Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts .

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1.

Fatigue är ett vanligt tillstånd hos personer som lever med HIV och är ett tillstånd som ofta ger funktionsnedsättningar som minnes- och koncentrationssvårigheter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av fatigue hos personer som lever med HIV. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys analyserades 10 vetenskapliga artiklar och detta resulterade i tre slutkategorier; Att kroppen och hela livet påverkas, Att söka förklaring och Att hitta strategier för att hantera. Studien visade att fatigue upplevdes som något som påverkade människan både psykiskt och fysiskt och en konstant närvarande trötthet. Personer beskrev även att de upplevde oro och rädsla över sin fatigue.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Bakgrund: I hela världen är cirka 50 miljoner människor drabbade av urininkontinens. I Sverige besväras minst 500 000 människor och cirka 213 utav dem är kvinnor. Symtom på inkontinens påverkar den drabbade både fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för kvinnors livskvalitet. Metod: Studien är en litteraturstudie som baserats på åtta kvantitativa artiklar.

Vi informeras mer eller mindre dagligen om hur dåligt ställt det är bland äldre som bor på äldreboenden i Sverige. Däremot talas det inte ofta om hur personalen mår och trivs på sin arbetsplats. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av psykosocial arbetsmiljö bland verksamhetschefer och undersköterskor som arbetar på äldreboenden. Urvalet bestod av tre verksamhetschefer och fyra undersköterskor som arbetade på två äldreboenden i en kommun i mellersta Sverige. Metoden som användes i denna studie var intervjuer som genomfördes med en intervjuguide.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är en av samhällets nya folksjukdomar och ses som ett stort problem. IBD innefattar flera olika sjukdomar som påverkar mag- tarm kanalen, där Ulcerös kolit och Morbus crohn är de största och vanligast förkommande sjukdomarna, dessa kommer att belysas i denna litteraturstudie. IBD sjukdomarna är kroniska, inflammatoriska och uppträder i skov. Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa tarmsjukdomar påverkar vuxna individers livskvalitet både psykiskt och fysiskt. Resultatet visar att sjukdomarna påverkar individernas livskvalitet och kan bidra till ångest, depression och social isolering.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..