livssituation, samt patienternas beskrivning av mÄluppfyllelse. DÀrutöver undersöktes patienternas sjukskrivningsgrad och lÀkemedelsförbrukning.Resultat: Patienterna hade mycket varierande diagnoser och ofta sammansatt problematik. Vanligast var utmattning, fibromyalgi och smÀrta.