Syftet med denna studie Àr att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vÄrd och omsorg för anhöriga och nÀrstÄende till mÀnniskor med psykiska funktionshinder, samt att klarlÀgga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vÄr forskning och utförde totalt sex intervjuer. VÄrt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och nÀrstÄende ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrÄn de olika professionella företrÀdarna. Bemötandet och yrkesetiken Àr ocksÄ essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kÀnnetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en kÀnsla av delaktighet.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att belysa vad kÀnslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som Àr eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. VÄr utgÄngspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjÀlpa och ge stöd Ät personer som pÄ olika sÀtt Àr i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver klÀder, men det kan Àven vara personer som Àr ensamma som kommer dit för att de uppskattar sÀllskapet.FrÄgestÀllningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har kÀnslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d.

Bakgrund: Reumatoid artrit (RA) Àr en komplex sjukdom som pÄverkar mÀnniskan fysiskt, psykiskt och socialt. En mÀnniska med RA som kan hantera sjukdomen har lÀttare att finna vÀlbefinnande. Det blir dÄ viktigt att i omvÄrdnaden se personen med kÀnslor och behov bakom varje patient. Syfte: Att undersöka hur personer med RA upplever sin sjukdom och vilka copingstrategier de anvÀnder för att hantera sjukdomen i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikt dÀr elva kvalitativa och fem kvantitativa studier har granskats och sammanstÀllts.

Projektet Àr genomfört för att utvÀrdera om det har stor betydelse att pÄ en arbetsplats ha tillgÄng till en företagssköterska ?pÄ plats?. Studien omfattade tiden frÄn 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet Àr baserat pÄ vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Överste John A. Warden III (USAF) har sedan 1980-talet utvecklat en teori om hur enfiende pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kan besegras. Hans teori grundar sig pĂ„ att problemet angripsdeduktivt, d.v.s. man börjar resonemanget frĂ„n det allmĂ€nna ner till det enskilda. Vidarebaserar sig hans teori pĂ„ att fienden bestĂ„r av ett system som i sin tur kan indelas idelsystem.

BAKGRUND: I vÀrlden rÄder oroligheter, mÀnniskor tvingas fly frÄn sina hemland och under Är 2007 var det 67 miljoner mÀnniskor som flytt sitt land. Att tvingas fly frÄn sitt hemland kan vara en tillrÀcklig orsak till att utveckla psykisk ohÀlsa. Dessa mÀnniskor behöver stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. OmvÄrdnadsteoretikern Leininger beskriver transkulturell omvÄrdnad som att med respekt för varje individs kultur anpassa omvÄrdnaden. SYFTE: Att belysa stödfaktorer av betydelse för flyktingar med psykisk ohÀlsa.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och mastektomi anvÀnds som en behandlingsform för denna diagnos. Mastektomi innebÀr att ett eller bÄda brösten helt avlÀgsnas frÄn kroppen. Tidigare forskning visade att mastektomi kan vara en pÄfrestning sÄvÀl fysiskt som psykiskt exempelvis genom förÀndrad kroppsbild. Begreppet kvinnlighet Àr komplext och kan upplevas olika frÄn kvinna till kvinna.Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor upplevde sin kvinnlighet efter att ha genomgÄtt mastektomi.Metod: Litteraturstudie som baserades pÄ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklar söktes ur databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo och data analyserades utifrÄn en manifest kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Fyra kategorier framkom ur analysen; Brösten har betydelse för upplevelsen av kvinnligheten, Kvinnlighet trots förlusten, Kvinnlighet i relation till hÀlsa och livet, Upplevelsen av kvinnlighet pÄverkas av omgivningen.Slutsats(er): Hur kvinnorna upplevde sin kvinnlighet efter mastektomi var individuellt beroende pÄ kvinnans livsvÀrld och tidigare erfarenheter.

Bakgrund: HjÀrtsvikt Àr en kronisk sjukdom som pÄverkar livet bÄde för den drabbade och dess nÀrstÄende. Prognosen Àr allvarlig och slutskedet kan liknas vid cancersjukdom. Allt fler vÄrdas i hemmet, vilket stÀller krav pÄ egenvÄrd och nÀrstÄendes delaktighet. NÀrstÄende Àr ofta inte förberedda för den nya ansvarsfyllda rollen som sjukdomen kan medföra. Syfte: Syftet var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser av att leva nÀra en person med hjÀrtsvikt.

Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vÄrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes pÄ databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjÀlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Denna studie handlar om elevers uppfattningar om motivation i Àmnet matematik. Syftet med denna studie var att lyfta fram elevers egna utsagor och upplevelser om sin motivation, samt fÄ en bild av eventuella förÀndringar eller mönster kring elevers motivation till matematikÀmnet under deras tidiga Är i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av elevenkÀter och elevintervjuer, dÀr kvalitativa och kvantitativa metoder kombinerats för att möjliggöra ett fördjupat analysarbete i undersökningens resultatdel. HÀr presenteras elevers uppfattningar av motivation i Àmnet matematik samt deras tankar om vad som pÄverkar motivationen. Analysen av resultaten visar att eleverna har en god uppfattning om vad som pÄverkar deras motivation. De ger mÄnga exempel, dÀr fysiskt och psykiskt vÀlmÄende samt lÀrarens pedagogiska arbete i klassrummet, har betydelse för motivationsprocessen.

Modern förhandlingsteknik arbetades fram av FBI och Scotland Yard efter den dramatiska gisslansituationen i MĂŒnchen 1976. Svensk polis utbildade förhandlare som kallades in vid mycket extrema situationer sĂ„som flygplanskapningar. Efter hĂ€ndelsen pĂ„ Möja 1995 dĂ€r en psykiskt sjuk man sköts ihjĂ€l, började svensk polis att utveckla sin strategi kring sĂ€rskild hĂ€ndelse och man började se sig om efter andra sĂ€tt att lösa liknande situationer pĂ„. Förhandling anvĂ€nds idag i ett mycket vidare spektrum Ă€n tidigare. Idag anvĂ€nds förhandlare Ă€ven vid mindre hĂ€ndelser för att undvika vĂ„ldsamheter, som exempel gripande av farliga personer, hjĂ€lpa sjĂ€lvmordsbenĂ€gna personer och omhĂ€ndertagande av psykisk sjuka.

Syftet med vÄr litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever att leva med dialysbe-handling. Vi vill öka kunskapen om dessa personers upplevelser eftersom de lever med en lÄngvarig behandling till följd av en kronisk sjukdom. Vi anvÀnde oss av kvalitativ innehÄlls-analys med manifest ansats nÀr vi analyserade det material som ingÄr i vÄr studie. Totalt granskade vi Ätta vetenskapliga artiklar som beskriver kÀnslor hos vuxna personer som ge-nomgÄr dialysbehandling till följd av kronisk njursjukdom. Analysen resulterade i fyra kate-gorier: FörÀndrade eller nya relationers betydelse för den sjuke, trötthet och utmattning kan innebÀra fysiska och psykiska förÀndringar, sjukdomsinsikt kan bringa hopp inför framtiden och anpassning sÄ att livet kan gÄ vidare, den krÀvande behandlingen kan ge en kÀnsla av me-ningslöshet eller bundenhet och beroende.

Bakgrund: Relativt mÄnga barn blir utsatta för sexuella övergrepp, vanligen av nÄgon som stÄr dem nÀra. Detta ger ofta livslÄnga psykiska och emotionella problem för individen. Kvinnor drabbas i större utstrÀckning i barndomen Àn vad mÀn gör.Syfte: Att ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa kvinnors upplevelser av att ha blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats som utgÄngspunkt och den baseras pÄ fem biografier. Dessa biografier analyserades med hjÀlp av Lundman och HÀllgren Graneheims (2008) innehÄllsanalys.Resultat: Det framkommer att kvinnorna pÄ grund av övergreppen upplever en mÀngd negativa kÀnslor, exempelvis oförstÄelse, skam och ilska. Konsekvenser av dessa kÀnslor och övergrepp innebÀr bland annat tomhet, Äterupplevelse av övergreppen och psykiskt dÄligt mÄende.