Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Bakgrund:Hjärtsvikt blir allt vanligare. Det krävs stor förändring och anpassning av livssituationen för både patienter och anhöriga. Många av de som får diagnosen saknar kunskap om hur de påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvårdsåtgärder som kan ge ökat välbefinnande hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes där tretton artiklar har analyserats.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 20000-25000 personer som genomgått en tarmstomioperation, varav 1/3 är permanenta och 2/3 är tillfälliga lösningar. Att leva med en kirurgiskt konstgjord öppning på magen, det vill säga en tarstomi för att tömma avföringen, kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskruva livskvaliteten hos vuxna personer med tarmstomi. Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med deskriptiv design. Studien innefattade nio vetenskapligt granskade artiklar.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och i Sverige finns ungefär 75000 drabbade. Den drabbade kan få symtom både intellektuellt, beteendemässigt, motoriskt och funktionellt. Flertalet Alzheimers drabbade bor hemma och vårdas av sina närstående. Att vara närstående och vårdgivare innebär en förändrad livsstil. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person med Alzheimers sjukdom.

Människans behov av fysisk aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Syftet med föreliggande uppsats är att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förståelsen för hur mellanmänskliga relationer inverkat och inverkar på den psykiska hälsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för någon form av psykisk ohälsa. Samtliga informanter ingår i ett aktuellt treårigt projekt, vars syfte är att öka individens välbefinnande och som när denna studie inleddes pågått under cirka ett halvår. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer som har karaktären av narrativa livsberättelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmänniskor i det dagliga livet är en mycket viktig faktor för informanterna gällande att deras återhämtning ska uppnå goda resultat. Resultatet visar också att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohälsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Fibromyalgi är ett kroniskt tillstånd av diffus smärta och trötthet. Syftet var att undersöka hur individer upplever att leva med fibromyalgi. Den forskningsmetod som användes var en litteraturstudie och Polit och Beck nio-stegsmodell användes. De sökord som användes var fibromyalgia, life experience och patient experience. Databaserna som tillämpades var CINAHL och PubMed samt manuella sökningar.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat.

AbstraktBakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus.Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen.Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt.Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt.

SammanfattningKängurumetoden (KMC) innebär att bära nyfödda barn direkt mot en människas hud. Detta påverkar barnet på olika sätt och mycket finns dokumenterat kring detta. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser med att vårda sitt nyfödda barn med kängurumetod. För att besvara syftet utfördes en systematisk litteraturstudie. Resultatet från tio artiklar sammanfattades i fem olika kategorier.

Otrygghet och stress förekommer i arbetet för många sjuksköterskor. Detta upplevs som psykiskt påfrestande och kan leda till utbrändhet. Genom att erbjuda sjuksköterskor utrymme för reflektion och bearbetning av känslor, kan man förebygga dessa problem. Handledning, med syfte att reflektera tillsammans i grupp, är ett sätt att skapa trygghet i yrkesrollen för sjuksköterskorna. Syftet med denna uppsats är att utifrån tidigare studier och forskning beskriva sjuksköterskornas upplevelser av handledning i grupp.

Studien har syftat till att skapa förståelse för hur verkligheten kan upplevas för personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner och/eller queer (H/B/T/Q), idag i Sverige. Vi hade en explorativ ansats utifrån detta syfte och använde oss av Grounded theory som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 11 H/B/T/Q-personer i Örebro, och vi fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen mot ett öppet liv som H/B/T/Q-person eller ett mer dolt. Det framkom också att det fanns en koppling mellan öppenhet i detta avseende och psykiskt välbefinnande.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.