Bakgrund: Cirka 37 000 hjÀrtinfarkter intrÀffar varje Är i Sverige och av hjÀrt- och kÀrlsjukdomarna utgör hjÀrtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning frÀmst uppmÀrksammat mÀn. Insjuknandet Àr en skrÀmmande existentiell upplevelse och kan innebÀra en funktionsnedsÀttning i varierad grad i vardagen. Emotionella kÀnslor betrÀffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att ÄterhÀmtningen efter en hjÀrtinfarkt Àr svÄrare psykiskt för kvinnor jÀmfört med mÀn.

Regelbunden fysisk aktivitet bidrar till att ungdomar mÄr bÀttre fysiskt och psykiskt. Det Àr viktigt att redan i skolorna nÄ ut till eleverna, sÄ att man i tidig Älder kan fÄ ungdomar intresserade av att vara fysiskt aktiva. MÄlet med Àmnet Idrott och hÀlsa Àr att eleverna ska fÄ upp ett intresse för idrott, hÀlsa och rörelse. Den allmÀnna rekommendationen Àr 30 minuter/dagen, mÄttlig intensitet. En skillnad kan ses mellan kvinnor och mÀn nÀr det gÀller fysisk aktivitet och att uppnÄ de olika rekommendationerna.

Psykiska störningar, tillfÀlliga eller kvarstÄende, kan pÄverka en mÀnniskas förmÄga att uppfatta och möta sin omgivning. Det finns en stigmatisering av psykiskt sjuka som kan leda till att de agerar mindre tillitsfullt, mer defensivt, mer passivt eller helt undviker sociala kontakter dÄ de Àr rÀdda för att bli avvisade. Travelbees omvÄrdnadsteori har som mÄl att hjÀlpa den sjuka individen att bemÀstra lidande och sjukdom samt att förebygga sjukdom och frÀmja hÀlsa. Enligt Travelbee Àr det relationen mellan mÀnniskor som möts i vÄrden som Àr viktig. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ fördjupad förstÄelse för hur en mÀnniska upplever det att förlora verklighetskontakten och hur sjuksköterskan kan hjÀlpa.

Bakgrund: En njurtransplantation Àr nödvÀndig som behandling om en person drabbas av en irreversibel njursvikt. Det Àr den vanligaste formen av transplantation i vÀrlden. En njur-transplantation förbÀttrar livskvaliteten avsevÀrt men efter operationen sker en transition mellan sjukdom och behandling som kan pÄverka faktorer i patientens livskvalitet. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av sin livssituation efter en njurtransplantation. Metod: En allmÀn litteraturstudie.

Bakgrund: OmvÄrdnad av döende och avlidna patienter sker inom flera av sjukvÄrdens omrÄden. I mötet med denna patientgrupp konfronteras sjuksköterskan med sin egen syn pÄ döden. Enligt litteraturen kÀnner sjuksköterskan ofta sorg nÀr en patient hon vÄrdat avlider. Sorgereaktionerna varierar och grundar sig i individens förhÄllningssÀtt till livet. Psykiskt pÄfrestande situationer kan bearbetas med hjÀlp av sjuksköterskans inre förmÄga samt genom stöd frÄn andra.

VĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett allvarligt samhĂ€llsproblem som förekommer i alla samhĂ€llsgrupper.År 2012 anmĂ€ldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt BrĂ„ Ă€r mörkertaletstort (BrĂ„, 2012). Kvinnor som utsĂ€tts för vĂ„ld har avsevĂ€rt sĂ€mre psykosocial hĂ€lsa Ă€nkvinnor i allmĂ€nhet (Socialstyrelsen, 2009). SamhĂ€llet har ansvar för att förbygga och Ă„tgĂ€rdavĂ„ldet, och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden har en unik möjlighet att upptĂ€cka vĂ„ldet och hjĂ€lpa devĂ„ldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvĂ„rdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för vĂ„ld i en nĂ€ra relation,med fokus pĂ„ sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt vĂ„ld kan ha fleranegativa effekter pĂ„ hĂ€lsan.

Discussion about the connection between severe mental disorders and criminal acts is constantly ongoing. Violent crimes committed by persons with severe men-tal disorders get a lot of media attention in todayÂŽs society. This arise general questions regarding the penalties that these offenders are sentenced to. It is known that the responsibility for these people lies on the forensic psychiatry, however, the media does not draw attention to what is happening in this organization. The purpose of this study is to describe the forensic psychiatric organization from a staff perspective and from a legal perspective.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att se hur lek kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Är. Jag frÄgade mig vilken betydelse lek har för lÀrandet? Vilken syn lÀrarna i idrott och hÀlsa har pÄ lek? PÄ vilket sÀtt lek anvÀnds som undervisningsmetod i idrott och hÀlsa och vilka svÄrigheter som finns med den?MetodFör att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en kvalitativ undersökning. Tre verksamma lÀrare i idrott och hÀlsa för grundskolans yngre Äldrar intervjuades om deras erfarenheter av lek som ett pedagogiskt verktyg.ResultatLek ska vara roligt för eleverna, kÀnnas lustfyllt och innehÄlla skratt. LÀrarna har kopplat ihop lek med lÀrande.

Stroke Àr en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden dÀrefter betecknas som en livsomvÀlvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första Äret dÀrefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgÄtt kvalitetsgranskning och dÀrefter analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att kÀnna begrÀnsningar och uppleva osÀkerhet; Att det Àr viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv pÄ nytt.

Bakgrund: Stroke, Àven kallat slaganfall, Àr ett samlingsnamn för infarkt i hjÀrnan och hjÀrnblödning. Det Àr en av vÄra vanligaste folksjukdomar och nÀr nÄgon drabbas av stroke pÄverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vÀnds upp och ner.Syfte: Syftet med studien Àr att ur ett nÀrstÄendeperspektiv belysa hur deras livssituation pÄverkas efter att en nÀra drabbats av stroke och överlevt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet Àr analyserat utifrÄn en innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: De nÀrstÄendes livssituation pÄverkas nÀr en nÀra drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrÀmmande och de kÀnner sig otrygga i förÀndringen och fick ett ökat psykiskt lidande. SjÀlvstÀndigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förÀndrades och det sociala livet blev negativt lidande.

Bakgrund: Negativ kroppsuppfattning,intryck av dagens kroppsideal och pÄverkan frÄn media Àr riskfaktorer som kan leda till att ungdomar utvecklar ett ohÀlsosamt bantningsbeteende. DÀr förhoppningen Àr att gÄ ned i vikt pÄ ett eller annat sÀtt med hjÀlp av sjukdomsalstrande bantningsmetoder. Konsekvenser av ett ohÀlsosamt bantningsbeteende kan leda resultera i att ungdomar Àventyrar sin hÀlsa bÄde fysiskt och psykiskt. Eftersom ohÀlsosamma bantningsbeteenden ökar kraftigt hos ungdomar skapar detta ett behov för skolsköterskan och elevhÀlsan att utveckla och genomföra förebyggande insatser för att tidigt kunna upptÀcka och effektivt hantera ett ohÀlsosamt bantningsbeteende hos elever. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskans erfarenheter av att arbeta med ohÀlsosamma bantningsbeteenden hos ungdomar. Metod: En kvalitativ ansats anvÀndes.

En hel del tidigare forskning tyder pÄ att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr viktigt för att uppleva ett psykiskt vÀlmÄende samt för att kunna prestera bra pÄ arbetsplatsen. DÄ verkstadschefer pÄ ett industriföretag genomgÄr ett stort förÀndringsarbete undersöktes hur fem manliga chefer upplevde sin balans mellan privatliv och arbetsliv. Delsyften med studien var att undersöka hur chefens roll i privatlivet pÄverkade balansen, i vilken grad stöd hemifrÄn pÄverkade balansen samt vilka konsekvenser en balans eller konflikt skulle kunna fÄ. Studien genomfördes kvalitativt, med en semistrukturerad intervjuguide, dÀr samtliga respondenter var pÄverkade av förÀndringsarbetet. Resultatet visade att det fanns verkstadschefer som upplevde en konflikt mellan arbetsliv och privatliv men Àven de som upplevde en balans.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det Àr allmÀnt kÀnt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela vÀrlden. Den allmÀnna attityden i samhÀllet gentemot personer med psykisk sjukdom Àr oftast negativ och att kÀnna rÀdsla Àr vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som pÄverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vÄrd pÄ allmÀnsjukhus. Metod: En allmÀn litteraturstudie har genomförts pÄ ett systematiskt sÀtt dÀr tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, vÀrderats och analyserats.

Uppsatsen syftar till att ge en allmÀn beskrivning av den grupp som kommer till rÀttspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förÀndring över en period pÄ sju Är. Variabler som behandlas Àr kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och pÄföljd. Uppsatsen som Àr en kvantitativ studie, kan ses som ett inlÀgg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen Àr en retrospektiv registerstudie utifrÄn ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet bestÄr av 4466 stycken rÀttspsykiatriska undersökningar mellan Ären 1998 och 2004 och inhÀmtades frÄn RÀttsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utstrÀckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelÄg upplevelser av stress pÄ arbetsplatsen bland de idrottslÀrare pÄ högstadiet som utgör vÄr undersökningsgrupp. Vi ville ocksÄ identifiera bidragande faktorer och lÀmpliga ÄtgÀrder för denna stress. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Upplever idrottslÀrare pÄ högstadiet stress pÄ sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka ÄtgÀrder tillÀmpas mot stress? Vilka förebyggande ÄtgÀrder kan tillÀmpas mot stress? Vi har utgÄtt ifrÄn den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vÄrt metodologiska val. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn Passer och Smiths teori (2007) som Àr en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förstÄelse i ett individ ? miljö perspektiv.